SammanfattningOCS950(Object Controller System 950) är en av Bombardiers produkter som hanterar säkerhetssystemet i järnvägstrafiken. Det består av olika delsystem och strömförsörjs mha nätaggregat (PSU ? Power Supply Unit). I den här rapporten undersöks den befintliga PSU74-modellen samt nya switchade nätaggregat som finns på marknaden.Bakgrunden till att Bombardier vill byta ut PSU74 mot ett nytt switchat aggregat är att PSU74 har en vikt på 14 kg och tar stor plats i el-skåp. Ett swichat nätaggregat väger ungefär 1,5 kg och är så pass kompakt att det tar litet utrymme i el-skåpet.Bombardier har medvetet väntat med att gå över till SMPS eftersom tillförlitlighet blir ett problem.

Examensarbetet har utförts på uppdrag av Växjö Energi och Elnät AB och är en elkvalitetsanalys av Växjös lokala nät. Målet med analysen var att undersöka av VEAB utvalda objekt för att ge en nulägesbild av elkvaliteten i Växjö. Elkvalitet blir en växande fråga i takt med utvecklingen av känslig och energisnål elutrustning. Eftersom utrustning av detta slag ökar i alla miljöer är det av intresse att utreda dess inverkan på elnätet. VEAB identifierade fem olika områden i Växjös elnät där störningar har påträffats eller eventuellt kan komma att innebära störningar i framtiden.Mätningar har påvisat att elleveransen är god i de mätpunkter som undersökts. Det framgår tydligt att ökad mängd olinjära enfasbelastningar ökar halten av tredjeövertonen.

I denna studie har tillrinning till världens största bräckvattenhav, Östersjön, studerats. Östersjöns avrinningsområde inkluderar tillrinningsområden från 14 olika nationer och den totala befolkningen i området uppgår till ca 85 miljoner. Flera stora floder mynnar ut i Östersjön där Neva är den största med ett årligt medelflöde på 2500 m3/s. En stor del av de vattendrag som mynnar ut i Östersjön är påverkade av vattenregleringar främst för vattenkraftsändamål. Syftet med vattenkraftsregleringar är att lagra vatten från vår sommar och höst för att använda detta vintertid då behovet av Elkraft är stort.

Denna uppsats utgör ett försök att förstå de drivkrafter som låg bakom det tämligen omfattande byggandet av mindre vattenkraftverk (understigande 1500 kW) som inträffade i Norrbotten vid mitten av 1910-talet. Ett annat mål med uppsatsen var att undersöka vilka problem som en entreprenör inom småskalig vattenkraft kunde stöta på i konstruerandet av ett tekniskt system. En vanlig förklaring till att byggandet av småskalig vattenkraft tog fart vid 1910-talets mitt har varit att det första världskriget orsakade en energikris då tillförseln av fotogen för belysning i stort sett upphörde. Undersökningen har visat att planerna på att bygga mindre vattenkraftverk i vissa fall föregick denna energikris. Andra faktorer har uppenbarligen varit viktiga drivkrafter bakom övergången till elektricitet.

För effektmatning av den elektrifierade järnvägen krävs att spänningens frekvens omformas från kraftnätets frekvens på 50 Hz till 16,7 Hz. Detta sker i dag med två olika metoder. En metod där frekvensen omformas på mekanisk väg då en motor på gemensam axel driver en generator som genererar Elkraft av rätt frekvens, detta kallas för en roterande frekvensomformare. Den andra metoden ändrar spänningens frekvens med hjälp av kraftelektronik, detta kallas för en statisk frekvensomformare. Gemensamt för båda dessa metoder är att de har värmeförluster.

Det svenska elnätet är konstruerat för att transportera elenergi med frekvensen på 50 Hz mellan en generator och en last. När olika typer av modern elektronik ansluts till elnätet så bidrar dessa till högfrekventa signaler som adderas till 50 Hz komponenten som brus. Detta brus är ett problem för elnätsbolagen som tar emot elkvalitérelaterade klagomål. Ett ytterligare problem är den låga impedans som skapas på elnätet när laster med låg impedans kopplas in. Detta gör det svårt att kommunicera över elnätet på ett effektivt sätt.

Mänskligheten står inför många utmaningar. Påtaglig är den förändring av klimatet som sker till följd av mänsklig aktivitet. En förändring av den globala energiförsörjningen är ett måste för att undvika ytterligare klimatförändringar. Fortsatta åtgärder bör vidtas för att minska användandet av fossila bränslen som kol, olja, och naturgas och istället öka användningen av långsiktigt uthålliga och miljövänliga energikällor.Skogsindustrin har alltid varit en stor användare av Elkraft. Till följd av 1990-talets reformer, skärpta miljökrav och införandet av elcertifikatsystemet tillsammans med stigande elpriser har möjligheter skapats för skogsindustrin att genomföra investeringar i kraftvärmeproduktion.Denna studie syftar till att kartlägga den framtida utvecklingen av kraftvärme i skogsindustrin (massa- och pappersindustrin), där elcertifikatsystemets påverkan är i fokus.

Syftet med denna uppsats var att beräkna värmeflödet på Gotland, samt göra en uppskattning av tillgången till jordvärmeenergi i Sverige och möjligheterna till dess användning som del av energiförsörjningen. Uppskattningarna baseras på de värmeflöden och värmeproduktionsvärden samt på de geologiska förutsättningarna i Sverige. Förnyelsebara energikällor blir allt viktigare för den framtida energiförsörjningen. På längre sikt och med förbättrad teknik kan t.ex. jordvärme bli en värdefull energikälla.