Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att ta reda på hur lärare arbetar med Elevinflytande i årskurs 9. I studien används följande frågeställningar:Hur resonerar lärare i idrott och hälsa kring begreppet Elevinflytande?Hur ser lärare i idrott och hälsas arbetet med Elevinflytande ut?Vad får eleverna vara med och påverka? Vad får eleverna inte vara med och påverka?MetodI urvalet av informanter har fyra lärare i idrott och hälsa intervjuats. Intervjuerna har varit ostrukturerade, dvs. att intervjufrågorna lämnat utrymme för informanten att svara på.

Undersökningen syftar till att visa konkreta inslag av Elevinflytande i undervisningen. Jag utgår i undersökningen från att Elevinflytandet vilar på fyra ben som är beroende av varandra och som alla är villkor för lärande: engagemang, delaktighet, medvetenhet och ansvar. Med utgångspunkt i läroplanen (Lpo 94) har jag med hjälp av en metodtriangulering bestående av en observationssekvens, enkäter till lärare och elever i årskurs åtta med tyska som språkval sammanställt befintliga eller icke befintliga delar av Elevinflytandet. Undersökningen visar på vilket sätt eleverna har inflytande över undervisningen och över sitt eget lärande samt hur denna process genomförs. Konstateras kan att det, när det gäller att förverkliga Elevinflytande i enlighet med läroplanens intentioner, är fråga om en tidskrävande process som framskrider gradvis..

Vårt arbete handlar om hur elever uppfattar Elevinflytande i skolan samt om de har något inflytande i skolan. Tidigare forskning har visat att elever får inflytande i skolan, fast det är oftast väldigt begränsat, om det ens existerar. Klassråd och elevråd är platser som eleverna anser att de har inflytande på. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med teckningar och intervjuer i vår undersökning. Det är 16 elever som är med i studien och alla går i årskurs 3.

I detta examensarbete har jag försökt ta reda på hur Elevinflytandebegreppet kan uppfattas av några olika lärare, vilka motiv det finns för att ge elever inflytande och hur elever kan ha inflytande i skolan. Lärarna jag intervjuade menade att Elevinflytande är elevernas möjlighet att påverka olika delar av skolan, genom formella och informella kanaler, i grupp och individuellt. I litteraturen stod Elevinflytande vanligen för elevernas delaktighet i mer eller mindre formaliserade beslutsprocesser, men har också beskrivits som påverkan i de social relationer eleverna har som rör skolan. Jag har också tittat på varför elever ska ha inflytande i skolan. Lärarna jag intervjuat ger exempel på fem orsaker till varför elever ska ha inflytande: demokratifostran, skolan blir roligare, elevernas presterar bättre, vikänslan i gruppen kan stärkas och eleverna kan utveckla sin personlighet genom sitt inflytande.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever styrdokumentens intentioner med Elevinflytande. Studien har gjorts med en fenomenologisk livsvärldsansats där lärare beskriver hur de upplever Elevinflytande utifrån sina egna erfarenheter och livsvärldar. Vidare har en hermeneutisk tolkningsteori använts för att ge en förståelse för hur lärare beskriver elevers inflytande i skolans verksamhet. Metoden för studien är kvalitativ. Det empiriska underlaget består av åtta intervjuer med låg- och mellanstadielärare på sex olika utbildningsenheter.Studien visar på olika förutsättningar för inflytande.

Vårt arbete om elevers inflytande i förskola och skola syftar på att ge en inblick i de båda verksamheterna gällande pedagogers uppfattningar om Elevinflytande. De frågor vi koncentrerat oss på är hur pedagogerna i förskolan och skolan uppfattar Elevinflytande och vad Elevinflytandet resulterar i. Vårt mål var också att undersöka om det är det någon skillnad eller likhet mellan elevers inflytande i förskolan och skolan och om pedagogerna i förskolan och skolan lever upp till läroplanernas mål vad gäller Elevinflytande. För att få svar på dessa frågor har vi valt att intervjua pedagoger i de båda verksamheterna. Genom både litteratur och intervjuer har vi kommit fram till att Elevinflytandet ses som något positivt och att eleverna genom Elevinflytandet finner motivation.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av Elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur Elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: ? Vilken inställning och tolkning har lärarna av Elevinflytande och demokratifostran i relation till gällande styrdokument? ? Hur konstruerar lärarna Elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av Elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras Elevinflytande och demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs innebörden av begreppet Elevinflytandet och läsaren får en bild av vadsom står i styrdokumenten vad gäller Elevinflytande. Det redogörs för olika perspektiv påvilka möjligheter respektive svårigheter som kan finnas i arbetet kring Elevinflytande iundervisningen.SYFTE:Att undersöka elevers och lärares uppfattningar på elevers inflytande över undervisningen iämnet svenska och se om de stämmer överens med varandra. Att se vilka möjligheterrespektive svårigheter som kan finnas med arbetet kring Elevinflytande.METOD:Sex olika skolor i Västra Götaland valdes ut och med intervju som redskap utfördes sexfokusintervjuer med lärare i svenska och sex fokusintervjuer med elever. Intervjuerna hargenomförts i grupper med två till sex medverkande i varje grupp. Vi har kategoriseratresultaten i; definition, betydelse, svårigheter och möjligheter, form och innehåll, viljan attvara med och påverka eller skönt att slippa?RESULTAT:Resultatet visar att lärare och elever är eniga i sina svar.

Syftet med mitt arbete är att studera hur några lärare och elever på en skola ser på Elevinflytande i undervisning samt hur dessa upplever det befintliga utövandet av detta. Syftet är även att delge uppfattningar från en specialpedagog som föreläser om Elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation. Mina frågeställningar är: Hur ser Hjärups skolas elever och lärare på Elevinflytande i undervisning? Hur upplever Hjärups skolas elever och lärare utövandet av det befintliga Elevinflytandet i undervisningen? Vad anser en specialpedagog som föreläser om Elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation om Elevinflytande i undervisning? Jag har valt en kvalitativ ansats, eftersom jag vill fånga intervjupersonernas personliga svar, för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar på bästa sätt. Jag har intervjuat två klasslärare och två elevgrupper med tre stycken i varje grupp i årskurs 3 och 5.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är få ökad kunskap om lärares uppfattningar om att arbeta med Elevinflytande i idrott och hälsa.Vad har lärarna för tankar om och inställning till Elevinflytande?Vad får eleverna påverka respektive inte påverka i undervisningen i idrott och hälsa?Hur upplever lärarna förutsättningarna för att arbeta med Elevinflytande i idrott och hälsa?MetodKvalitativa intervjuer användes som metod. Sex lärare som undervisar mot grundskolans tidigare åldrar i idrott och hälsa intervjuades. Kontakt togs via mail för att informera om undersökningen och därefter bestämdes tid och plats för att genomföra intervjuerna. Intervjuerna bandades med diktafon och transkriberades vartefter som intervjuerna lyssnades igenom för att slutligen sammanställas.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever har till Elevinflytande, i ämnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya läroplanen för gymnasiet, kan endast så kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

Sverige är ett demokratiskt land med en grund i demokratiska värderingar. Skolan ska följa samma anda, och ses som en medproducent av elever som förstår och kan använda sig av demokratiska synsätt. Demokrati i skolans värld yttrar sig som Elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lärande. Problematiseringen består i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten, samtidigt som den inte erbjuder några riktlinjer i hur inflytandet ska utföras. Detta innebär att det finns en variation i hur Elevinflytande tolkas och praktiseras, vilket gör frågan om Elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen Elevinflytande? Syftet med studien är att undersöka hur fem pedagoger i årskurserna ett till sex resonerar och berättar om Elevinflytande utifrån ett lärarperspektiv.

Denna uppsats undersöker elever och lärares syn på Elevinflytande i Historia A, och syftet är att se om det finns några skillnader grupperna emellan och om dessa skillnader kan förklaras ur ett maktperspektiv. En enkätundersökning delades ut bland gymnasieelever som läser Historia A samtidigt som en gruppintervju gjordes med elevernas lärare. Resultatet av dessa undersökningar visade att majoriteten av eleverna i många fall önskar ett ökat inflytande, medan deras lärare är mer splittrade i frågan. I analysen dras slutsatsen att makt i olika former kan spela en stor betydelse för elevernas inflytande över deras egen utbildning..

Syftet med den här studien var att belysa hur lärare uppfattar och utformar arbetet med Elevinflytande i förhållande till det demokratiska läraruppdraget samt till de möjligheter och svårigheter, som finns i anknytning till tillämpningen. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod, då vi intervjuade lärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer, som utgjorde underlag för denna studie. De resultat som framkom i studien var att lärarna upplevde Elevinflytande som medbestämmande och trots att eleverna gavs tillfälle till Elevinflytande på olika sätt tog de denna chans i varierande grad. Lärarna framhöll flera av forskningens positiva effekter samtidigt som en rad svårigheter med tillämpningen togs upp. Vidare framkom det att det inte fanns något direkt samarbete i arbetslaget kring elevernas inflytande, förutom vid ämnesöverskridande temaarbete, utan ofta var det något som skedde efter varje lärares tycke.

 Syftet med denna studie är undersöka om det förekommer någon koppling mellan lärares per-sonliga förhållningssätt och elevers utövande av reellt inflytande i matematikundervisningen. I litteraturgenomgången används tidigare forskning och studier som gjorts inom Elevinflytande samt en progression av hur det reella Elevinflytandet fått del i styrdokumenten.Intervjuer kombineras med deltagande observationer i syfte att få större insikt i de personliga förhållningssätten gentemot reellt Elevinflytande.Huvudresultaten visar att lärarnas förhållningssätt är positiva dock problematiseras applice-ringen av reellt Elevinflytande i praktiken, på grund av kursplanemålen..