Syftet med denna uppsats var att utreda huruvida läsning av skönlitteratur påverkar elevers studieframgångar i skolan samt om lärare respektive elever tror att skönlitterär läsning kan ha någon påverkan på elevers framgångar. För att utreda detta har en konstitutiv litteraturstudie gjorts, där tidigare forskningsresultat och publikationer presenterats. En enkätundersökning har även genomförts bland elever i årskurs nio och högstadielärarna på en skola. Resultaten visar att språk och skönlitterär läsning påverkar elevers medvetenhet och därmed även studieframgångar, och att det är i hemmen kompletterat med lärarnas pedagogiska arbete som elevernas läsvanor grundas. Få elever läser skönlitteratur och det överensstämmer med deras attityder till läsningens vikt.

Den här studien undersöker formuleringar i en skolas åtgärdsprogram och hur skolans anställda som är knutna till programmet uttrycker sig kring innehållet i det samt vilken inverkan synen på elevers svårigheter kan ha på dessa åtgärdsprogram. Syftet är att belysa hur nära åtgärdsprogrammen de anställda står samt beskriva eventuella orsaker till varför dessa är formulerade som de är och hur det kan komma sig att de anställda uttrycker sig som de gör. För att undersöka detta har data samlats in från såväl åtgärdsprogram som de anställda. För insamling av data ifrån skolans personal användes kvalitativa intervjuer. De kategorier som undersökandet av åtgärdsprogram och de anställdas uttryck har mynnat ut i är åtgärdsprogram, elevers svårigheter samt arbetet med elevers svårigheter.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad verksamma lärare på en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhållningssätt kring elevers kunskapsinhämtning baserat på identitet. För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju använts som metod. Resultatet visar att lärarna ansåg begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar än just jag ämnade fokusera på. Vidare kan det konstateras att lärarna arbetar med identitet men att det är ett mångtydigt begrepp, och kan således tolkas och tillämpas på olika sätt..

På journalistutbildningar i Sverige sätts objektivitet i fokus och det är en viktig hörnstenom man vill behålla sin trovärdighet i sin yrkesroll. Angående sportjournalistik finns envanlig uppfattning att objektiviteten sätts åt sidan till förmån för subjektivt tyckande. Desom blir mest ifrågasatta är framförallt lokala tidningar som följer ortens lag. Därför vill viundersöka hur journalisterna ser på sin egen objektivitet och om de är medvetna omproblematiken. Vi har genomfört två djupintervjuer med lokala sportjournalisterhemmahörande i Karlstad och Skellefteå.

Mycket litteratur pekar idag på att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande ålder. Den belyser även vikten av att ämnet skall innehålla lust och glädje. Matematik behöver inte vara tråkigt. Ämnet är roligt så länge förståelsen finns hos eleverna. Med detta som utgångspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förståelse och lust för matematiken.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervju undersöka högstadielärares upplevelser av elevers möjlighet till att förändra deras självförmåga (SE). Samt om lärarna bedömer att de genom sitt agerande kan påverka elevers SE. Som teoretiskt ramverk har Banduras (1986) teori om självförmåga använts. Resultaten visade att eleverna kunde både stötta och sänka varandras SE. Feedbackens utformning var stor påverkansfaktor för elevers SE samt hur den förmedlades.

Mycket litteratur pekar idag på att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande ålder. Den belyser även vikten av att ämnet skall innehålla lust och glädje. Matematik behöver inte vara tråkigt. Ämnet är roligt så länge förståelsen finns hos eleverna. Med detta som utgångspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förståelse och lust för matematiken.

Syftet var att undersöka och jämföra grundskollärares syn på elevers lärande, elevers skolsvårigheter samt specialpedagogisk verksamhet med anseende på åtgärder och specialpedagogers uppgifter i två skolor där man organiserat den specialpedagogiska verksamheten på olika sätt. Metoden som användes var kvantitativ där 31 grundskollärare besvarade en enkät. Resultatet visade att lärarna ansåg att olika faktorer är viktiga för elevers lärande, men att faktorer som rör lärare och undervisning kom i främsta rummet. Brister i dessa gällde dock inte som orsak till att elever hamnar i skolsvårigheter. Då var det istället svårigheter/brister hos eleven som främst sågs orsaka skolsvårigheter.

Syftet med följande arbete är att kartlägga elevers svårigheter i samband med ett antal matematikuppgifter inom taluppfattning, uttryck och ekvationer, samt att belysa deras begreppsförståelse. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom matematikdidaktik. Med hjälp av en diagnos och en enkät ville jag undersöka elevers begreppsförståelse och deras attityder till matematik. Resultaten pekar på att en del elever har åtskilliga brister när det gäller rationella tal och algebra. De största hindren som elever stöter på när de löser matematikuppgifter är textförståelse, matematiska begrepp, talförståelse och uppmärksamhet. Dessutom kan jag konstatera att elevers svårigheter i matematik inte tycks ha något större inflytande över deras inställning till matematik..

Den interaktionellt orienterade klassrumsforskningen har visat att läraren i snitt tar två tredjedelar av talutrymmet i klassrummet och att elevers möjlighet att komma till tals i huvudsak begränsas till att svara på de frågor som läraren ställer. Tidigare studier påpekar att det finns samband mellan hur läraren formulerar sina frågor och ordfrekvensen i elevers svar. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärarens frågor under den lärarstyrda och publika interaktionen i klassrumsundervisningen i ett undervisningsmoment som använder sig av standarduppgifter och i ett undervisningsmoment av problemlösningskaraktär påverkar elevers svar. Studien är genomförd utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt där videoanalys har tillämpats som metod. Det har analyserats två filmer som har producerats av NCM (nationellt centrum för matematik) i fortbildningssyfte i uppdrag av skolverket.

I kursen ABY 005, verksamhetsförlagd utbildning ingår det som ett delmoment att göra ett examensarbete angående ett problem eller behov som förekommer på det företag man gör sin praktik på. Jag gör min verksamhetsförlagda utbildning på Nåiden bygg AB i Luleå. Denna rapport behandlar väderskyddad produktion inom bygg- och anläggningsbranschen, hur entreprenörer, beställare och myndigheter ställer sig inför en väderskyddad produktion. Rapporten inleds med vilka problem och onödiga kostnader dåligt väder påverkar produktionen följt av de positiva delarna som väderskydd medför. Därefter kommer en kartläggning av dagens olika väderskyddssystem och dess tillverkare.

En kvalitativ studie om elevers olikheter utifrån ett lärarperspektiv. Till skolan kommer elever med olika behov, olika förmågor och olika sätt att lära. Skolans uppgift är att möta dessa olikheter och för att klara denna utmaning behövs kompetenta vuxna som samarbetar kring barnen, specialpedagogiska resurser samt en god inlärningsmiljö. Vi har studerat lärares uppfattningar av elevers olikheter som resurs, samt hur lärarens eventuella intentioner att lyfta elevers olikheter avspeglas i miljön. Vi har även försökt få svar på om, och i så fall hur, den specialpedagogiska kompetensen används i detta arbete.

Syftet med denna kvalitativa studie med kvantitativa inslag var att ge en bild av elevers välmående på ett ridgymnasium samtidigt som jag ville belysa betydelsen av elevers gemenskap och trivsel. Sammanfattningsvis tyder resultatet av min studie på att elever som går på ett ridgymnasium och dagligen får bedriva studier parallellt med hästar mår bättre psykiskt och känner sig nöjda och tillfreds, samt utvecklas som människor. Samspelet mellan eleverna och deras hästintresse skapar en känsla av att eleverna känner sig nöjda med sig själva..

Arbetets syfte har varit att belysa elevers uppfattningar om vad som motiverar dem i skolan. Genom elevintervjuer och genomgång av litteratur har vi sökt svaren på våra frågeställningar.Resultatet visar att elevens intresse av ämnena har stor betydelse. Dessutom påverkas elevens lust att lära av läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, lektionsupplägg, miljö samt elevens egen upplevelse av sina prestationer.Det kom fram många förslag på hur vi som lärare kan göra för att få våra framtida elever att känna motivation och lust att lära. Förslagen som ges berör i första hand läraregenskaper, undervisningssätt och lektionsupplägg. Dessutom visar både intervjuerna och litteraturstudien att humor och glädje är något som skapar lust i skolan.

Denna intervjuanalys syftar till att undersöka om och hur lärare ser på om elevers självförtroende och identitet hör samman med utseendemässiga faktorer. Informanterna vittnar om olika faktorer som ligger till grund för elevgrupperingar. Lärarna ser olika på hur elever påverkas av ideal från exempelvis reklamen. Dessutom har lärarna olika sätt att arbeta för stärka elevers självförtroende, i detta arbete kategoriseras lärarna som antingen kunskapsinriktade eller socialt inriktade..