Världen står idag inför ett antal stora utmaningar varav en viktig handlar om att ersätta fossila bränslenmed förnybara alternativ. FN rapporterar om dystra konsekvenser för vårt klimat främst orsakat av människans utsläpp av växthusgaser. Tillvaratagandet av solenergi anses vara en viktig resurs i omställningen mot ett mer klimatneutralt energisystem. Användningen av solel har under de senaste åren ökat kraftigt i Sverige samtidigt som tekniken utvecklats och priserna sjunkit. Användningen av solvärme har däremot inte ökat i lika stor omfattning de senaste åren (färre antal installerade solfångare år 2012 jämfört med år 2011) trots att Sverige har ett stort uppvärmningsbehov och ett stort antal soltimmar.Detta examensarbete har i huvudsak syftat till att undersöka och jämföra olika solbaserade uppvärmningssystem ur energi, ekonomi och miljöperspektiv.

Industrin och dess företrädare har uttryckt stor oro över Elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av Elpriser på gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivå och variation står i centrum, då uppsatsen utgår från företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen ämnar pröva hypotesen att företagens resultat är starkt beroende av Elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys på olika för företagen centrala nyckeltal såsom soliditet och nettoresultat, jämfört med Elprisets utveckling.

Lantbrukare blir mer och mer intresserade av att kunna producera el och ge sin verksamhet ytterligare ett ben att stå på, men för att detta ska vara intressant krävs lönsamhet. Då energipriserna varierar och kraven på energieffektivisering blir hårdare, ökar intresset i gårdsbaserad elproduktion. Vindkraftverken har med åren blivit allt större och investeringssummorna har blivit högre. Ett vindkraftverk på 2 MW har en investeringskostnad på ca 30 miljoner, en summa som är så hög att det i princip omöjliggör investeringen för en mindre näringsidkare. Men nu har intresse väckts från mindre elkonsumenter att investera i mindre vindkraftverk för att producera delar av sin konsumtion. Syftet med detta arbete är att undersöka lönsamheten i mindre vindkraftverk, s.k. gårdsverk. För att besvara frågan görs en fallstudie. I fallstudien räknas på ett eventuellt uppförande av ett 43,5 kW gårdsverk från WindEn Sweden AB.

I Sverige används det idag cirka 5,4% förnybara drivmedel inom transportsektorn, att jämföra med under 0,5% år 2000. Av de ickefossila drivmedlen är el något som ofta benämns som en permanent och realistisk framtida lösning. Visionen ?Stockholm ? Elbilsstad 2030? drivs av Stockholms Stad i samarbete med Fortum AB i syfte att ersätta den fossilbränsleslukande fordonsflottan.I den här studien undersöks de tekniska förutsättningarna och de eventuella vinsterna av ett storskaligt införande av elbilar. Studien har gjorts genom en modellering där parametrar som elbilens prestanda, Elpris, bilens inköpspris och totala utsläpp använts.

Då Sverige historiskt sett har haft låga priser på el har ett system som använder mycket el byggts upp. Efter avregleringen av den europeiska elmarknaden har priserna på el ökat och beräknas stiga till samma nivåer som på kontinenten. Behovet att minska energianvändningen och då främst el har blivit en viktig fråga varpå Energimyndigheten valt att inom projektet STIL2, STatistik I Lokaler, inventera energianvändningen i svenska lokaler. Rapportens syfte är att undersöka hur kontorslokalers energianvändning i Stockholmsregionen påverkar energisystemet med fokus på användningen av komfortkyla. Genom att utnyttja fjärrvärmedrivna kylmaskiner, absorptionskylmaskiner, höjs värmelasten sommartid när värmelasten är låg vilket medför ett ökat underlag för produktion av värme och el i kraftvärmeverk. Med data från STIL 2 uppskattades kylbehovet i kontorslokaler till 30 kWh kyla per m2 och år.

Denna förstudie belyser Högskolan Västs förutsättningar för investering i en solcellsanläggning. Högskolan Väst är en högskola i Trollhättan, Västra Götaland. Under 2015 planerar högskolan att installera en pilotanläggning med solceller, som en del i deras arbete för hållbar utveckling. Anläggningen är tänkt att nyttjas i utbildningssyfte. Rapporten beskriver solenergi i allmänhet och solceller i synnerhet, typer av solceller på marknaden, nätanslutna solcellssystem, solcellens livscykel, en jämförelse mellan energikällor beträffande energiåterbetalningstid och utsläpp av växthusgaser, och monteringslösningar.Olika dimensioneringsförslag värderas, dels takmontage dels fasadmontage.

Syftet med denna studie är att underso?ka hur elområdesindelningen har påverkat företagen inom de olika elområdena. Elområdesindelningen trädde i kraft år 2011 då Sverige delades in i fyra olika elområden. Dessa fyra områden skapades för att det under vissa tidpunkter finns svårigheter att föra över elektricitet mellan områdena och innebär att Elpriset kan variera mellan områdena. Efter elområdesindelningen har det visat sig att elområde fyra, placerat i södra Sverige, under vissa tidpunkter har haft högre Elpriser än de andra tre elområdena.För att underso?ka hur företag inom olika elområden har påverkats skickades ett frågeformulär ut till 62 företag, fördelat på alla fyra områdena.

Solen är grunden till allt liv på jorden. Idag finns det teknik som kan utvinna energi ur solen och genom solceller kan el produceras. I Sverige finns mycket förnybar energi med en betydande andel från vattenkraft. Idag finns 24 MW installerad solcellseffekt. Det saknas tydliga mål för utbyggnad av solceller i Sverige.

Denna uppsats behandlar ett problem som har uppkommit som en följd av att allt fler företag inom hemelektronikbranschen använder sig av köp på avbetalning som ett sätt att marknadsföra produkter. Det små företagarna i branschen har inte alls samma resurser som de stora. För att kunna överleva konkurrensen om kunderna och den enorma prispress som förekommer i branschen måste man hitta andra sätt att differentiera sig på. De mervärden som skall skapas påverkas av olika saker. Bland annat vilka typer av erbjudanden man lägger fram för kunden samt på vilket sätt.

Det finns flera typer av insatsvaror för lantbrukare, en av dem är elenergi. När priset på elektriciteten i vinter har varierat från cirka 50 öre upp till 1 400 öre per kilowattimme, kan det medföra stora konsekvenser för lantbrukare. Det här har fått många att vilja se över vilka möjligheter de har att påverka eller utnyttja detta fenomen. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur elintensiva lantbruksföretag agerar för att hantera elenergi som insatsvara. De faktorer som analyserats närmare för att beskriva lantbrukarnas beteende är prissäkring, energieffektivisering och investeringar i egen energiproduktion.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitetRedovisning, VT 09 Författare: Alexander Gottfridsson och Marcus Persson Handledare: Owe R. Hedström Bakgrund och problem: Efter att EU:s ministerråd antog förordningen om International Accounting Standards innebar detta att från och med första januari 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU tillämpa samma redovisningsprinciper. Detta innebar att koncernerna fick göra en del förändringar inom redovisningen. Det område som författarna valt att studera är IAS 39, standarden för värdering och värdeförändringar av finansiella instrument. Denna anser vi är särskilt intressant då den sedan införandet varit omdiskuterad.Syftet: Syftet med uppsatsen är att redogöra problematiken kring marknadsvärdering av finansiella derivat enligt IAS 39.

Fjärrvärmebehovet i Luleå förses till största delen av kraftvärmeverket LuleKraft som främst bränner processgaser från stålproducenten SSAB. Lågkonjunkturen i stålbranschen de senaste åren har gjort att gastillgången har minskat varpå start av spetslastanläggningar och användande av stödbränsle har ökat. Frågan om energilagring har därför blivit ytterst aktuell. Syftet med arbetet har därför varit att undersöka om en eller flera ackumulatortankar utplacerade i nätet är en fördelaktig investering.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie över Luleå fjärrvärmenät samt ackumulatortankar. Därefter undersöktes placeringen av ackumulatortanken.