Utbudet av tidningar är idag brett. Inom tidskriftsbranschen konkurrerar magasinen om konsumenternas uppmärksamhet i hopp om att konsumenterna ska köpa just deras tidning. En faktor som kan påverka dem att konsumera är omslagets utseende. För tidningsmakare gäller det att utforma ett attraktivt omslag vad gäller bild, färg och textpuffar. Omslagets utseendet är av stor betydelse för lösnummerförsäljningen, vilken i sin tur utgör en stor del av tidningsupplagan.Syftet med undersökningen är att undersöka utseendet på fyra modemagasins omslag.

Avsikten med denna studie har varit att kartlägga hur tre svenska tidskrifter riktade till unga kvinnor använder bloggen, dels på hemsidan och dels i den tryckta upplagan. Studien har även syftat till att urskilja om det finns ett samarbete mellan dessa medier och hur detta i så fall tar sig uttryck. Vidare har jag med denna studie velat klargöra vilka skillnader och likheter det finns gällande detta användande de tre tidskrifterna emellan och även tydliggöra hur de redaktionellt skrivna bloggarna används.Denna uppsats har således varit avgränsad till tre av de största tidskrifterna riktade till unga kvinnor i Sverige; Elle, SOLO och VeckoRevyn. Samtliga tre använder bloggar på hemsidan, har en liknande målgrupp och ligger i ungefär samma prisklass.Studiens referensram tar ett avstamp i Public Relations där det tittas närmare på Co-Creational Perspective och ExcEllence Theory. Eftersom bloggen är en produkt på Internet, ligger fokus sedan på Public Relations på Internet, även kallat e-PR och Online Public Relations.

Studiens huvudsakliga frågeställning är hur dagens modejournalistik förhåller sig till Journalistförbundets spelregler för press- och yrkesetik.En kvalitativ innehållsanalys har genomförts på 12 nummer av de tre modetidningarna Damernas Värld, Elle och Femina från år 2010. Samt alla modeartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från 2010. För att se en utveckling av modejournalistiken har vi i samband med litteratur som redogör för 1900-talets kvinnotidningar, gått igenom kvinnotidningarna Idun och Husmodern från år 1925 för att få ett historiskt perspektiv för modejournalistikens start. Vi har också gjort ett nedslag år 1988 där vi har granskat de tre modetidningarna Damernas Värld, Elle och Femina för att få en överblick av modejournalistiken det året. För vår överblick av 1988 års tidningar valde vi 12 nummer av de valda modetidningarna.

Due to the developments in today's gender discussions, this essay aimed at investigating the gendered constructions and encouragements to consumption. As a former fashion student I have a special interest in the commercial constructions featured in fashion magazines, especially since advertising, fashion and perceptions of gender have long walked hand in hand. Just as feminism studies have shown femininity being a fluid identity, recent studies of masculinities, media and culture are also showing changes in the depictions of men.The aim was to clarify how fashion magazines encourage men and women to consume products and ideals, and also discuss the gender constructions occurring in the junction of editorial and commercial text (articles and advertisements). The analysis was thereof based on three main questions:-       How is consumption encouraged in male and female fashion magazines?-       What kind of gendered pattern appears in the junction of advertisement and editorial text?-       With regard to the gender constructions, what is the reader encouraged to consume?The theoretical framework of the analysis was based on gender studies and political economy, mostly describing a commercial perception of feminine journalism and a new metrosexual expression in men?s fashion and lifestyle magazines.By using a combination of quantitative (content analysis) and qualitative (semiotics) approach two fashion magazines, Elle and King Magazine (published in May 2013) were used as representatives of fashion magazines in general.The results showed clear differences between the sexes.

Hard competition amongst the editorial world of magazines today has led to increased differentiation of the content as well as the visual communication. In this study, the graphic elements of the magazine cover was analyzed to establish how the magazines character is being conveyed by the cover design. In a case study the covers of the Swedish publications of fashion magazine BON and Elle was semantically analyzed.The conclusion was made that the logotype plays the biggest part in conveying the magazine?s character. Secondly, the front cover headlines shape and size matter a great deal for the overall impression.

The aim of this thesis is to study perceptions around the freedom of movement of workers within the EU before and after its enlargement in 2004, both on a Swedish and a European level. I have chosen to conduct my study using a discourse analysis as a structure for my theory and method. Theories based on previous research have also been used. My material consists of Communications from the European Commission, Swedish Command Papers as well as a research report. One of the main findings is that at a Swedish level, there is concern about how the free movement of workers will affect the labour market and welfare system.

Ledarskap kommer vi kontakt med dagligen på ett Eller annat sätt. Runt omkring oss finns ledare av olika slag och i olika former antingen formellt Eller informellt. Sjukfrånvaron har ökat till en rekordhög nivå och fördubblats sedan 1997. kan det vara så att ledarskapet har någon inverkan på detta? Denna undersökning syftar till att undersööka Hersey och Blanchards modell, det situationsanpassade ledarskapet, på enhetschefer och medarbetre inom den kommunala äldreomsrogen i Marks Kommun.

I uppsatsen görs en textanalys av fyra tidskriftstexter från könstypiska tidsskrifter. Med utgångspunkt i resultatet av analysen görs dessutom en didaktisk koppling där jag utifrån aktuella kursplaner för gymnasiet diskuterar om och i så fall på vilket sätt könstypiska tidningstexter kan användas i undervisning. Följande frågeställningar ligger till grund för uppsatsen: Vilka attityder, stereotyper och ideal förmedlar olika texter? Hur skiljer sig texter riktade till unga män, respektive unga kvinnor? På vilka sätt kan man arbeta med könstypiska tidningar i klassrummet?Den tidigare forskning som uppsatsen baserar sig på behandlar bland annat sakprosa genom projektet Svensk sakprosa 1750-2000 genom Ledin (2000). För den didaktiska kopplingen har Ambjörnsson (2003) legat till grund för teorier om text och skrivpedagogik.Primärmaterialet består av fyra texter tagna ur tidningarna Elle, Cosmopolitan, Kingsize och Moore, och textanalysen grundar sig på den textmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997).

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. 41 % av kvinnorna och 39% av männen avled till följd av hjärt-kärlsjukdomar år 2011. Då ambulanspersonalen ofta har begränsad tid på sig att etablera kontakt och skapa sig en helhetsbild över patientens tillstånd, vilket är viktigt för att säkerställa en god behandling, kan kravet på effektivitet bli en stressfaktor. För att minska stressen kan det vara bra att utgå från en strukturerad bedömning av patientens tillstånd och där en god anamnes är ett viktigt redskap. Det finns utarbetade instrument för detta,däribland anamnestagande enligt Advanced Medical Life Support®-konceptet(AMLS).

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. 41 % av kvinnorna och 39% av männen avled till följd av hjärt-kärlsjukdomar år 2011. Då ambulanspersonalen ofta har begränsad tid på sig att etablera kontakt och skapa sig en helhetsbild över patientens tillstånd, vilket är viktigt för att säkerställa en god behandling, kan kravet på effektivitet bli en stressfaktor. För att minska stressen kan det vara bra att utgå från en strukturerad bedömning av patientens tillstånd och där en god anamnes är ett viktigt redskap. Det finns utarbetade instrument för detta,däribland anamnestagande enligt Advanced Medical Life Support®-konceptet(AMLS).

Många företag ger i dag ut tidningar med journalistiskt material till sina kunder, så kallade kundtidningar. Något som är unikt för dessa är deras tryggade ekonomi och att de ska främja ett företag med hjälp utav mer material än bara reklam.Fenomenet är inte nytt, utan har existerat sedan mitten av nittonhundratalet, men föga forskning finns kring kundtidningars innehåll och funktion, och vad som skiljer dem från vanliga populärkulturella tidningar. Detta ville vi med denna uppsats försöka undersöka och den valda inriktningen är kundtidningar som ges ut av modeföretag.Denna studie har analyserat innehållet i fyra företagsutgivna tidningar (varav en hybrid) och tre förlagsutgivna tidningar i modebranschen. Analysen utgjordes av två delar; en kvantitativ textanalys, där antal texttyper har räknats, samt en kvalitativ innehållsanalys, där frågor har ställts till materialet. Dessutom har vi även placerat in tidningarna längs Colin Sparks innehålls-axlar, som är till för att konkretisera olika tidningstyper.Resultatet visar att kundtidningarna främst består av intervjuer med människor, som ett sätt att skapa igenkänning och en relation med läsarna, samtidigt som de informerar om sina produkter.

Uppsatsens syfte är att genom åtta semistrukturerade intervjuer försöka förstå hur de olika respondenternas konsumtion av veckotidningar ser ut beroende på deras socioekonomiska bakgrund. Utifrån studiens syfte anses det vid genomförandet att det är av relevans att även studera respondenternas generella läsvanor. En stor läsvana förutsätts vara en viktigt variabel för att ha ett intresse för konsumtion av veckotidningar. Detta antagande gällande korrelationen mellan läsvanor och konsumtion av veckotidningar visade sig i studiens analys och resultat vara felaktig.Studien kommer fram till att både personer med låg och hög socioekonomisk bakgrund konsumerar veckotidningar. Konsumtionen ser dock annorlunda ut beroende på vilken socioekonomisk bakgrund personen innehar.

I den här uppsatsen ville jag, med hjälp av olika reklambilder för disk- och tvättmaskiner, visa att ?miljö? sedan början på 2000-talet alltmer blev en resurs i kommersiell varureklam.Hur naturen och miljön används som ett försäljningsargument idag påverkas av en miljödiskurs som sedan sena 80-talet har fortsatt att utvecklas fram till nu, 2009. Hur den diskursen ser ut formar mycket av dagens varureklam och skapar de konventioner som står till grund för den. Ett stort problem med ?miljövaror? har varit sättet som de marknadsförs.