Inledning:Den professionella ishockeyspelaren har ishockey som sitt jobb och befinner sig i en stark tävlingsmiljö där man hela tiden blir värderad. Om man inte presterar tillräckligt bra som ishockeyspelare kan man förlora sitt jobb. Ishockeyspelare tränar otroligt mycket fysik och teknik, men denna starkt prestationsbaserad miljö kan också innebära en mental belastning. Syfte:Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om mentala färdigheter i Elitserien i ishockey, samt hur man inom samma fält betraktar vikten av att arbeta med mental träning.Metod:Min empiriska studie innefattar intervjuer med sex sportchefer i Elitserien i ishockey. Av det insamlade materialet har tre kategorier skapats och analyserats.Resultat:Jag fann att mentala färdigheter är något man finner som väldigt viktigt för ishockeyspelare i Elitserien. För att klara av den tuffa prestationsmiljön behöver man framförallt ett gott självförtroende och en bra inställning.

Sports Marketing is a growing part in the world of sports today. Our main purpose of this paper was to analyze which role marketing plays for an ice hockey organization in the Swedish elite today. For this study we did a case study research on the Swedish team Södertälje Sportklubb, where we interviewed seven people. In addition to the people in the organizations we chose to interview two sport journalists. This research was made from an organizations point of view and all of the interviews were of qualitative character.

Titel:                Upplev Luleå Hockey - Publikupplevelser i Coop Norrbotten Arena.Författare:        Martin Gwiazdowski & Marcus Mattsson.Examinator:         Anna Hafsteinsson Östenberg.Datum:                  2013-05-24.Nyckelord:            Hockey, Upplevelser, Luleå, Publik, Marknadsföring.___________________________________________________________________________ Problemområde: Upplevelseorienterade studier har vanligtvis en företagsekonomisk utgångspunkt, detta lämnar det idrottsvetenskapliga området relativt outforskat. De studier som finns är av internationell härkomst vilket gör det svårt, för att inte säga omöjligt att överföra till den svenska folkrörelsen. Studierna är även allt som oftast generella och behandlar inte ishockeyn separat från andra idrotter vilket medför ett akademiskt tomrum. Denna studie åsyftar till att bidra med ny kunskap och utgöra en språngbräda för fortsatt forskning.Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka vad Luleå Hockeys åskådare anser om publikupplevelsen i Coop Norrbotten Arena i dagsläget och vad - om alls något - de anser kan göras för att skapa en mer tillfredsställande upplevelse.Metod:Studien har tillämpat en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt och det empiriskt insamlade materialet har inhämtats genom webbenkäter, fysiska enkäter, intervjuer och observationer. I och med att mer än en insamlingsmetod har valts har metodtriangulering tillämpats i denna studie som uttryckligen har en kvalitativ ansats.Resultat:Studiens resultat påvisar att det finns utrymme för utveckling vad avser publikupplevelser i Coop Norrbotten Arena.

Denna studie undersöker hur idrottsföreningar från de två, publikmässigt största sporterna i Sverige, fotboll och ishockey, arbetar med sina medie- och kommunikationskanaler. Med det menar vi hur idrottsföreningarna använder sig av den nya tekniken som sociala medier och andra mediaformer för att utveckla sina föreningar och deras matcharrangemang. Är klubbarna interagerade med sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter eller använder de sig av andra mediaformer som videoklipp, ljudfiler med mera? Hur försöker klubbarna locka publik till sina matcher och på vilket sätt arbetar de med sin arena och matcharrangemang? Vi tycker denna undersökning är intressant för att den är aktuell och berör ett ämne som det inte skrivits om i någon större utsträckning..

Uppsatsen a?r skriven fo?r att ta fram ett alternativt sa?tt att ranka lag i olika serier. Vi har lagt sto?rst fokus pa? fotbollsallsvenskan, men a?ven tabellerna i fotbolls-EM, basketligan och Elitserien i hockey kommer att ja?mfo?ras. Vi kommer att introducera Perron-Frobenius sats med en kortare beskrivning och fo?rklara hur Google anva?nder satsen genom PageRank fo?r att du ska kunna hitta just den artikel eller hemsida som du letar efter.Senare i uppsatsen beskriver hur vi anva?nder Perron-Frobenius sats fo?r att fa? fram en alternativ ranking till den som anva?nds idag.

En elitlicens introducerades i svensk ishockey för 13 år sedan för att skapa ekonomiskt stabila föreningar. Om inte elitlicensens krav efterföljs riskerar klubbarna en degradering i seriesy-stemet som följd. Trots detta har det årligen framkommit ett antal klubbar med ekonomiska bekymmer. Syftet med denna kvalitativa studie är att förmedla en bild om hur elitlicensens utformning upplevs inom svensk ishockey. Studien genomfördes genom att besöka tre före-ningar från vardera Elitserien, HockeyAllsvenskan och Division 1.

I dagens samhälle har det blivit allt viktigare för idrottsklubbar att få finansiärer utifrån. De ekonomiska kraven på klubbarna för att kunna överleva har på senare tid blivit större och därför utgör sponsring en allt större och viktigare del av idrottsklubbars ekonomi. För att ett hockeylag ska få spela i Elitserien måste en elitlicens uppfyllas. Elitlicensen innebär bestämmelser om att ett lag som sportsligt kvalificerat sig för Elitserien därutöver ska uppfylla vissa angivna krav på ekonomisk stabillitet, god organisation, ungdomsverksamhet och arenakapacitet. Uppfylls inte elitlicensen får laget inte spela i högsta divisionen trots att klubben rent sportsligt skulle klara av detta.Utvecklandet av sponsringen har gynnats av att dagens företag inte längre kan konkurrera enbart med pris och produkt.

Elitlicens info?rdes fo?r klubbar i hockeyallsvenskan och Elitserien i ishockey i bo?rjan av 2000- talet. Elitlicensen sta?ller krav pa? idrottsklubbar, inte bara rent sportsligt utan a?ven pa? det ekonomiska planet. Trots denna elitlicens uppma?rksammas det fortfarande att ishockeylag a?ker ur hockeyallsvenskan pa? grund av ekonomiska problem.

Idrottsskador har konstaterats vara både fysiskt och psykiskt fenomen, och under de senaste åren har ett ökat intresse för den psykologiska faktorn visat sig. Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan upplevd stress och frekvensen idrottsskador hos elithandbollsspelare samt att undersöka om det finns något samband mellan grundanspänning (trait anxiety) och situationsspecifik anspänning (state anxiety). Ett tredje syfte är att undersöka huruvida en idrottares stressnivå varierar över tid och jämföra detta med de aktuella spelarnas skadefrekvens. Informanterna var 20 manliga elithandbollsspelare (19-32 år) i Elitserien i Sverige, under säsongen 06/07, fördelat på två klubbar. Urvalet som gjordes var ett strategiskt urval, baserat på klubbarnas geografiska lokalisering.

Denna undersökning riktades mot att studera motivation hos elit- och motions handbollsspelare, vad som kännetecknar motivationen hos respektive grupp. Vidare var syftet med studien att undersöka  personliga egenskaper och motiv till idrottsdeltagande samt studera eventuella samband mellan personlighets egenskaper och motiv till idrottsdeltagande mellan grupperna. Urvalet bestod av elit- (n= 47) samt motionärs (n= 54) handbollsspelare. Totala antal deltagare uppstod till 101 stycken spelare. Deltagarna var av både manligt och kvinnligt kön fördelade på ett herrlag samt sex damlag, där tre lag spelar i handbollens högsta serie (Elitserien) och fyra lag i lägre divisioner (division tre och fyra).

In December 22, 2010, the hockey clubs AIK and Djurgården played against each other in front of an audience of more than 11 000 people in Ericsson Globe Arena, Stockholm. Although it was one of the biggest games of the year, afterwards no one was talking about the actual game on the ice. The reason; several times during the game, hooligans from both sides started big quarrels and the hockey dome felt more like a war scene than a place for a hockey game. From a branding point of view, and along with similar incidents from the past, the night in December did not create a good situation for AIK and their image.  Therefore, in this essay I want to investigate how AIK communicated through the crisis. I also want to evaluate whether their communication was good or bad from the perspective of different crisis communication theories.The essay?s research questions are:How did media describe the crisis and AIK´s part in it?What effect did AIK´s previous history of similar problem have on the ongoing crisis?How did AIK communicate through the crisis?How was AIK´s image affected by the crisis?What did AIK do well/what could AIK have done better?To be able to answer these questions, several news articles from the sports paper ?Hockeyexpressen? has been analyzed as well as a text from AIK itself.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns skillnader mellan svensk och amerikansk ishockeyjournalistik. Mer specifikt undersöktes gestaltningen av ishockey samt det mediala utrymme ishockeyn fick i Sportbladet, SportExpressen, The Boston Globe och The Washington Post. Undersökningen har genomförts via en kvantitativ innehållsanalys, en kvalitativ innehållsanalys samt en kvalitativ intervjuundersökning.Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar att ishockeyn får lika stort tidningsutrymme i de båda länderna ? men att de svenska tidningarna prioriterar att skriva om spelarna, samtidigt som de amerikanska fokuserar mer på lagen. Resultatet från den kvalitativa analysen visar tydligt att de undersökta svenska sportsidorna dramatiserar nyheterna, medan de amerikanska lägger större fokus på rapportering och fakta.

Bakgrund: Idrottsrelaterad hjärnskakning (commotio cerebri) är vanligt inom fotboll, handboll och ishockey. Forskning visar att ett mindre trauma mot huvudet kan vara tillräckligt för att klassificeras som hjärnskakning. Svenska riktlinjer har utformats för handläggning av hjärnskakning, däri ingår en rehabiliteringsmodell som kallas ?hjärntrappan?. Det är viktigt att en hjärnskakning uppmärksammas tidigt för att minska risken att ådra sig ytterligare en hjärnskakning eller annan extremitetsskada.

SammanfattningTitel: Ishockeypublikens påverkan ? ?När det är bra tryck i arenan så är de ju som en sjätte spelare!? (Citatet i titeln är hämtat från intervjun med respondent 6)Nyckelord: Motivation, Självförtroende, Nervositet, Ängslan, Ishockeyspelare, Publikpåverkan.Till varje lag i Elitserien finns det publik som vill stödja sitt lag. De använder sig utav olika metoder för att hjälpa sitt lag till framgång. Stödet från publiken påverkar naturligtvis spelarna men det finns en begränsad tidigare forskning som kan visa på vilket sätt de reagerar psykologiskt. Syftet med studien var att undersöka hur eltishockeyspelares motivation, självförtroende och ängslan/nervositet påverkas av publiken under matchdagar.

SammanfattningTitel: Ishockeypublikens påverkan ? ?När det är bra tryck i arenan så är de ju som en sjätte spelare!? (Citatet i titeln är hämtat från intervjun med respondent 6)Nyckelord: Motivation, Självförtroende, Nervositet, Ängslan, Ishockeyspelare, Publikpåverkan.Till varje lag i Elitserien finns det publik som vill stödja sitt lag. De använder sig utav olika metoder för att hjälpa sitt lag till framgång. Stödet från publiken påverkar naturligtvis spelarna men det finns en begränsad tidigare forskning som kan visa på vilket sätt de reagerar psykologiskt. Syftet med studien var att undersöka hur eltishockeyspelares motivation, självförtroende och ängslan/nervositet påverkas av publiken under matchdagar.