Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar elever och lärare har kring matematik. För att finna svar på syftet användes följande frågeställningar: Vad är matematik för elever? Vad är matematik för lärare? Hur kan elevers och lärares uppfattningar om vad matematik är tänkas påverka lärares undervisning och elevers lärande? För att svara på frågeställningarna användes en litteraturstudie och en empirisk studie. Uppsatsen innehåller två huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lärare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs.

Det huvudsakliga syftet med min studie var att undersöka Elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Språket har en betydande roll ur ett didaktiskt perspektiv och för att planera och genomföra en lektion krävs att läraren är medveten om elevernas språkbruk. Min främsta inspirationskälla är den svenska språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas som särskilt intresserat sig för slang och ungdomsspråk. Andra inspirationskällor har varit Fanny Ambjörnsson och Rickard Jonsson som studerat språkliga varieteter hos ungdomar utifrån ett genusperspektiv. Metoden som jag använt för att besvara mina frågeställningar är kvalitativa gruppintervjuer.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lärares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lärares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Syftet med examensarbetet är att hitta elevers svårigheter med ekvationslösning i kursen Matematik B på gymnasieskolan samt att granska elevers lösningsmetod i syfte att se om eleverna använder den effektiva lösningsmetoden vid ekvationslöningen. För att belysa problem omkring ekvationslösning och elevernaslösningsmetod utförs ett test med uppgifter av gymnasieelever. Undersökningen har genomförts i fyra gymnasieskolor. Resultatet av testundersökning visar att elever har ett betydligt antal svårigheter vid ekvationslösningen, bland annat tillämpning av räkneregler och räknelagar. Svårigheterna beror på att Elevers uppfattning och tolkning av algebraiska uttryck är begränsad eller bristande.

Under de senaste åren har intresset för användningen av laborativt material ökat markant. Syftet med denna studie är att ta fram och göra en jämförelse mellan lärare och Elevers uppfattningar och åsikter angående användningen av laborativt material i matematikundervisningen. Studien har genomförts på fyra lärare i Örebro samt deras klasser i årskurs 5. Resultatet visar att laborativt material underlättar lärandet, gör matematiken roligare och mer intressant, för många enligt både lärare och elever. Lärarnas och elevernas uppfattning om hur ofta laborativt material plockas fram och då finns tillgängligt skiljer sig åt.

Studiens syfte var att undersöka Elevers uppfattning av och förståelse för ämnesplanen i kursen ?Dansteknik 1? på två gymnasieskolor i norra Sverige. Totalt har 42 elever svarat på en kvalitativ enkät som berör elevernas uppfattning av ämnesplanen och användandet av denna i undervisningen. Studien har använt sig av Antonovskys teori KASAM och Moos teori om omvärldssytemet som i studien behandlar elevernas känsla av sammanhang i sin skolsituation, hur eleverna ser att undervisningen kopplar till ämnesplanen samt i vilken grad de upplever elevinflytande. Vid besvarandet av enkäten fick eleverna läsa ämnesplanen och stryka under begrepp som de hade svårt att förstå i sammanhanget.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur elevers förståelse, lärande, engagemang och eventuell distraktion skiljer sig i avseende på undervisningsmiljö. För att undersöka detta genomfördes två likartade moment i biologi i inomhus- respektive utomhusmiljö, med två åttondeklasser. Elevernas uppfattning om och förståelse för momenten utvärderas sedan med hjälp av två enkäter. Resultaten från denna studie påvisade inga tydliga skillnader mellan de två undervisningsmiljöerna. Då elevers hälsa, miljömedvetenhet och ämneskoppling genom andra studier har visat sig gynnas, är våra slutsatser att det finns flera positiva aspekter med utomhusundervisning, i jämförelse med inomhusundervisning.

Denna studie avser att undersöka och analysera fyra verksamma lärares uppfattningar om det vidgade textbegrepp som uttrycks i kursplanen i svenska 2000 och vilken betydelse deras uppfattning om det begreppet får för elevers undervisning i svenskämnet. Studien ska dessutom undersöka och analysera deras uppfattningar om hur ett vidgat textbegrepp kan förstås och relateras gentemot styrdokumenten i svenskämnet. För att fånga fyra lärares uppfattningar om ett vidgat textbegrepp och vilken betydelse deras uppfattning får för deras elevers svenskundervisning, har intervjuer genomförts i grundskolan med fyra lärare i år 6-9. Förhoppningen var att dessa intervjuer skulle ge en bild av verksamma lärares uppfattning om ett vidgat textbegrepp och hur det gestaltas i deras undervisning. Resultatdelen i uppsatsen upplyser om de fyra lärarnas olika uppfattningar om ett vidgat textbegrepp och vilken betydelse det får för elevers undervisning i svenskämnet.The purpose of this study is to examine and analyze the understanding, of four teachers, about the wide text concept as it is put in the Swedish curriculum of 2000, and what meaning their opinion has for their teaching in Swedish arts.

Syftet med detta examensarbete är att belysa vilken variation som kan finnas i elevers åsikter om elevinflytande i klassrummet och dessutom att ta reda på om elevers inflytande över lärandet påverkar studiemotivationen och trivseln. Studien genomfördes i en gymnasieklass inom ramen för ett kursmoment i ämnet geografi på det samhällsvetenskapliga programmet. Resultatet visar att det finns en stor variation mellan elevernas åsikter om vilken grad av elevinflytande som de föredrar, att studiemotivationen inte ökar nämnvärt, men att trivseln i klassen ökar något genom den modell för elevinflytande som prövades. Förklaringar till detta kan vara flera, bl.a. att eleverna i fråga har olikartade upplevelser av inflytandets innebörd och konsekvenser, att de mer uppskattar andra och mer varierade uttryck för inflytande än vad de fick pröva och att deras uppfattning om nyttan med det valda kursmomentet varierade..

Denna studie handlar om Elevers uppfattningar om motivation i ämnet matematik. Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers egna utsagor och upplevelser om sin motivation, samt få en bild av eventuella förändringar eller mönster kring elevers motivation till matematikämnet under deras tidiga år i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av elevenkäter och elevintervjuer, där kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats för att möjliggöra ett fördjupat analysarbete i undersökningens resultatdel. Här presenteras Elevers uppfattningar av motivation i ämnet matematik samt deras tankar om vad som påverkar motivationen. Analysen av resultaten visar att eleverna har en god uppfattning om vad som påverkar deras motivation. De ger många exempel, där fysiskt och psykiskt välmående samt lärarens pedagogiska arbete i klassrummet, har betydelse för motivationsprocessen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares och elevers syn på elevinflytande i lärandeprocessen i vuxenutbildningens omvårdnadsprogram. För att nå syftet använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att skildra fem elevers och tre lärares syn på elevinflytande och hinder för elevers inflytande. Undersökningen visar på att eleverna och lärarna har samma uppfattning om vad elevinflytande är i lärandeprocessen. Elevinflytande innebär möjlighet att påverka sitt lärande i utbildningen. Lärarna och eleverna tycker också att det finns hinder för elevinflytandet i form av elevernas låga engagemang och okunskap om inflytandets innehåll.

Syftet med den här studien var att se ifall Elevers uppfattning av historia påverkas av det arbetssätt som används i skolan. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning, tre gruppintervjuer med elever och tre enskilda intervjuer med lärare. Eleverna som deltog gick i årskurs 9 på två skolor som har olika arbetssätt. Den ena arbetar ämnesintegrerat medan den andra har en mer traditionell ämnesuppdelad undervisning. Studien genomsyras av de tre begreppen intresse för historia, historiemedvetande samt arbetssätt, och svaren från undersökningen jämfördes både mellan de två skolorna och utifrån variablerna kön och etnicitet. Resultaten visar att elevernas uppfattning av historia skiljer sig åt en del beroende på vilken skola de går på, men skillnader i attityd kan även ses mellan pojkar och flickor och mellan elever med olika etnisk bakgrund.

Undersökningen syftar till att ta reda på elevers, i skolår 4, inställning och uppfattning om det lärande som sker vid utomhusundervisning i förhållande till klassrumsundervisning. Det är en kvalitativ studie med intervjuer och observation som metod. Resultaten visar att eleverna uppskattar utomhusundervisningen, men anser generellt att de lär i klassrumsmiljö snarare än när de är utomhus. Samtidigt säger eleverna att de lär när något är roligt, intressant eller väcker deras nyfikenhet. Eleverna ser snarare utomhusundervisningen som en källa till hälsa och rörelse samt möjlighet till fri lek, än som lärandetillfälle..

Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hänsyn till elevers inlärningsstilar. I mitt arbete har jag använt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes värld. Intervjuerna består av två huvudfrågor, som beroende på svar, skulle leda till eventuella följdfrågor, valda i förskott för att täcka alla områden som jag hade intresse för. Resultatet pekar på alla lärare bedriver undervisningen med hänsyn till elevers inlärningsstilar, men de gör inte detta utifrån inhämtat kunskap om teorier om inlärningsstilar, utan utifrån erfarenhet, känsla och intuition..