Syftet med vårt vetenskapliga arbete är att undersöka hur elever i årskurs ett ser på sin läsinlärning, samt vilka föreställningar lärare har om elevers läsinlärning. Forskningsbakgrunden presenteras under följande rubriker: lärandeteorier, barns lärande, läsinlärning, förutsättningar för god läsning samt ett urval av läsinlärningsmetoder. Semistrukturerade intervjuer tillämpades i inhämtandet av kvalitativa data. Respondenterna består av fyra lärare och sexton elever. I resultat- och analysdelen sammanfattas intervjuerna och resultatet från de två respondentgrupperna jämförs.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka tankar pedagoger på förskolan har om modersmålets betydelse och dess konsekvenser för flerspråkiga barns självförtroende och identitet. Jag har utgått från följande frågeställningar: Vilka är förskolpedagogernas tankar om användning av modersmålet? Vad tänker förskolpedagogerna om flerspråkiga barns självförtroende och identitet? På vilka sätt anser sig pedagogerna stödja modersmålet?.

Mitt syfte med det här arbetet har varit att ta reda på vad flickor och pojkar tänker om matematik. Mina frågeställningar har varit: Hur tänker flickor och pojkar om matematik? Hur kan läraren genom sin undervisning göra matematiken intressant och begriplig för både flickor och pojkar? För att söka svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av litteraturstudier och mpiriska studier. Arbetet består först av en litteraturgenomgång, där jag tittat på vad tidigare forskning säger om flickors och pojkars tankar om matematik. Efter litteraturgenomgången kommer den empiriska delen, där resultatet från min enkätundersökning med 76 elever, och resultatet från min intervjuundersökning med 10 elever ingår.

Mycket litteratur pekar idag på att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande ålder. Den belyser även vikten av att ämnet skall innehålla lust och glädje. Matematik behöver inte vara tråkigt. Ämnet är roligt så länge förståelsen finns hos eleverna. Med detta som utgångspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förståelse och lust för matematiken.

Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för sex- och samlevnadsundervisningen.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervju undersöka högstadielärares upplevelser av elevers möjlighet till att förändra deras självförmåga (SE). Samt om lärarna bedömer att de genom sitt agerande kan påverka elevers SE. Som teoretiskt ramverk har Banduras (1986) teori om självförmåga använts. Resultaten visade att eleverna kunde både stötta och sänka varandras SE. Feedbackens utformning var stor påverkansfaktor för elevers SE samt hur den förmedlades.

Syftet med studien var att uppmärksamma elevers och studenters syn på sitt eget modersmål och modersmålsundervisningens betydelse. Studien utgår från nedanstående frågeställningar:?Vilka uppfattningar har elever och studenter med annat modersmål än svenska angående modersmålsundervisning??Varför valde vissa elever och studenter med annat modersmål än svenska att läsa eller inte läsa sitt modersmål.Utgångspunkten var elevers perspektiv och deras tankar därför användes en kvalitativ forskningsmetod. I studien gjordes ett urval av nio respondenter i från 9-21 åldern med olika modersmål. I resultatet framkommer det att fyra respondenter av de nio var negativ inställda till modersmålsundervisning.

Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan Elisabeth Bergstrand Annika Lenander Bergstrand, E. & Lenander, A. Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan. [The educationalists thoughts about children?s participation in preschool] Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, skall förskolan i sin verksamhet medverka till att barnen tillägnar sig de demokratiska principer som vårt samhälle vilar på.

Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn på sambandet mellan talspråk, skriftspråk och hur man använder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex.Mitt val av ämne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma ålder, klass och område. Detta har väckt ett intresse hos mig och en vilja att lära mig mer om språkets komplicerade värld.I mitt arbete har jag kommit fram till att det är viktigt att barns kontakt med ordens värld kommer tidigt och att upplevelsen är positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvärld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna på att i större utsträckning ta in den i klassrummet. Jag har också uppmärksammats på att människan är en social varelse, vilken lär i samspel med andra och att det är något vi bör ha i åtanke då vi träder in i klassrummet..

Mycket litteratur pekar idag på att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande ålder. Den belyser även vikten av att ämnet skall innehålla lust och glädje. Matematik behöver inte vara tråkigt. Ämnet är roligt så länge förståelsen finns hos eleverna. Med detta som utgångspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förståelse och lust för matematiken.

Brunzell L. & Olsson I. Vi spelar mest. Det är ju det eleverna vill?eller? En studie om lärares och elevers syn och förväntningar på musikundervisning i år 7?We mostly play.

Syftet med vår aktionsforskning är att främja elevernas läsförståelse och deltagande i läsundervisningen genom boksamtal. Alltså hur deltar elever i boksamtal utifrån både ett passivt och aktivt perspektiv. Tidigare forskning påpekar hur viktigt det är att inte bara ?mängd läsa? utan att också diskutera böcker och texter. Forskning pekar också på vikten av att boksamtal är en möjlig och bra väg att nå bättre läsförståelse.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielärare. Jag har utgått från vad lärarna själva säger om sociala medier och därefter försökt skapa en bild av hur de ser på sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lärande. Jag har använt mig av en forskningsmetod där jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag då jag ville försöka förstå och tolka ett mer komplicerat innehåll. Eftersom sociala medier som lärande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lärare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika åldersgrupper, med olika erfarenhet och på olika skolor.

Syftet är att undersöka idrottslärares respektive elevers uppfattningar om hur bedömningen i idrott och hälsa går till och vad det är som bedöms. Vidare undersöks lärares och elevers uppfattningar av ämnet idrott och hälsa och även lärarnas tankar om kursplanen. Eftersom ämnet genomgått stora förändringar de senaste åren ligger intresset i att undersöka hur ämnet upplevs idag i relation till betyg och bedömning. Syftet är också att undersöka vad som skiljer de olika betygsnivåerna åt, både ur lärare- och elevperspektiv. Metoden består av enkäter med elever från två skolor, intervjuer med tre lärare och intervjuer med fyra elever.