Uppsatsens syfte är att belysa kursplaners och lärarattityders påverkan på andraspråkslärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen. Frågeställningarna är uppdelade i utifrån syftets två aspekter och är formulerade på följande sätt: Hur påverkar kursplaner lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? samt Hur påverkar lärarattityder lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? Undersökningen består av en surveyundersökning och materialet samlades in genom en webb-baserad enkät. Totalt besvarades enkäten av 58 svenska som andraspråkslärare varav 15 har utbildning för arbete mot grundskolan, 16 för högstadiet, 14 för gymnasiet och 13 för SFI (svenska för invandrare). Materialet redovisas i enlighet med statistiska konventioner och analys i form av ANOVA (Analysis of Variance) och Pearsonkorrelationer.Resultatet gällande kursplaners influens visar att det inte finns någon påvisbar skillnad mellan lärargrupperna: grundskol-, högstadie-, gymnasie- och SFI-lärarna gällande deras medvetna påverkan på elevers dialektanvändning och undervisning om dialekter i klassrummet.

Denna studie behandlar hur lärare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om.Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de naturvetenskapliga områdena..

The purpose with this study was to analyse students' conception of living things, and to establish how a social constructivist learning situation affect their conceptions. The method consisted of questionnaires, followed by group discussions and a final survey. The main result was that students have everyday conceptions about scientific phenomena that are reinforced by the social interaction. Some students were positively influenced by the interaction with their peers, where non-scientific conceptions were replaced by conceptions of a scientific nature. Furthermore, the cultural artifacts are of very good means, but the study showed a strong need for a knowledgeable person, e.g.a teacher, to guide students in the right direction during the discussions.

Studien syftar till att beskriva hur lärare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsättningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av två lärare i matematik i grundskolans senare år. Det empiriska materialet består av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lärarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lärarens medvetna val, men det förekom även individualisering som lärarna delvis var omedvetna om..

Målet med detta projektet var att se hur långt vi kunde ta virtual reality med hjälp av moderna tekniker och ideer. Detta genom att kombinera traditionell virtual reality med en Head Mounted Display samt headtracking, sedan lägga till relativ positionering. Sammantaget skulle det ge en helt ny spelupplevelse med dig som spelare i centrum. Genom att titta på andra projekt ska vi undvika att göra om deras misstag. Sedan var vårat huvudmål att utvärdera människans reaktion på en virtuell verklighet..

Målet med detta projektet var att se hur långt vi kunde ta virtual reality med hjälp av moderna tekniker och ideer. Detta genom att kombinera traditionell virtual reality med en Head Mounted Display samt headtracking, sedan lägga till relativ positionering. Sammantaget skulle det ge en helt ny spelupplevelse med dig som spelare i centrum. Genom att titta på andra projekt ska vi undvika att göra om deras misstag. Sedan var vårat huvudmål att utvärdera människans reaktion på en virituell verklighet..

Syftet med arbetet var att undersöka lärare och elevers beskrivningar av information om bedömning, inför arbetsplatsförlagt lärande. Jag ville både undersöka vilken information om bedömning som lärare och elever upplever att de hade gett respektive fått och hur den hade kommunicerats. Den metod som jag använde mig av var enkät under ledning och undersökningen genomfördes på hotell- och restaurangprogrammet med elever från årskurs tre.Det som jag kom fram till i min studie var att elevernas beskrivningar skilde sig från lärarens beskrivning. Det visade sig att flera av eleverna inte visste vad som bedöms, vem som bedömde eller vilken kurs som momenten ingick i trots att läraren beskrev att informationen hade getts till eleverna. Även hur informationen hade kommunicerats skilde sig åt mellan lärare och elevers beskrivningar Som möjliga orsaker till de olika beskrivningarna, har jag diskuterat att det kan ha berott på olika störningar i kommunikationen och brister i kunskap om kommunikationsprocessen.Min förhoppning är att mitt arbete skall göra lärare medvetna om kommunikationens betydelse i klassrummet och undervisningssituationen och i synnerhet vikten av att kommunicera bedömning med eleverna..

Brunzell L. & Olsson I. Vi spelar mest. Det är ju det eleverna vill?eller? En studie om lärares och elevers syn och förväntningar på musikundervisning i år 7?We mostly play.

Examensarbetet undersöker hur och varför geografilärare på gymnasiet tar upp frågor om region och regional identitet i allmänhet, och i synnerhet med koppling till Öresundsregionen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem pedagoger. Resultatet från undersökningen visar att begreppet region används i stor utsträckning i undervisningen. Regional identitet används däremot inte i lika stor utsträckning som begrepp men finns med som innebörd. Undersökningen visar även att pedagogerna är väl medvetna om elevers vardag och hur de använder sig av den.

Denna studies syfte är att undersöka möjligheter och hinder med ämnesövergripande arbete i ämnena matematik och samhällskunskap. Samarbete mellan disciplinerna medför en ökad verklighet-sanknytning och helhetssyn för eleverna. Utifrån studiens möjligheter och hinder ges förslag på hur man kan arbeta vidare för att möjliggöra ett utökat ämnesövergripande arbete mellan dessa ämnen..

Studien syftar till att tolka och skapa en förståelse om hur elever upplever lärarens medvetet positiva förhållningssätt. Vidare syftar studien till att undersöka hur motivationen och lärandet påverkas samt hur den fysiska klassrumsmiljön påverkas. Jag har genomfört studien på en högstadieskola i Norrbottens inland och studien grundar sig på de loggböcker som eleverna skrev. Min undersökning visar att eleverna upplever lärarens positiva förhållningssätt som något som gör dem motiverad oavsett om det gäller att följa regler eller att arbeta koncentrerat. Min slutsats är att lärarens positiva förhållningssätt kan skapa lust att lära och lust är en av de viktigaste drivkrafterna i elevers lärande..

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8.

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8.

Uppsatsen handlar om fantasylitteraturens plats i svenskundervisningen och nyttan med fantasyromaner. Min undersökning utgår ifrån en enkätundersökning med 56 deltagande elever och intervjuer, tre enskilda och tre via mail. Syftet med undersökningen är att få reda på om fantasylitteraturen har sin plats i svenskundervisningen enligt eleverna och om de ser någon nytta med att läsa fantasyromaner. Enkätundersökningen visade att majoriteten var negativ till att plocka in fantasy i undervisningen. Intervjuerna visade att de ungdomar som läser fantasyromaner ser fantasylitteraturen som en självklar del av svenskundervisningen och litteraturen ställde sig i de flesta fall positiv till fantasygenren..

Lärare försöker göra sitt bästa i att försöka inspirera elever. En avgörande del i att försöka inspirera en elev är att försöka förändra elevens attityder till att bli mer positiva till ämnet. Denna studies syfte är att försöka avgöra vilka förutsättningar det finns för lärare att engagera elever genom att inspirera dem. Därför har jag gjort en enkätundersökning bland 104 gymnasieelever som går första året på gymnasiet och undersökt deras attityder till ämnet religion, deras engagemang i att lägga ner tid och energi i ämnet och sambandsnivån mellan de två företeelserna. Resultatet visar att elevernas attityder till ämnet religion kan betraktas som relativt positiva, men inte i jämförelse med tidigare undersökningar i elevers attityder till skolverksamheten i allmänhet.