SAMMANFATTNINGTitel: Skolsköterskors upplevelser av att tillgodose elevers behov.Författare: Fahlén Hanna, Lindell KatjaInstitution: Institution för hälsa och lärande, Högskolan i SkövdeProgram/Kurs: Examensarbete i omvårdnad, OM780A, 15 hpHandledare: Thorstensson StinaExaminator: Browall, MariaSidor: 29Nyckelord: skolsköterska, elever, omvårdnad, upplevelser, förebyggande hälsoarbete  Bakgrund: Skolsköterskorna har ett omfattande omvårdnadsarbete med att främja elevers hälsa och kan göra skillnad för elever i skolan, när det gäller deras hälsa och prestation. Förutsättningarna för hur skolsköterskor har möjlighet att utföra sitt hälsofrämjande omvårdnadsarbete varierar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors upplevelser av att kunna tillgodose elevernas behov av skolsköterskans tjänster.     Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för denna studie. Nio skolsköterskor från olika kommuner i Skåne intervjuades. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.    Resultat: Skolsköterskorna upplevde att eleverna har behov av deras hälsofrämjande omvårdnadsarbete.

Syftet med uppsatsen är att tydliggöra vad före detta elever har upplevt som framgångsfaktorer vid vistelsen på en resursskola och sätta det i relation till vad personalen på en specialpedagogisk enhet tror att eleverna upplever vara framgångsfaktorer.Metoderna som användes i den kvalitativa studien var intervju och enkät. Vi anser att semistrukturerade intervjuer var den forskningsmetod som främjade vårt syfte att belysa elevernas upplevelser på bästa sätt.I personalundersökningen valdes enkät eftersom vi ville nå ett stort antal respondenter. Frågornas utformning var slutna, skattade och öppna svarsalternativ för att tydliggöra vad pedagogerna tror att eleverna upplevde som framgångsfaktorer på resursskolan.Resultatet tyder på att eleverna upplevde tiden på resursskolan som positiv och att de fick den hjälp de behövde. Betydelsen av goda relationer belystes och relationen till personalen upplevdes som det mest betydelsefulla, överordnat kamratrelationerna.Den exkluderande skolformen upplevdes av eleverna positivt och deras samstämmiga uppgifter är att de känt sig missförstådda och oönskade i tidigare skolformer, vilket bekräftas av pedagogernas uppfattning om Elevers upplevelser. Vistelsen på resursskolan har hjälpt eleverna både kognitivt och socialt..

Detta examensarbete har som syfte att undersöka huruvida elevers färdighetsutveckling i matematik, aktiva deltagande och koncentrationsförmåga påverkas av olika gruppstorlekar då undervisningen är förlagd utomhus. Vi har försökt besvara detta med hjälp av forskningsdesignen undervisningsförsök, där vi har använt diagnoser, observationer och strukturerade intervjuer med elever. Resultaten av undersökning visar att gruppstorleken är av betydelse för eleverna i vår undersökning. Vi har undersökt starkare och svagare elever och resultatet visar på att dessa två grupper gynnas olika beroende på gruppstorlek. Vidare påvisar vårt resultat att elevernas egna upplevelser av att arbeta i olika gruppstorlekar skiljer sig mellan elevkategorierna.

Vårt examensarbete handlar om lärares, föräldrars och elevers syn på läxor..

Problemområde: Alla elever får idag inte det stöd och de förutsättningar de behöver för att utveckla sin läsning och skrivning på bästa sätt. Upptäckt av läs- och skrivsvårigheter samt tidiga insatser har stor betydelse för elevernas fortsatta läs- och skrivutveckling men även för deras självbild och motivation. Få studier har undersökt hur och om läsinterventioner påverkar elevers självbild och motivation. Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att undersöka hur läsinterventioner kan påverka elevers läsförmåga samt hur elever upplever läsinterventionens påverkan på självbild, motivation och syn på sig själva som läsare. Våra frågeställningar är: Hur utvecklas elevens avkodning av en läsintervention? Hur upplever eleven läsinterventionens påverkan på läsförmåga och inställning till läsning? Hur upplever eleven läsinterventionens påverkan på självbild och motivation? Teoretisk ram och metod: Vår studie grundar sig i sociokulturella och socialpsykologiska teorier samt specialpedagogiska perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att få fram hur elever upplever och definierar stress, vad som bidrar till stress enligt eleverna själva samt hur eleverna hanterar sin stress. Vidare är det intressant att jämföra och se om Elevers upplevelser kring stress stämmer överens med den redan existerande forskningen. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod och som utgår utifrån kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna erbjuder möjligheter att fånga upp infomanternas upplevelsers kring stress, vilket i sin tur leder till att en jämförelse med den redan existerande forskningen kan göras. I uppsatsens tidigare forskning och teoridel används relevant litteratur som berör stress, olika definitioner av stress, stressorer, positiv och negativ stress, åtgärder för att motverka stress samt stresshantering.

Under vår utbildning till lärare i tidiga åldrar har vi fått kunskap om läsningens betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling. I anslutning till vår verksamhetsförlagda utbildning har vi erfarit att individuell läsning och högläsning är ett vanligt inslag i undervisningen. Vi har sett att lärare oftast har som syfte och mål att generera kunskap när det gäller elevers individuella läsning och högläsning. Vår nyfikenhet på hur elevers läsvanor och upplevelser av litteratur i tidiga skolår uppkom då vi stött på flera studier som behandlar området ur ett lärarperspektiv. Vi fann det dock mer intressant att se ur ett elevperspektiv eftersom man behöver gå till primärkällan, eleven, för att kunna utveckla och utforma undervisningen på ett stimulerande sätt för eleven.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad tre verksamma lärare har för syn på elevers tänkande, samt vad de har för förhållningssätt till sina elevers tänkande. Ett intresse har också funnits för hur lärarna resonerar kring tänkande och språk. Vårt empiriska material har vi samlat in genom tre kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare. Resultatet visar att alla de tre lärarna tycker att det är viktigt att arbeta med att utveckla elevers tänkande. Hos alla tre blir också en relation mellan tänkande och språk synlig någon gång under de tre intervjuerna.

Freij, Camilla & Jönsson, Cecilia (2009). EQ som fenomen ? Emotionell träning i praktiken ? Elevers tankar och upplevelser av emotionell träning. (EQ as phenomenon ? Emotional intelligence in practice ? Student?s thoughts and experiences of emotional training).

Fler och fler barn flyttar utomlands på grund av föräldrars arbete. Många av de flyttar med sina föräldrar i tidigt ålder och förflyttningen sker under hela barn- och ungdosåren.. Av den anledningen ligger intresset i att undersöka detta fenomen. Syftet me denna studie var att undersöka svenska elever som av olika anledningar studerar på svenska skolan utomlands och framförallt undersöka de bakomliggande faktorer vid val av skola och erfarenheter på den svenska skolan bortom Sveriges gränser. Under denna undersökning befann jag mig på plats vid en skandinavisk skola i Europa.

Arbetet syftar till att synliggöra några lärares uppfattningar, reflektioner och upplevelser om elever och information. I resultatet redovisas hur lärarna upplever elevers förmåga att handskas med information och när, var och hur de anser att eleverna tränar informationsfärdigheter. Dessutom redovisas lärarnas reflektioner kring elever, information och kunskap samt deras syn på om ett undersökande arbetssätt kan underlätta arbetet med informationsfärdigheter. Resultatet grundar sig på en kvalitativ forskningsintervju där fyra lärare från en skola i Linköping deltog..

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex spansklärare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lärares syn på bedömning och betygsättning av elevers skriftliga produktion på de nationella provet i spanska utifrån ett läroplansteoretisk perspektiv och utifrån teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lärare i varierande grad använder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begränsas av faktorer som resursfördelning som påverkar den tid som lärare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lärarnas tjänster. Spansklärare uttrycker även en osäkerhet när det gäller betygsättningen av elevers texter då kursplaner lämnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebär att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt och använder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Den här undersökningen beskriver vad som karakteriserar bedömning som en grupp högstadieelever upplever som utvecklande, samt vilken betydelse lärares omsorg kan ha för detta förfarande. Enligt forskning är kommunikationen mellan elever och lärare viktig när det gäller bedömning. Stor vikt läggs idag vid formativ bedömning som betydande faktor för elevers lärande i skolan. Formativ bedömning kräver ett samarbete mellan eleven och läraren. I undersökningen intervjuades elva elever i årskurs 9.

Aroonwan Kårefalk (2014) Thailändska Elevers upplevelser av svenska som andraspråk Möjligheter och hinder (Thai students' experiences of Swedish as a second language Opportunities and obstacles). Malmö Högskola: Utländska lärares vidareutbildning ULV-projektet. Syfte med studien är att undersöka hur thailändska elever i åk 6-9 upplever svenska som andraspråk. Jag vill även undersöka möjligheter och hinder för thailändska elever att lära sig svenska som andraspråk. Resultatet ger en översikt av tidigare forskning om språkinlärning med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se ? Hur upplever thailändska elever undervisningen i svenska som andraspråk? ? Vad finns det för hinder för thailändska elever att lära sig svenska? ? Vad finns det för möjligheter för thailändska elever att lära sig bättre svenska? ? Hur ska svenska lärare undervisa för att anpassa sin undervisning för thailändska elever? Resultatet visar att thailändska eleverna tycker att svenska som andraspråk är svårt för dem. Eleverna har också uttryckt vad som är svårt och lätt för deras inlärning.

Bakgrund                Jag har valt att skriva om Elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Då bedömning ökar i omfattning och sker allt tidigare i skolåren ställs höga krav på likvärdighet och rättvisa i bedömning. Hur bedömning eventuellt inverkar på elevers motivation, självkänsla och vidare lärande, blir då viktigt att skaffa kunskap om. Syfte                        Studiens syfte är att undersöka Elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Vad har elever för känslor inför att bli bedömda och hur uppfattar de syftet med bedömning? Jag vill även ta reda på hur resultat och respons uppfattas av elever. Metod                      Jag valde en kvalitativ ansats i min studie.