Tvåspråkighet och läs- och skrivsvårigheter                                                                                      - Lärares arbete med tvåspråkliga, högstadieelevers läs- och skrivsvårigheter 2011                                                                                                     Antal sidor: 36Ett stort antal barn och ungdomar i Sverige har någon form av läs- och skrivsvårigheter. Bland dessa är elever med annat modersmål överrepresenterade där lägre resultat på läs- och skrivförmåga uppvisas. Denna studies huvudsyfte är att undersöka hur en grupp högstadielärare arbetar med tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter. Detta kan bidra till att öka förståelsen för elever med annat modersmål och därigenom öka möjligheter för en god utveckling av läs- och skrivförmågan.    Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med sex lärare och en speciallärare. Studiens resultat visar att lärare finner det svårt att förklara vad tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter beror på.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den problembild Landskrona som stad omgärdats av sedan en tid tillbaka, där media och allmänhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. Utifrån teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del är en enkätstudie av Elevers uppfattning om sin vardag på en skola i Landskrona, där fokus dels läggs på trivsel och trygghet, men även på gängbildningar. Problembilden läggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta..

Syftet med studien är att undersöka Elevers uppfattning av hur datorer används i undervisningen. Frågeställningen var att se om det finns fördelar, nackdelar och om det finns förändringsområden för att använda datorer i undervisningen Dataanvändandet ökar i dagens samhälle och i de flesta skolor får eleverna en egen elevdator att använda i undervisningen. Studier visar att dataanvändandet behöver vara individanpassad för att bättre hjälpa den enskilde eleven. I målformuleringar i skolan står det att eleverna ska lära sig IT för sitt kommande yrke och för att bättre kunna diskutera med sina brukare/patienter. Metoden som har använts är intervjuer.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildspråket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhävs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelärare samt en grundskolelärare. En kvalitativ forskningsmetod har använts. Arbetets innehåll är koncentrerat till skolår F-2.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka högstadieelevers syn på hälsa och om denna uppfattning skiljer sig mellan socioekonomiska klasser.Vilken betydelse har fysisk och psykisk hälsa enligt eleverna i de olika skolorna samt vilka faktorer påverkar elevernas välbefinnande enligt dem själva?Vilka likheter och skillnader finns mellan socioekonomiska faktorer och elevers syn på hälsa?Hur ser föräldrarnas och barnens aktivitetsnivå ut i olika socioekonomiska klasser?På vilket sätt arbetar skolorna med hälsa utifrån ett lärarperspektiv och skiljer det sig mot elevernas uppfattning?MetodMetoden som studien bygger på är en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer med två idrottslärare. De namn skolorna har i studien är fingerade. Etternässlaskolan är placerad i norra Stockholm i en kommun med låg socioekonomisk status medan Kungsljusskolan är placerad centralt i östra Stockholm, i en kommun med hög socioekonomisk status. Det var 414 elever i årskurs 7-9 som svarade på enkäten och 407 svar var fullständiga.ResultatResultaten visar att elevernas syn på fysisk hälsa fokuserar på kroppens rörelser och att vara frisk ? på utsidan.

Elevers ogiltiga frånvaro från yrkesförberedande program på gymnasiet - Varför skolkar elever?.

Syftet med uppsatsen är att tydliggöra vad före detta elever har upplevt som framgångsfaktorer vid vistelsen på en resursskola och sätta det i relation till vad personalen på en specialpedagogisk enhet tror att eleverna upplever vara framgångsfaktorer.Metoderna som användes i den kvalitativa studien var intervju och enkät. Vi anser att semistrukturerade intervjuer var den forskningsmetod som främjade vårt syfte att belysa elevernas upplevelser på bästa sätt.I personalundersökningen valdes enkät eftersom vi ville nå ett stort antal respondenter. Frågornas utformning var slutna, skattade och öppna svarsalternativ för att tydliggöra vad pedagogerna tror att eleverna upplevde som framgångsfaktorer på resursskolan.Resultatet tyder på att eleverna upplevde tiden på resursskolan som positiv och att de fick den hjälp de behövde. Betydelsen av goda relationer belystes och relationen till personalen upplevdes som det mest betydelsefulla, överordnat kamratrelationerna.Den exkluderande skolformen upplevdes av eleverna positivt och deras samstämmiga uppgifter är att de känt sig missförstådda och oönskade i tidigare skolformer, vilket bekräftas av pedagogernas uppfattning om elevers upplevelser. Vistelsen på resursskolan har hjälpt eleverna både kognitivt och socialt..

Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar väldigt olika på olika skolor. Vi vill få en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lärare, och har därför valt att ha elevers och lärares perspektiv på detta som utgångspunkt för vår undersökning. Syftet med vår undersökning är att studera elevers och lärares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vår undersökning är att försöka förstå individens (lärarnas och elevernas) upplevelse. Vi har därför även låtit oss inspireras något av fenomenologin där den intervjuades upplevelser står i fokus.

Studiens syfte var att undersöka några elevers och pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar elevernas motivation till skolarbete. För att få svar på dessa frågor gjordes en studie där vi genom kvalitativa intervjuer låtit nio elever och fyra pedagoger från två skolor tala om sina upplevelser av motivation i skolan. Studien innehåller informanternas berättelser om vilka faktorer som inverkar på motivationen, resultatet diskuterades utifrån Jerome Bruners motivationsteori och  John Hatties studie om motivation. När vi sammanfattade resultatet kunde vi ur samtliga informanters svar utläsa att elevers motivation var starkt kopplad till fyra huvudområden; meningsfullhet, delaktighet, variation och upplevelsebaserad inlärning. Nyckelord: motivation, motivation, pedagogik, lärare, learning, elever, klassrum, arbetsformer.

Den här studien gjordes för att undersöka om lärare uppfattar ett samband mellan elevers koncentrationsförmåga och fysisk aktivitet i skolan. Den baseras på en enkätundersökning som gjorts i årskurserna 1-5 på sju olika skolor i närområdet. Studien visar ett positivt samband mellan all fysisk aktivitet i skolan och lärarnas uppfattning av elevernas koncentrationsförmåga, vilket även kopplats samman med tidigare forskning inom närliggande områden. Nyckelord: physical education AND concentration, physcial activity AND concentration ability, physcial acitivty AND effect in school, excercise AND brain, physical education AND brain..

Betydelsen av goda kunskaper i matematik blir allt tydligare. Kunskaper i matematik behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer. Elevers inställning och motivation till ämnet har en stor betydelse i hur deras kunskapsutveckling i matematiken sker. Därför har jag valt att göra en undersökning om elevers attityder till matematikundervisning. Undersökningen är grundad på kvalitativa intervjuer som genomfördes i två olika skolor i Norrbotten med två olika elevgrupper bestående av yngre och äldre elever samt två pedagoger.

Uppsatsens syfte är att undersöka flerspråkiga elevers syn på sin skolsituation. Hur upplever elever med annat modersmål än svenska att de bemöts i skolan av lärare och kamrater? Tas elevers flerspråkighet tillvara i skolan och i sådant fall på vilket sätt? Vilken inställning har elever till modersmålsundervisning och varför? Ser elever med annat modersmål än svenska, sin flerspråkighet som en tillgång eller som ett hinder? Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med åtta elever i skolår fem och sex på två olika skolor, i två olika kommuner. Genom att utveckla modersmålet förstärks även andraspråket, då språkutvecklingen går hand i hand. Om man inte känner kulturtillhörighet, det vill säga att man inte känner till sitt ursprung och inte behärskar modersmål väl kan det påverka identitetsutvecklingen negativt.

SyfteStudiens syfte är att undersöka vad elever i gymnasiesärskolan har för uppfattning om läsning av skönlitteratur. Centrala frågeställningar är:o Vad kan påverka valet av en skönlitterär bok? Titel, ev. illustrationer, om texten verkar lättläst, spännande etc.o Vad kan vara hindrande faktorer för läsningen?o Hur ser eleverna på att tillsammans med lärare och klasskamrater läsa och arbeta med skönlitteratur? TeoriDen här studien är inspirerad av det sociokulturella perspektivet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieElevers uppfattning om hälsans integre-ring i idrott och hälsa undervisningen. Studien handlar även om att undersöka elevernas upp-fattning till hälsofrågor i allmänhet. Uppsatsen genomfördes på en gymnasieskola i södra Sverige där elever från ett teknikprogram respektive ett barn-och fritidsprogram intervjuades genom kvalitativa intervjuer i två stycken fokusgrupper. Dessa fokusgrupper bestod av cirka fyra till fem elever i varje grupp. Svaren från båda fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjälp av habitus som en teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att eleverna anser att hälsa är starkt förknippat med fysisk aktivitet.

Denna studie har till syfte att undersöka hur lärare i de tidigare årskurserna arbetar med elevers läsförståelse och vilken roll elevernas förkunskaper kring innehållet spelar för elevers läsförståelse samt hur läraren väljer att lägga upp arbetet. Detta har jag valt att undersöka då svenska elevers resultat i läsförståelse sjunker i internationella studier. Samtidigt visar tidigare forskning att förkunskaperna har stor betydelse för läsarens förståelse av en text. I studien har jag intervjuat sex lärare kring hur de arbetar med läsförståelse och elevers förkunskaper. I studien intervjuas tre lärare som undervisar i mer mångkulturella klasser och tre lärare som undervisar i mer kulturellt homogena klasser, detta för att kunna se eventuella skillnader i arbetssätt.