Bakgrund: Den intensivvårdskrävande patienten är många gånger i behov av transport utanför intensivvårdsavdelningen för diagnostiserande undersökning eller behandling. Transporten är riskfylld då patienten kräver komplicerad utrustning och avancerad medicinsk behandling. Studier visar att patientsäkerheten ökar om policydokument används vid transportprocessen.Syfte: Studiens syfte var att kartlägga antalet policydokument som reglerar intrahospital transport i Stockholms län och jämföra dem med en guideline.Metod: Urvalet bestod av policydokument från 11 intensivvårdsavdelningar i Stockholms län. Metoden utgjordes av deskriptiv dokumentinnehållsanalys.Resultat: Sex av elva intensivvårdsavdelningar i Stockholms län hade policydokument som reglerar intrahospital transport. Policydokumenten hade fem gemensamma huvudämnen: Riskbedömning, bemanning, förberedelse, övervakning och utrustning vilka överensstämde med dem i guidelinen.

Kultur är något som utvecklas över tid och skapas av värderingar, tro och normer. Den inverkar på en individs uppfattningar, attityder och livsval. Då en människa blir patient kommer kulturen utöva inflytande på dess beteende och tankar, vilket sjuksköterskor måste ha kunskap om och respekt för. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter ochattityder i samband med att de vårdar patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden var en litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys där elva vetenskapliga artiklar analyserades.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur energibalansmätning och aktivitetsregistrering med indirekt respiratorisk kalorimetri, accelerometer, kostdagbok och aktivitetsdagbok, uppfattades av överviktiga barn och tonåringar och att jämföra uppfattningarna mellan barn i olika åldrar och av olika kön. Metod129 överviktiga barn valdes ut med ett konsekutivt urval då de kom för energibalansmätning på Energimetaboliska laboratoriet vid Uppsala Universitet mellan 2008 och mars 2012. En enkät fylldes i av barnen efter att de genomgått en mätdag på laboratoriet samt fyra mätdagar självständigt i hemmet. Enkäten innehöll elva frågor varav tio frågar handlade om de olika mätmetoderna som barnen genomgått. Författarna koncentrerade sig på fyra av dessa mätmetoder. Frågorna besvarades med hjälp av femgradiga skalor, varav resultaten sammanställdes för en statistisk analys. ResultatHuvudresultatet visade att alla fyra mätmetoder uppfattades någorlunda likvärdigt av barnen, oavsett kön.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om nyhetsvärderingen har ändrats under åren 2001-2011 i Dagens Nyheters nyhetsrapportering om attackerna mot USA den 11 september 2001. Detta har vi gjort genom att studera bevakningen av årsdagarna för terrordåden. Dagens Nyheter valdes eftersom tidningen har en tillräckligt stor redaktion och tillräckligt med resurser för att täcka internationella händelser. Vår teoretiska ram utgörs av tre nyhetsvärderingsteorier. Med dessa som utgångspunkt utformade vi variabler och gjorde en kvantitativ innehållsanalys.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt en vårdplan utformad som en journal med riktlinjer för vård i livets slutskede, den så kallade Liverpool Care Pathway (LCP). Metod: Studien är utförd som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL, PubMed, MedLine, SAGE Journals och Scopus. Tolv artiklar valdes ut för kvalitétsgranskning enligt en förutbestämd granskningsmall. Elva artiklar godkändes och utgjorde grunden för resultatet.

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur ungdomar med diagnos Aspergerssyndrom uppfattar och upplever sin skolsituation samt även föräldrarnas erfarenheter och upplevelserom att ha ett barn med Asperger syndrom och dess skolsituation.De frågeställningar jag utgått ifrån har varit: Vilka uppfattningar och upplevelser har ungdomarav att vara en elev med Aspergers syndrom? Vilka uppfattningar och upplevelser har föräldrarav att ha ett barn med Aspergers syndrom? Hur menar ungdomar och föräldrar att skolsituationensåg ut innan respektive efter att diagnosen Aspergers syndrom fastställts?I studien använder jag mig av en kvalitativ ansats. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguideintervjuades sju ungdomar, tre flickor i åldrarna 15-20, fyra pojkar i åldrarna 13-20,samt elva föräldrar. Slutligen gjordes en kvalitativ innehållsanalys på det transkriberade intervjumaterialet,vilket innebar att de meningsbärande enheter som motsvarade syftet togs fram.Därefter kondenserades, kodades och kategoriserades materialet. De kategorier som skapadesi ungdoms perspektiv var: Skola, Stigmatisering, Upplevelse och uppfattningar gällandeAspergers syndrom och Stödet i skolan.

Abstrakt Bakgrund: Typ 2 diabetes är en livsstilssjukdom som ökar både i Sverige och globalt. Egenvården är en viktig del i behandlingen av sjukdomen och är en livslång uppgift. Sjuksköterskan har en viktig roll i att, genom stöd, undervisning och vägledning, motivera och stärka personens egenvårdskapacitet. För att bättre förstå personens behov i egenvården är det betydelsefullt att sjuksköterskan får ta del av personers erfarenheter av egenvård vid typ 2 diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers erfarenheter av egenvård vid typ 2 diabetes.

1998 beslutade Nässjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bäste" varpå Carl Fredrik Reuterswärd fick förfrågan.Skulpturen gestaltar Nässjö stad med hjälp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med järnvägen som en central del. Tåg som rörde sig framåt med hjälp av hårt arbete och kol inspirerade konstnären. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstå konstnärens intention med Kolskyffeln.

Hjärtsvikt är ett mångfacetterat begrepp med varierande symtom. Det kan innebära ett tillstånd då hjärtats pumpförmåga är nedsatt vilket resulterar i att hjärtat inte kan täcka kroppens syrebehov. Då hjärtsvikt utgör en stor del av Sveriges och världens folkhälsoproblem är det av största vikt att som sjuksköterska ha goda kunskaper kring patienters sjukdomsupplevelser vid hjärtsvikt. Syftet med studien är att undersöka hur patienter upplever det att leva med sin sjukdom. Metoden som har använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Salt används i stor utsträckning på våra gator och vägar i syfte att bekämpa halka. Detta salt påverkar ofrånkomligen intilliggande lignoser och därmed är det intressant att veta hur de påverkas och vilka som kan anses vara mer salttoleranta än andra. Detta för att underlätta vid utformningen av vägnätsmiljön och urbana miljöer. Olika forskarrapporter skriver om ämnet. Detta kandidatarbete gör en sammanställning av elva sådana rapporter för att kartlägga eventuella mönster. Tre frågor ställs: Finns det något gemensamt bland de lignosarter som nämns i litteraturen som toleranta för saltpåverkan? Vilka lignoser beskrivs i litteraturen avseende salttolerans respektive saltkänsliga? Hur är respektive forskning kring lignoser och saltpåverkan utförd och hur presenteras den i litteraturen? Litteraturstudien visar att det inte finns några gemensamma faktorer utan de består av flera delfaktorer hos olika arter: - Skyddande knopphölje och knoppdvalans början och slut. - Möjligheten till bättre ljusabsorbering vid ökad salthalt. - Effektiv vattenhantering. - Hantering av saltjoner i växten. - Åldern hos lignosarterna. För att identifiera fler lignoser som salttoleranta kan det vara av intresse att undersöka dessa faktorer på fler arter. Vidare har en uppdaterad sammanställning utförts för arter som i facklitteratur och forskningsrapporter beskrivs som toleranta, måttligt toleranta eller känsliga för saltpåverkan.

Bakgrund: Hjärtsvikt har dålig prognos och drabbar ett stort antal människor i Sverige. De som drabbas upplever många problematiska symtom och medicineringen har många biverkningar som kan vara svåra att leva med. Obehagliga känslor kan förvärra symtom hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköteskan bör kunna identifiera känslor och förstå varför dessa uppstår hos personer med hjärtsvikt för att bättre kunna vårda dessa. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer som lever med hjärtsvikt beskriver sina känslor.

Syftet med studien var att sammanställa aktuell forskning gällande interventioner i natur och trädgård inom rehabilitering av personer med stressrelaterad ohälsa, samt beskriva värdet av dessa interventioner ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Studiens syfte besvarades genom att göra en litteraturöversikt för att ge en sammanställning av aktuell forskning inom området. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser och manuella sökningar. Elva artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ett teoretiskt raster, ValMO-modellen, användes som stöd för att besvara studiens syfte.

Bakgrund: I västvärlden beräknas fyra av fem vuxna individer någon gång i livet få ländryggsmärta. Rygg-och nackproblem tillsammans med psykiatriska diagnoser är det område i Sverige som orsakar mesta sjukfrånvaron. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur individer med ospecifik ländryggssmärta upplevde bemötande av sjukvårdspersonal. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och Amed. Elva vetenskapliga kvalitativa artiklar inkluderades, vilka kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes.

Bakgrund: Gynekologisk cancersjukdom drabbar årligen 2800 kvinnor i Sverige. Behandling av gynekologisk cancersjukdom kan innebära påfrestande biverkningar, både fysiska och psykiska, som kan påverka den sexuella hälsan. Sexualitet och sexuell hälsa är sammanlänkat med välbefinnande och hälsa. Personcentrerad vård beskrivs som en av sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär att se patienten som en person med unika behov, resurser och erfarenheter. Sexualitet kan vara ett intimt och känsligt samtalsämne, vilket ställer krav på sjuksköterskans kompetens.

Bakgrund Barn utgör en stor patientgrupp i Sverige. Sjuksköterskan kan möta barn i vården på de flesta instanser, både som patienter och som närstående. All vård ska tillgodose barns behov och vara av trygg och god kvalitet. Alla barn ska ha rätt att uttrycka sin mening om frågor som rör honom eller henne. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja välbefinnandet och delaktigheten hos barnet.