Syftet med den här studien är att undersöka elevers tillämpningar av skriftliga räknemetoder inom området subtraktion i årskurs 3 samt att få förståelse för elevers eventuella svårigheter med olika räknemetoder. Studien genomfördes med hjälp av diagnoser i två klasser samt kvalitativa intervjuer med nio elever och deras matematiklärare. Resultatet visar att den mest frekventa räknemetod eleverna använder, är standardalgoritmen. Studiens resultat visar även att fåtal av eleverna kan använda mer lämpade räknemetoder utifrån vilket typ av tal det är. De svårigheter eleverna beskriver med standardalgoritmen är främst när det krävs växling och dubbel växling över nollan..

Denna uppsats tar upp elevers uppfattning om kondition och fysisk aktivitet. Syftet var att undersöka vad elever i årskurs 9 har för självskattad kondition, om de utövar fysisk aktivitet regelbundet samt om deras självskattade kondition påverkar deras gymnasieval. Undersökningen tar även upp betydelsen av fysisk aktivitet och inställning till fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan och det finns ett samband mellan kontinuerlig fysisk aktivitet och minskad psykisk stress och oro. Dåliga erfarenheter inom fysisk aktivitet förmår personen ifråga att avstå från att genomföra fysisk aktivitet, eftersom personen förväntar sig ett negativt resultat.

Internationella undersökningar visar att svenska elevers matematikkunskaper är sämre än finska elevers matematikkunskaper. Vidare visar sig en negativ trend i Sverige då matematikkunskaperna har försämrats över åren. Ett av de områden som visat sig problematiskt är algebra. Läromedel fungerar som ett viktigt stöd för lärare i syftet att planera och genomföra matematikundervisningen. Därmed får valet av läromedel en betydande roll för vilken matematik som eleverna bemöter.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse av och fördjupad kunskap om taluppfattningens och skriftliga räknemetoders betydelse för hinder i elevers matematikutveckling, särskilt avseende addition och subtraktion, samt undersöka hur lärare arbetar med dessa områden för att förebygga och möta hinder för matematikutveckling.Elevers matematikkunskaper sjunker och på senare år har brister i taluppfattning uppmärksammats som en möjlig orsak. Denna studie med kvalitativ ansats har intervjuer och skriftliga dokument som datainsamlingsmetod. Hur uppfattar nio lärare som undervisar i år 1-6 nödvändiga kunskaper i taluppfattning för att hantera skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion och vilka förklaringar till brister lyfter de. Vilka verktyg används för att få kännedom om elevers kunskaper i matematik vad gäller taluppfattning och skriftliga räknemetoder?Av resultatet av studien framkommer att det finns variationer i uppfattningar om nödvändiga kunskaper och undervisning om taluppfattning och skriftliga räknemetoder.

Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Vårt examensarbete handlar om elevers upplevelser och tankar kring inflytande, medbestämmande och demokrati i skolan. Vi har lämnat ut enkäter och intervjuat i två klasser från två olika skolor. Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att när eleverna får frågan om vad de skulle vilja göra på lektionerna svarade de ofta saker som de var bekanta med. Intervjuerna visade även att eleverna skulle vilja bestämma mer angående innehållet i lektionerna. De ville dock inte i så stor utsträckning planera tillsammans med läraren, hellre ge förslag som läraren kunde planera utifrån.

Denna studie behandlar begreppen process och produkt. Syftet är att genom ett hermeneutiskt perspektiv undersöka några bildlärares syn på begreppen process och produkt i bildundervisningen på högstadiet. Tidigare har fokus legat på elevers färdiga produkt men idag är bedömningen i bildämnet mer fokuserad på elevers process (Skolverket, 2012:3). Undersökningen genomfördes genom  kavlitativa intervjuer. Intervjufrågorna är förankrade i Lindströms (2002:4-5) process- och produktkriterier.

Grujic, Vladimir & Nilsson, Tatiana. (2006). En jämlik skola. En studie av hur samhällsklassrelaterade faktorer och könstillhörighet inverkar på elevers studieprestationer i grundskolan. (An equal school? A study of how social class related factors and gender affect the achievements of pupils in elementary school).

Syftet med detta arbete är att undersöka, tolka och förstå hur lärare verksamma vid gymnasieskolor och i den kommunala vuxenutbildningen i Luleå kommun arbetar för att komma till rätta med elevers plagiering. Vi har undersökt detta genom att studera tidigare forskning på området samt utfört dels en enkätundersökning och dels kvalitativa intervjuer med lärare. Resultaten visade bland annat att en majoritet av informanterna anser att plagiering är ett växande problem, att de använder flera olika sätt för att stävja plagieringen samt att aktivt arbete med källkritik möjligen kan ha en avskräckande effekt på elever som kan tänka sig att plagiera. I slutet av uppsatsen lämnas förslag på fortsatt forskning inom ämnet, som bland annat skulle kunna belysa hur elevers arbetsuppgifter kan konstrueras för att minska risken för plagiering..

Denna uppsats behandlar elevers attityder och förståelse för läxor, även lärares åsikter och motiveringar till läxor samt föräldrars inställning till deras barns läxor. Syftet är att få en insyn hur dagens sjätteklassare tänker kring ämnet läxor och om de verkligen förstår varför de får läxor av sina lärare. Uppsatsen tar även upp hur forskningen ser på läxors för- och nackdelar, vad läxor har för positiv respektive negativ påverkan på elevers utveckling och inlärning. En undersökning genomfördes i en mindre kommun i södra Sverige i form av elevintervjuer samt lärar- och föräldraenkäter. De tillfrågade elevernas inställning till läxor liknade varandras då de inte bara ser läxor som något negativt utan även en viktig del till en bra framtid..

Högläsning är en handling när en vuxen läser en text högt för ett eller flera barn och är en viktig del av barns språkutveckling. Att besitta ett rikt språk är av stor vikt för att leva och verka i dagens samhälle som präglas av text och samtal. Sett från det senaste decenniet har barns läsförmåga och intresse till läsning försämrats. Därför är det betydelsefullt att lärare tillämpar arbetssättet högläsning i undervisningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa högläsningens betydelse i de tidiga skolåren.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att ?hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov [?] därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla? (Lärarförbundet, 2006:10). I dagens skolor diskuterar pedagoger värdegrund, elevers lika värde och hur viktigt det är att ta tillvara på olikheterna och utgå från varje individs förutsättningar. Det har under en lång period bedrivits forskning kring ämnet inlärningsstilar. Rita & Ken Dunn, Howard Gardner samt Richard Bandler och John Grinder är exempel på betydelsefulla forskare. Syftet med studien ?Elevers inlärningsstilar i skolan? är att belysa vikten av inlärningsstilar samt hur de införlivas av pedagoger i planeringen och genomförandet av undervisningen.

I följande undersökning har vi fenomenografiskt försökt att undersöka elevers uppfattning om bedömning i matematik. Vårt syfte har varit att ta reda på om lärarkontexten har en betydelse för hur elever bedömer sina kunskaper i matematik. Vi kom i undersökningen fram till att elever ofta formas till en inlärnings- eller prestationsorienterad uppfattning av bedömning. Den blir då styrande för vilka kriterier eleverna använder för att bedöma sina egna kunskaper men också hur de uppfattar lärarens bedömning. Läraren spelar en stor roll för vilken orientering eleverna konstruerar, men för att ge eleverna en inlärningsorienterad syn med läroprocessen i fokus räcker det inte enbart med en undervisning som är formativt inriktad.

I denna uppsats undersöks elevers attityder till läsning av och arbete med skönlitteratur i skolan och syftet är att få en förståelse för hur man som pedagog kan väcka elevers läslust med elevernas åsikter och önskemål i åtanke.Studien har genomförts på en f-4 skola. Lärarna på skolan fick svara på ett frågeformulär där målet var att få en övergripande bild av skönlitteraturens roll och status på skolan och därefter intervjuades åtta elever i år 3 och 4.Undersökningen visade att trots att lärarna tyckte att skönlitteratur är en viktig del i undervisningen användes den mestadels till högläsning och tyst läsning medan biblioteksbesök och boksamtal var sällsynta. Lärarna upplevde överlag att eleverna på skolan var positiva till att läsa skönlitteratur och detta bekräftades vid intervjuerna med eleverna som var i den sk slukaråldern. Förutom att eleverna var positiva till läsning av böcker hade de tankar kring hur de skulle vilja arbeta med skönlitteratur i skolan och menade att den kunde vara en utgångspunkt i kreativt arbete med teater, film och eget skrivande. Även faktorer som bokbestånd och läsmiljö var viktiga för att eleverna skulle uppfatta läsningen som lustfylld.

Avsikten med detta arbete är att ta reda på vad laborationer har för syfte enligt gymnasielärare, vad som bedöms samt hur bedömningen går till och hur den dokumenteras. Jag vill också försöka ta reda på hur eleverna ser på syftet med laborationer samt hur eleverna tror att de blir bedömda på dessa. Genom ett experiment med bedömningsmatris vill jag pröva möjligheterna att som lärare under själva laborationen genomföra en individuell bedömning av eleverna samt ta reda på om denna kan användas för att låta eleverna själva bedöma sin förmåga i samband med laborativt arbete. Jag har för att uppnå dessa syften använt mig utav kvalitativa intervjuer med lärare, enkäter till elever och gjort ett experiment genom att använda matris för bedömning under laborationstid. Jag har funnit att lärarnas syften och bedömning varierar dem emellan.