Uppsatsen Àr en studie av hur lÀrare bedömer och betygssÀtter elevers muntliga prestationer pÄ den muntliga provdelen i det nationella provet i svenska B. Skolans styrdokument, dÀribland betygskriterier och bedömningsmallar, har som mÄl att styra lÀrarnas arbete med det mÄl- och kriterierelaterade betygssystemet för att proven ska uppnÄ sitt syfte. LÀrarna, de fem informanterna, beskriver i tvÄ olika intervjuer (stimulated recall) hur deras bedömningspraktik ser ut dÄ de försöker uttyda betygskriterierna. I uppsatsen beskrivs och analyseras vad lÀrarna bedömer, hur lÀrarna bedömer samt varför lÀrarna bedömer som de gör. Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, redovisar brister i likvÀrdighet, ojÀmlika bedömningssituationer samt olika bedömningsgrunder nÀr lÀrarna bedömer elevers muntliga prestationer..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet bestÄr av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgÄngs­punkten tas i John Deweys syn pÄ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frÄn interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet Àr vÀl förankrad hos lÀrarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus pÄ erfaren­hetens dynamiska aspekt bÀttre överens­stÀmma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lÀrande för eleverna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrare och elevers instÀllning till teknikÀmnet i skolan och om lÀrarna nÄr ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda pÄ detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkÀter. LÀrarna intervjuades med hjÀlp av intervjuguide för att kunna lÄta intervjun gÄ i olika riktningar. Eleverna fick enkÀter med bÄde öppna och slutna frÄgor. Resultatet visar pÄ att undervisning i teknik sker i större utstrÀckning Àn förvÀntat.

Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur lÀrare arbetar med problemlösning och hur elever kan utveckla den kommunikativa förmÄgan genom arbete med problemlösning. Studien har en kvalitativ inriktning och genomfördes med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem verksamma matematiklÀrare som arbetar kontinuerligt med problemlösning.Resultatet visar att lÀrare anvÀnde sig av flera olika tillvÀgagÄngssÀtt i arbetet med problemlösning sÄ som olika parsammansÀttningar, Ipads och smÄ whiteboards. Studien visade Àven pÄ att lÀrarna ansÄg att elevers kommunikationsförmÄgor kan utvecklas i arbetet med problemlösning. Trots att samtliga lÀrare ansÄg att elevers kommunikationsförmÄgor utvecklas vid en undervisning som bygger pÄ problemlösning skilde deras arbetssÀtt och motivering till arbetsÀtt nÄgot.

Personal- och arbetslivsprogrammet a?r en akademisk utbildning som pa? senare tid hardiskuterats som en utbildning i gra?nslandet mellan akademi och yrkesliv. Utbildningen fa?r oftautsta? kritik i samha?llsdebatten da? de nyexaminerade akademikerna, trots flera?rig utbildningsaknar praktiska arbetsrelaterade fa?rdigheter och kunskaper. Programmet finns pa? ma?nga olikaorter i Sverige, men med olika utbildningsuppla?gg.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur lÀrare i början av sin yrkeskarriÀr tolkar begreppet historiemedvetande samt hur man aktiverar och utvecklar ett historiemedvetande hos elever. Historiemedvetande Àr ett av de centrala begrepp som dagens historieundervisning skall uppnÄ. FrÄgestÀllningarna som studien besvarar Àr:-      Hur tolkas begreppet historiemedvetande av historielÀrare som Àr i början av sin yrkeskarriÀr?-      Vilka undervisningsstrategier anvÀnder dessa historielÀrare i början av sin yrkeskarriÀr för att aktivera och utveckla elevers historiemedvetande?-      Vilka faktorer har pÄverkat historielÀrarnas sÀtt att undervisa om historiemedvetande?Studien bygger pÄ totalt tre intervjuer med historielÀrare som Àr i början av sin yrkeskarriÀr pÄ högstadiet. TvÄ gjordes som samtalsintervjuer och en via e-post.

Syftet Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka fyra lÀrares förestÀllningar om vad elevinflytande innebÀr för elevernas motivation och hur de menar att de arbetar med elevinflytande i spanskundervisning i Ärskurs sju. Resultaten visar att lÀrarna arbetar pÄ ett traditionellt sÀtt i spanska. De gör likadana aktiviteter i spanskundervisningen, de vill att eleverna ska lÀra sig ?ett levande sprÄk?. Intervjupersonerna menar vidare att variation, lÀromedlet och att lÄta elever vÀlja stoff samt arbetssÀtt Àr viktiga för elevers engagemang.

Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ elevinflytande i lÀrandeprocessen i vuxenutbildningens omvÄrdnadsprogram. För att nÄ syftet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer för att skildra fem elevers och tre lÀrares syn pÄ elevinflytande och hinder för elevers inflytande. Undersökningen visar pÄ att eleverna och lÀrarna har samma uppfattning om vad elevinflytande Àr i lÀrandeprocessen. Elevinflytande innebÀr möjlighet att pÄverka sitt lÀrande i utbildningen. LÀrarna och eleverna tycker ocksÄ att det finns hinder för elevinflytandet i form av elevernas lÄga engagemang och okunskap om inflytandets innehÄll.

SammanfattningVÄr studie bygger pÄ sex intervjuer av elever frÄn tvÄ yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan pÄverka deras motivation till lÀrande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som pÄverkar motivationen.För att nÄ detta mÄl genomförde vi utöver intervjuerna Àven en litteraturstudie för att fÄ en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vÄr empiriska undersökning utgick vi frÄn en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering.Resultatet frÄn litteraturstudien och intervjuerna visade att det Àr frÀmst sex faktorer som pÄverkar elevers motivation, dessa Àr: lÀraren, arbetssÀttet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för Àmnet. I vÄra intervjuer framkom Àven att de elever som hade ett mÄl med sin utbildning ocksÄ hade en högre grad av motivation.

Syftet med studien Àr att belysa elevers instÀllning till vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. Jag vill söka svar pÄ vad elever utan ? och elever i behov av sÀrskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lÀrare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser pÄ en lÀrares egenskaper.Tidigare forskning visar att lÀrarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ elevers instÀllning till vad de anser kÀnnetecknar en bra lÀrare, genomförde jag en undersökning i Ärskurs 4-6, pÄ en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkÀtstudien var 74 stycken.

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att undersöka om lÀrare kartlÀgger elevers lÀsutveckling, vilka redskap de anvÀnder sig av och hur de anvÀnder sig av kartlÀggningsresultatet.Undersökníngen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med 10 verksammma lÀrare pÄ lika mÄnga skolor.I undersökningen har det kommit fram att kartlÀggning av elevers lÀsutveckling ser mycket olika ut mellan de olika lÀrarna. De flesta av de intervjuade lÀrarna anser att det Àr viktigt med att kartlÀgga sina elever men att det Àr svÄrt att veta vilka redskap man ska anvÀnda sig av.Redskapen som lÀrarna anvÀnder sig av bestÄr bÄde av lÀsutvecklingsscheman och olika tester och diagnoser. Hur man anvÀnder sig av resultatet ser mycket olika ut, vissa avvaktar med att sÀtta in extra stöd medan nÄgra intensivtrÀnar redan i skolÄr 1. MÄnga av de intervjuade lÀrarna framförde att det saknades tid för att hinna med kartlÀggningen..

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av litteratur, observationer samt semistrukurerade intervjuer med tre olika lÀrare se hur en god lÀrandemiljö kan utformas med stöd av multisensoriska lÀrstilar. Undersökningen visar ocksÄ hur elever fÄr sina multisensoriska lÀrstilar tillgodosedda i undervisningen.Resultaten av de empiriska undersökningarna visar Àven att om elevers olika lÀrstilar ska tillgodoses i undervisningen mÄste lÀrarna ha medvetenhet om hur man lÀgger upp lektioner efter elevers olika förutsÀttningar. Men det rÀcker inte bara med att man som lÀrare har denna medvetenhet utan man mÄste ocksÄ kunna tillÀmpa den i verkligheten. En viktig aspekt som framkommer av litteraturen Àr att ju fler sÀtt vi anvÀnder för att lÀra ut en viss kunskap, desto större chans har vi att nÄ alla elever. De tre lÀrarnas syn pÄ lÀrstilar varierar i studien, vilket i sin tur resulterar i olika sÀtt att nÄ alla elever i dessa klasser..

This thesis work is a 30hp D-level assignment in design as a co-operation between MÀlardalenUniversity and Scania CV AB in SödertÀlje. The purpose was to develope a close fitted catwalk.The market has seen an increasing value for these types of applications and have the ambition to keep up with the rest of the competitors. The catwalks of todays standards shall be estetical attractive, have a non slippery surface and be costefficient.While working with this project I have spent a lot of time with the concept proposals and with the evaluation of the concepts, resulting in a final CAD model and a approximation of the cost estimate. The new catwalk fulfils all the new recommendations and rules as sharp edges, ADR, the height of the stepup and a non slippery surface with built in drainage..

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen nÀr det gÀller alla elevers lÀs- och skrivinlÀrning i förskoleklassen. Metodvalet av vÄr undersökning baserades utifrÄn tre kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade tvÄ pedagoger och fick ta del av deras arbete med elevers individuella lÀs- och skrivinlÀrning. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna Àr lyhörda för att arbeta pÄ olika sÀtt dÄ det gÀller att öka möjligheterna till elevernas lÀrande och utveckling. Med andra ord finns det ingen given metod som Àr anpassad till samtliga elevers sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling.Vi intervjuade Àven verksamhetsutvecklaren Erica Eklöf som handleder pedagoger i deras arbete nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen.