Denna rapport undersöker ljudovana personers analytiska lyssnande till effektljud i en ljudberättelse och även hur olika angreppsätt till ljuddesign påverkar testpersonernas kritiska lyssnande till berättelsen. Detta har gjorts genom att ljudlägga tre versioner av en kort berättelse med tre olika angreppsätt till ljuddesign: realistiskt, hyperrealistiskt- och surrealistiskt ljud. Undersökningen har skett med kvalitativa intervjuer med frågor kopplade till Tuuri, Mustonen och Pirhonens lyssnarmodell. Modellen baseras på en kombination av Michel Chions tre lyssnarsätt och David Hurons åtta känslomässiga komponenter kopplade till ljud. Intervjuerna genomfördes med tolv informanter där elva av dessa inte hade tidigare erfarenheter inom ljudproduktionsarbete.

Denna uppsats syfte var att undersöka vad elever i grundskolans senare år har för attityd till grammatikundervisningen i svenska. Min hypotes var att den allmänna attityden är negativ. Om detta antagande stämde ville jag undersöka vad som låg till grund för denna negativa inställning, samt ta reda på hur eleverna tyckte att man kunde göra för att förändra undervisningen till det bättre. De metoder jag använt mig av är dels en enkätundersökning bland 70 elever i skolår 6-9, dels mer djupgående intervjuer i gruppform med elva elever. Tyvärr så bekräftades min hypotes.

ABSTRAKT Syftet med min rapport är tvåfaldigt. Det är för det första att utifrån ungdomars perspektiv undersöka och beskriva vad det beror på att en del elever börjar närvara i skolan, när de tidigare haft en hög frånvaro. För det andra är syftet att undersöka och beskriva faktorer som är viktiga att beakta då man diskuterar IV-programmets framtid. Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun. Metoden jag använt är fokusgruppsintervjuer där elva elever från två olika IV-program beskriver sina upplevelser från grundskola och gymnasium. Resultatet visar att eleverna har liknande upplevelser från grundskolan. De flesta har uppgett att skolan fungerat bra fram till högstadiet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsättande lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med bedömning. Frågeställningarna som besvarades var, hur lärarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lärarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgått från ramfaktorteroin. För att besvara studiens frågeställningar har vi intervjuat elva lärare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Vårt syfte är att studera svenska konsumenters uppfattning om cause-related marketing på den svenska marknaden samt om detta påverkar deras köpbeslut. Undersökningen avser de CRM-kampanjer där företag samarbetar med välgörenhets-organisationer och tar fram specifika produkter för detta ändamål, som således kombinerar två varumärken. Vi har utgått från ett konsumentperspektiv då vi anser att detta på bästa sätt uppfyller vår problemformulering och syfte. Vi har utfört en kvalitativ studie för att möjliggöra förståelse av de bakomliggande anledningarna till respondenternas svar. Vi har använt oss av teorier om cause-related marketing och co-branding samt TORA-modellen vilken rör köpbeteende.

Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens inställning till djur samt upplevelsen hos vårdpersonal av delaktighet och inflytande när djur introduceras på särskilda äldreboenden. Metoden var deskriptiv och komparativ studie med kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. Enkätstudie besvarades av 102 vårdpersonal på elva särskilda äldreboenden. Resultat visade att 74 %vårdpersonalen ansåg att djur på särskilt äldreboende är mycket bra och om upplevelsen av sin hälsa i relation till djur på avdelningen beskrevs av ett fåtal som att hälsan har försämrats, majoriteten svarade att hälsan inte hade försämrats. Studien visar att förekomsten och frekvensen av besök av djur och längden på besöken är hög.  Nästan hälften (47 %) av vårdpersonalen har varit med om att djur introducerats under deras anställningstid och djuret / djuren sköts främst av vårdpersonalen.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes upplevelse av hopp när de vårdar en person i livets slutskede. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att hoppet stärks genom en inre kraft, tron på Gud och mänskliga relationer: att hoppet förändras för att kunna bevaras: att hoppet försvagas av förluster och oro för framtiden: att få en bra återstående tid tillsammans och en meningsfull framtid. Resultatet visade att hoppet kunde stärkas eller bevaras genom tron på Gud eller genom mänskliga relationer. Däremot olika förluster såsom trötthet, ångest och oro kunde försvaga hopp- et. Närstående beskrev hur de hoppades ändå in i slutet att det skulle hända ett mirakel eller att något bot skulle finnas för personen som var döende.

Ortopediska kliniken i Malmö tog emot flest utlokaliserade patienter 2012 av samtliga kliniker på Skånes Universitetssjukhus. Detta innebär att patienten vårdas på en vårdenhet som inte är specialiserade på den aktuella diagnosen och vårdas av sjuksköterskor med kompetens av annan specialitet, vilket kan innebära potentiella patientsäkerhetsrisker. Upplever sjuksköterskan att hens yrkeskompetens förändras vid vård av dessa patienter och på vilket sätt? Upplever sjuksköterskan att det påverkar omvårdnaden av patienten och på vilket sätt? Innebär det någon patientsäkerhetsrisk att vårda utlokaliserad patient på sin ordinarie avdelning? Elva sjuksköterskor intervjuades med ett hermeneutiskt perspektiv på studien med Patricia Benners teori om kompetensnivåer som teoretiskt ramverk. De flesta deltagarna upplevde en skillnad i omvårdnaden vid vård av utlokaliserad patient.

Detta arbete undersöker om det fanns några grafiska preferenser hos barn i åldrarna 10-12 år samt om tidigare teorier inom den kognitiva utvecklingsteorin även går att applicera på spelgrafik. Som bakgrund till undersökningen går arbetet igenom forskning kring lärospel, immersion samt kognitiva utvecklingsteorier.Som material till undersökningen skapades en 3D-miljö med en så fotorealistisk grafik som möjligt, utöver detta samlades miljöbilder från elva andra spel med varierad grad av realism in. Undersökningen utfördes med hjälp av strukturerade intervjuer i vilka respondenterna fick svara på vilka miljöbilder de gillade bäst och vilka de gillade minst.Resultatet visade att kognitiva utvecklingsteorier inte går att applicera på spelgrafik då den avgörande faktorn om en miljö gillades eller inte var respondentens tidigare erfarenheter med spel, inte graden av realism. De grafiska preferenserna påverkades också av respondentens tidigare erfarenheter med spel. Slutsatsen skulle kunna bevisas bättre om en och samma miljö med varierad realism använts. .

Syftet med denna rapport är att undersöka om det med hjälp av olika designelement i ett användargränssnitt går att aktivera en specifik värderingsgrupp för att motivera miljövänligt beteende. Den värderingsgrupp som studeras är universalism som innefattar värderingar kopplade till förståelse, uppskattning, tolerans och beskyddande för alla människors och naturens välfärd. Tidigare forskning har hittat en relation mellan mänskliga värderingar och miljövänligt beteende och menar att detta kan användas för att skapa mer långsiktiga beteendeförändringar gällande miljövanor. I denna studie tittar vi vidare på detta genom att undersöka om vi genom design kan aktivera en av grupperna med dessa värderingar, universalism, som skapar dessa långsiktiga beteendeförändringar av miljövanor.I denna rapport presenteras en studie som har utförts med elva deltagare, alla studenter på Medieteknikprogrammet på KTH. Studien bestod av en undersökning samt korta intervjuer.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Personer med demenssjukdom vårdas vanligtvis av sina anhöriga i hemmet. Det långa vårdförloppet samt den ökande belastningen kan påverka anhörigas upplevelser och även livssituation. Studien vänder sig främst mot sjuksköterskor samt anhöriga som vårdar individer med demenssjukdom.Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med demenssjukdom i hemmet.Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt elva kvalitativa artiklar utgjorde grunden för resultatet. De analyserades med innehållsanalys.Resultat: Resultatet indelades i sex kategorier: Den nya rollen som vårdare; Personlig utveckling; Förändrad relation till personen med demenssjukdom; Känslomässiga reaktioner; Vikten av goda relationer; Brist på stöd.

Alkohol/substansmissbruk är ett ökande problem i Sverige vilket leder till att fler människorsöker sjukhusvård på grund av komplikationer av missbruket. Frågeställningar som ställdes: Hurupplever sjuksköterskor mötet med patienter med missbruksproblematik? Vilka problem ellerförebyggande åtgärder upplever sjuksköterskan vid omvårdnad av patienter med missbruk? Hurupplever sjuksköterskan vårdrelationen mellan patienten med missbruksproblem ochsjuksköterskan? Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårdapatienter med missbruksproblematik. Metoden var en litteraturstudie med samma eftersökning itre databaser som resulterade i elva vetenskapliga artiklar som svarade på syftet. I föreliggandelitteraturstudies resultat belystes sjuksköterskors upplevelser av: känsla av osäkerhet, bristandekunskap och vårdrelation.

Specialpedagogisk handledning har enligt många forskare blivit ett svar på de förändringar som skett inom förskolan. Exempel på dessa förändringar är; förskolans övergång från Social-styrelsen till Skolverket, utbyggnaden av förskolan, tillkomsten av förskoleklass och inte minst de betydligt större barngrupper som idag blivit mer regel än undantag. I samband med övergången till skolverket blev förskolans föreståndare rektor, och ersatte den ledarroll tidiga-re föreståndare hade. I samband med detta dök en ny yrkeskategori upp, special¬pedagogen, som återfanns som handledare ? ett verktyg för förskola och skola i förändrings- och utveck-lingsarbeten.Studiens syfte var att undersöka om och på vilket/vilka sätt handledning har betydelse.

Bakgrund: Överrapportering i samband med skiftbyte är ett återkommande arbetsmoment för sjuksköterskan. Många gånger upplevs traditionella rapporteringsmetoder, så som muntlig rapport, som problematiska då de ofta blir fragmenterade och ofullständiga. Bedsiderapportering innebär att rapporten flyttas från expeditionen till patientens sängkant och patienten involveras i dialogen. Orsaken till att metoden implementeras sägs vara att patientdelaktigheten ökar. Syfte: Att bredda kunskapen om effekterna och upplevelsen av bedsiderapportering hos patienter och sjuksköterskor.