Sök:

Sökresultat:

146 Uppsatser om Emballator Växjöplast AB - Sida 10 av 10

Utformning av layout för plasthantering vid Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i UmeÄ

PĂ„ Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i UmeĂ„ byggs just nu ett nytt tĂ€cklacksmĂ„leri. Det nya mĂ„leriet skapar möjligheten att lackera lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fĂ€stas pĂ„ hytten. Detta upplĂ€gg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstĂ„r nĂ€r hytt och plastartiklar lackeras i tvĂ„ skilda processer (hytt i UmeĂ„ och plast i Belgien) Projektets mĂ„l och syfte Ă€r att ta fram en lösning för hur och var plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen av arbetsstationerna ska frĂ€mja en vĂ€lmĂ„ende personal. För att fĂ„ tiden att rĂ€cka till begrĂ€nsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas. De största problemen med att utöka produktionen med plastartiklar samt de givna förutsĂ€ttningarna kan sammanfattas i tre punkter: Ergonomi – enkla, monotona uppgifter som liknar varandra lĂ€ngs hela flödet samt att erfarenhet kring manuella arbetsuppgifter saknas pĂ„ avdelningen.

VattentÀta och ?andande? textilier

Rapporten innefattar en jÀmförande studie mellan olika typer av membran och belÀggningar.FrÀmst sker en jÀmförelse mellan materialens förmÄga att andas. VattentÀthet testas pÄ nyamaterial och efter olika sorters nötning sÄ som martindale, flexing och tvÀtt för att fÄ en ökadförstÄelse för materialen. Verktyget som anvÀnds i studien för att mÀtaÄnggenomslÀppligheten Àr hudmodellen. Resultatet presenteras med ett Ret-vÀrde vilket Àr enförkortning pÄ Evaporative resistance of a textile. Metoden anvÀnds för att pÄ ett bra sÀttsimulera hur huden svettas.Projektet har utförts pÄ Swerea IVF som Àr ett forskningsinstitut belÀget i Mölndal.Hudmodellen Àr en av de senaste stora investeringarna pÄ Swereas textil och plast avdelning.Resultatet av studien visar att laminat andas bÀttre Àn belÀggningar, dock har bÀrarmaterialetstor inverkan pÄ resultaten.

KartlÀggning av tekniska och processrelaterade problem och dess utvecklingsmöjligheter vid biogasanlÀggningar

BiogasanlÀggningar, som behandlar fler Àn en typ av substrat, sÄ kallade samrötningsanlÀggningar, Àr relativt unga anlÀggningar. De första byggdes under tidigt 90-tal och stÄr idag för omkring 28% av Sveriges totala biogasproduktion. Felaktigt inkommande material och det matavfall som tas in som substrat stÀller höga krav pÄ anlÀggningarnas utrustning, med dÀrtill kopplade problem. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer genomföra en kartlÀggning av befintliga tekniska och processrelaterade problem för tvÄ biogasanlÀggningar med samrötning samt en förbehandlingsanlÀggning. För att undersöka alternativa tekniker och utrustningar till identifierade problem genomfördes litteraturstudier och kontakt togs med leverantörer av biogasutrustning.

TvÀttemission : En undersökning av polyesterplaggs fiberutslÀpp vid hushÄllstvÀttning

Havsmiljöer Àr idag den slutliga anhalten för den nedskrÀpning av plast som kommer ifrÄn avloppsvatten och allmÀn nedskrÀpning. Stora mÀngder plastpartiklar i olika storlekar har upptÀckts i haven och Àven inuti djur som misstagit plasten som föda. Forskning visar att en stor del av plasten Àr av mikroskopisk storlek, sÄ kallade mikroplaster. Inom denna grupp förekommer textilfibrer som likt andra plaster Àr svÄrnedbrytbara i naturen. Det har genom studier pÄvisats att smÄ textila fiber rinner ut med avloppsvattnet och hamnar i haven.PET Àr en av de vanligaste plasterna och utifrÄn denna tillverkas polyesterfiber som Àr det i sÀrklass mest anvÀnda materialet inom textiltillverkning.

Utredning och förslag till lösning för stambyte i ett miljonprojekthus : BÀst lÀmpad metod avseende ekonomi, miljö, tid och helhetsintryck

Under den stora byggboomen pÄ 1960- och 1970-talet byggdes det Ätskilliga lÀgenheter i Sverige. Detta var ett riksdagsbeslut och syftade till att lösa den tidens akuta bostadsbrist. Projektet kom att kallas för miljonprogrammet och att innebar att en miljon lÀgenheter skulle byggas under en tio Ärs period; under Ären 1965-1975 byggdes 880 000 lÀgenheter. MÄnga av dessa lÀgenheter stÄr idag inför ett omfattande renoveringsbehov. Den problematik som finns dÄ en fastighetsÀgare stÀlls inför ett eventuellt stambyte kan vara svÄr att förstÄ dÄ det innebÀr att mÄnga och svÄra beslut mÄste fattas bÄde innan och under byggskedet. Styrelsen i en bostadsrÀttförening besitter inte alltid den kunskap som krÀvs utan de blir oftast tvungna att ta hjÀlp av konsulter och projektledare som Àr med och driver igenom den lÄnga processen. Den traditionella stamrenoveringsmetoden innebÀr att gamla stammar och vÄtrum rivs ut och ett nytt badrum och nya ledningar installeras.

System för minskad fimpnedskrÀpning

FimpnedskrÀpning Àr ett problem ur flera aspekter. Fimparnas filter har en lÄng nedbrytnings­tid och innehÄller tungmetallen kadmium, den lagras i allt organiskt. Med den största andelen av den totala mÀngden skrÀp har samhÀllet varken rÄd att lÄta fimparna ligga kvar i naturen eller att plocka upp alla frÄn densamma. Kemiskt och estetiskt sÄvÀl som ekonomiskt Àr fimp­ned­skrÀpningen ett dÄtida, ett nutida och ett framtida problem. Lösningsförslag handlar ofta om restriktioner, ökade investeringar i renhÄllning eller tillgÀnglighet.

BOEL-lampan : Utveckling av en lampa för visualisering av elförbrukning i hemmet.

Den hÀr rapporten behandlar det examensarbete som har utförts pÄ avancerad nivÄ av Elin Engquist pÄ utbildningen Innovation och produktdesign vid MÀlardalens högtskola. Arbetet har utförts under vÄren 2009 i samarbete med Interactive Institute's avdelning Energy Design i Eskilstuna. Examensarbetet har avsett produktutveckling av en artefakt för visualisering av elförbrukning i hemmet med anledning av den stÀndigt ökande konsumtionen av hushÄllsel. Artefakten har under arbetets gÄng döpts till BOEL-lampan och framtagandet av denna har skett som en del av forskningsprojektet Visuale som utförts vid Interactive Institue. Forskningsprojektet syftade till att göra konsumeter mer medvetna om sin elförbrukning och som en del av projektet behövde en forskningsstudie genomföras.

Katter och beteendeproblem. : vilka Àr orsakerna? : hur kan beteendeproblem förebyggas?

I mÄnga tusen Är har mÀnniskan och katten levt tillsammans. Katten drogs frÄn allra första början till de mÀnskliga bosÀttningarna eftersom det fanns möss och rÄttor vid mÀnniskornas lador. MÀnniskorna i sin tur tyckte att katten var bra att ha i sin nÀrhet eftersom skördarna skyddades frÄn skadedjur. Nu Àr katten ett av vÄra mest populÀra sÀllskapsdjur, men mÄnga katter uppvisar ett beteende som mÀnniskor kan uppleva som ett problem. I det hÀr arbetet utreds aggressivitet, rÀdsla, rumsrenhetsproblem och Àtstörningar med avseende pÄ vilka orsakerna Àr och hur problemen kan förebyggas.

JÀmförelse mellan subjektiv bedömning och en objektiv bedömningsmetod av hÀltor pÄ rakt spÄr

I mÄnga tusen Är har mÀnniskan och katten levt tillsammans. Katten drogs frÄn allra första början till de mÀnskliga bosÀttningarna eftersom det fanns möss och rÄttor vid mÀnniskornas lador. MÀnniskorna i sin tur tyckte att katten var bra att ha i sin nÀrhet eftersom skördarna skyddades frÄn skadedjur. Nu Àr katten ett av vÄra mest populÀra sÀllskapsdjur, men mÄnga katter uppvisar ett beteende som mÀnniskor kan uppleva som ett problem. I det hÀr arbetet utreds aggressivitet, rÀdsla, rumsrenhetsproblem och Àtstörningar med avseende pÄ vilka orsakerna Àr och hur problemen kan förebyggas.

Kunskapshantering i byggbranschen : Hur utbildas en arbetsledare?

Byggbranschen, en unik och speciell bransch pÄ mÄnga sÀtt, dels dÄ varje projekt har unika förutsÀttningar och det Àr en salig blandning av olika typer av mÀnniskor. Och dels för att det Àr sÄ mÄnga olika arbetsgrupper med olika erfarenheter och bakgrund inblandade i ett byggprojekt. Arkitekt, konstruktör, projektledning, yrkesarbetare och nÄgonstans mitt emellan yrkesarbetarna och projektledningen finns arbetsledarna, som Àr dem som ska leda arbetet pÄ plats. Arbetsledarrollen Àr speciell i sig, dÄ man fungerar som en lÀnk mellan teoretikerna och praktikerna och detta krÀver en bred kunskap. Man mÄste kunna prata bÄda sprÄken.

Tekniska lösningar för konstruerade vÀxtbÀddar Àmnade för gatutrÀd

Det rÄder i dagens lÀge konkurrens mellan gatutrÀden och infrastrukturen. MÀnniskan som lever i den urbaniserade vÀrlden vill ha alla bekvÀmligheter inne i staden som krÀver avloppsledningar, vattenledningar, gatubelysning, elledningar m.m. Samtidigt vill man ha gröna ytor i staden med stora pampiga trÀd. Oftast fÄr dessa tvÄ, trÀden och infrastrukturen, slÄss om platsen under marken och det Àr oftast det gröna som fÄr lÀmna plats. Eftersom detta Àr ett Äterkommande problem vid de flesta nybyggnationer och nyanlÀggningar av ledningar, gator, parkeringar etc.

<- FöregÄende sida