Arbetets syfte har varit att få fram de orsaker, som skapar eller kan skapa motivation och inspiration för eleverna i skolan idag och för deras fortsatta utbildning, samt vad jag som lärare kan göra för att möjliggöra/skapa denna motivation. Genom Elevintervjuer och genomgång av litteratur har jag sökt svaren på mina frågeställningar. Resultatet visar att kompisar står som den största motivationskällan, men även framtida utbildning och yrke motive-rar eleverna. En del elever känner sig dock inte motiverade alls utan hävdar att det enda skälet till att de går i skolan beror på att"man måste". Det som påverkar elevens lust att lära är, förutom ovannämnda orsaker, läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, ämnet i sig, lektionsupplägg, miljö samt elevens egen dagsform.

Elever tar till sig kunskap olika fort och på olika sätt. Förutsättningen för lärande hos den enskilda eleven påverkas av ett antal olika faktorer. Till exempel föredrar vissa elever grupparbete medan andra helst arbetar ensamma. Några elever lär sig snabbt och enkelt medan andra behöver mera tid för reflektion. Läroplanens krav på individualisering är tydlig.

Syftet med det här arbetet är att, genom Elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda på vad som kan göra en lärare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka egenskaper som de tycker att en bra lärare ska ha och vilka egenskaper deras bästa lärare har. Därefter har vi observerat två lärare och försökt synliggöra deras egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgått från den klassiska retorikens begreppsapparat då vi analyserat våra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur elever i en femteklass uppfattar och upplever fyra olika lektioner, som vi utformat utifrån fyra av Howard Gardners intelligenser, såsom verbal/ lingvistisk, logisk/ matematisk, visuell/spatial och kroppslig/kinestetisk. I vårt arbete presenterar vi den teoretiska bakgrund och forskning som är relevant för vår undersökning. Vår materialinsamling har skett genom skriftligt besvarade frågor, lektionsobservationer, elevarbeten och Elevintervjuer. I arbetets resultatdel har vi sammanställt och analyserat elevernas svar och arbeten, vi har utifrån dessa tolkat hur de har uppfattat respektive upplevt lektionerna. I diskussionen resonerar vi vidare kring våra resultat och analyser. Eleverna som deltagit i vår studie var överlag positiva till alla de olika lektionsmomenten oavsett hur de var utformade. Det de lade störst vikt vid var huruvida lektionerna var varierande eller inte.

Det finns en hel del forskat kring integrering, fast de flesta forskare har utgått ifrån lärare, rektorer och lednings syn på integrering. Jag valde därför att göra min undersökning utifrån elevernas sätt att se på integrering. Det övergripande syftet med min studie var att få kunskap om grundsärskoleelevernas syn på integrering samt uppfattningen av delaktighet i grundskolans klasser på högstadiet. Undersökningen har innefattat tre Elevintervjuer där jag har satt elevernas perspektiv i fokus. Hur vida de upplever sig delaktiga eller ej är av varierande grad.

Vi ville i vårt examensarbete undersöka om och hur elever på el- och energiprogrammet söker information på internet,samt använder sig av källkritisk analys och hur bra lärarna anser att de klarar denna uppgift. Vi sökte även svar på i vilken utsträckning eleverna undervisas i källkritik och hur de upplever att de fått undervisning i källkritik, samt vilka kunskaper de undervisade lärarna anser sig ha i ämnet och hur viktig de anser att undervisning i källkritik är. I vår undersökning har vi även jämfört om elever och lärares åsikter samstämmer eller ej. Undersökningen baserades på tio Elevintervjuer samt fem lärarintervjuer. Intervjuerna har analyserats kvalitativt varefter de sammanställdes.

Vi ville i vårt examensarbete undersöka om och hur elever på el- och energiprogrammet söker information på internet,samt använder sig av källkritisk analys och hur bra lärarna anser att de klarar denna uppgift. Vi sökte även svar på i vilken utsträckning eleverna undervisas i källkritik och hur de upplever att de fått undervisning i källkritik, samt vilka kunskaper de undervisade lärarna anser sig ha i ämnet och hur viktig de anser att undervisning i källkritik är. I vår undersökning har vi även jämfört om elever och lärares åsikter samstämmer eller ej. Undersökningen baserades på tio Elevintervjuer samt fem lärarintervjuer. Intervjuerna har analyserats kvalitativt varefter de sammanställdes. Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om eleverna använder sig av internet i skolan och hur de granskar den information/fakta som de finner.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka lärare och elevers syn på geografi. För att ta reda på detta har vi använt oss av enkätstudier bland grundskollärare, samt Elevintervjuer utförda i årskurs 2. Vi har även berört ny forskning inom dagens miljöproblematik och kopplat den till varför det är viktigt med geografi i skolan. För att se barns tolkningar av geografi och läroböcker inom ämnet, använde vi oss av en lärobok anpassad för årskurs 1-3 vid intervjutillfällena. Vår hypotes, som varit att eleverna i denna ålder inte har så stor kännedom om geografiska begrepp i sin närmiljö, har stämt bra överens med de resultat vi uppnått.

Syftet med denna didaktiska uppsats är att genom en fallbeskrivning undersöka och belysa språkutvecklande arbetssätt inom undervisningsområdet skönlitterär läsning.Metod för datainsamlingen har gjorts genom en kvalitativ datatriangulering, det vill säga datainsamling utifrån flera perspektiv med olika metoder för att få fram en djupare och en fullständig bild av fallet. Insamlingsmetoderna har varit klassrumsobservationer, lärarintervju och Elevintervjuer.Data har analyserats i enlighet med Cummins (2000) metoder för framgångsrik andraspråksundervisning med språkutveckling utifrån form, innehåll och användning samt maximalt kognitivt engagerande och maximalt identitetsinvesterande interaktion.Studien har utförts inom kommunal undervisning i ämnet svenska som andraspråk på grundläggande nivå för vuxna. Läraren som har lång erfarenhet av användning av skönlitteratur i undervisningen är fokus för fallbeskrivningen. Övriga informanter är 17 elever som svarade på en enkät för urval inför fyra djupintervjuer om deras uppfattning om lärarens undervisning.Undersökningens resultat visar ett situerat exempel på en språkutvecklande undervisning på kognitivt utmanande nivå och med stora förväntningar på eleverna. Läraren, som använder autentiskt material som läromedel, ger eleverna stort talutrymme och skapar möjlighet till lärande genom interaktion med läraren och klasskamraterna. .

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare i grundskolan går tillväga vid bedömning och betygssättning av elevers kunskaper i de naturorienterande ämnena, NO. Vi avsåg även att undersöka elevers perspektiv av lärarens bedömning och betygssättning. För att skapa en insikt i denna problematik har vi i huvudsak använt oss av Skolverkets föreskrifter kring ämnet samt aktuell forskning, såsom Selghed (2004, 2006) och Tholin (2006). Studien, som var av kvalitativ art, genomfördes med hjälp av elevenkäter, Elevintervjuer och lärarintervjuer. Enkätundersökningen och Elevintervjuerna utfördes i tre niondeklasser från tre olika skolor.

Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och Elevintervjuer.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärarens skriftliga respons uppfattas av elever och hur de arbetar med den samt hur lärare tänker kring skriftlig respons. För att finna svar har vi valt att använda en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Undersökningen har genomförts i form av två fallstudier i två olika utbildningsmiljöer. Undersökningen består av sammanlagt sex Elevintervjuer, två lärarintervjuer och 41 deltagande elever i en enkätundersökning.Båda uppsatsförfattarna gör var sin fallstudie som innebär att intervjua en lärare och tre elever vardera samt genomföra en enkätundersökning. Undersökningen visar att eleverna i respektive fallstudie uppfattar den skriftliga lärarresponsen som positiv.

Det övergripande syftet med vår studie är att undersöka hur intensiv lästräning under en sexveckorsperiod kan påverka ordavkodningsförmågan samt ta del av elevernas upplevelser av det arbetet. Våra frågeställningar är: I vilken utsträckning utvecklas elevernas ordavkodningsförmåga under sexveckors intensiv lästräning? Hur upplever eleverna det intensiva tidsbegränsade insatserna? Vilka tendenser kan vi se beroende på om eleverna genomför intensiv lästräning individuellt eller i liten grupp? I vilken utsträckning utvecklas de elever som också låg under TIL:s gränsvärde, men som inte genomförde intensiv lästräning? Mycket av tankarna inom intensiv lästräning återfinns inom den sociokulturella teorin där inlärning sker i samspel med någon annan, samt inom elevens proximala utvecklingszon. Vår studie har både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats, eftersom vi har genomfört halvstrukturerade Elevintervjuer samt tagit del av testresultat. Resultatet visar efter genomgången intensiv lästräning att samtliga elever ökat sin ordavkodningsförmåga samt stärkt sin självkänsla som läsare.

Vår undersökning handlar om vad och i vilka sammanhang flickor respektive pojkar läser i skolår 3 på X-skolan. Den handlar även om hur lärarna i skolår 3 på X-skolan arbetar för att främja elevernas läsintressen. För att undersöka detta har vi genomfört en enkätundersökning, Elevintervjuer, lärarintervjuer samt klassrumsobservationer. I vår undersökning kommer vi fram till att mysterieböcker och relationsböcker är de mest populära böckerna bland både flickor och pojkar i skolan. Flickorna läser dessa böcker även på fritiden vilket pojkarna inte gör.

Denna studie har undersökt gymnasieelevers motivation i franska, med elevinterjuver som empiriskt material. Den grundläggande strukturen för dessa intervjuer har baserats på det aktuella forskningsläget, vilket främst utgjordes av verk som behandlade motivation inom ramen för andra- och tredjespråksinlärning. Från detta forskningsläge inhämtades även ett antal termer, vilka agerat utgångspunkter för jämförelse i den senare diskussionen, däribland lingvistiskt kapital, instrumental motivation, integrativ motivation samt situationsbunden ångest. Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevers uppfattningar av språkinlärning i allmänhet och franskundervisning i synnerhet, vilket realiserades med ett fenomenografiskt perspektiv, där de analyserade utsagorna strukturerades i hierarkiserade beskrivningskategorier. Dessa beskrivningskategorier är även studiens primära resultat, alltså att de intervjuade respondenterna hade omfattande språkliga resurser, att de hade väldigt olika synsätt på språks funktion och värde samt högst varierande uppfattningar av Frankrike och fransmän.