Syftet var att undersöka hur elever tÀnker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjÀlp av Newtons lagar. En frÄgeenkÀt med flervals svarsalternativ anvÀndes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever pÄ gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar pÄ tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar.

Studien Àr genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning pÄ Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartlÀggning av elevers möjligheter att pÄverka skolans förbÀttringsarbeten pÄ olika nivÄer. Metoden som anvÀnts för studien Àr intervjuer med fyra rektorer, fyra lÀrare och enkÀter med 85 elever i Är 5, Är 6 och Är 9. Intervjuer och enkÀter har genomförts pÄ tre skolenheter i tvÄ kommuner i Sydsverige. Resultatet visar pÄ att förbÀttringsarbeten Àr en stÀndigt pÄgÄende process, att formellt elevinflytande fungerar vÀl pÄ de undersökta skolorna.

Syftet med min studie Àr att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att anvÀnda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill ocksÄ utforska hur anvÀndandet av ?casemetoden? som inlÀrningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att anvÀnda en specifik undervisningsform, som ?casemetoden?.Undersökningen visar att casemetoden Àr lÀmplig undervisningsform för lÀrare att anvÀnda om lÀrare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det Àr ett roligt och motiverade arbetssÀtt jÀmför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig sjÀlv i den lÀrande processen och lÀr ut konsten att presentera sin Äsikt och ta emot andras.

Syftet med studien var att studera pedagogernas roll under elevernas raster samt hur arbetet och organisationen kring rasterna gÄr till. Detta granskade vi genom att utföra intervjuer och observationer med pedagoger verksamma inom rastverksamheten.I vÄr undersökning sÄg vi att pedagogerna inte har nÄgra specifika direktiv för deras roll under elevernas raster, men att de kÀnner att deras frÀmsta uppgift Àr att skapa trygghet för eleverna. Respondenternas syn pÄ syftet och vikten av raster pÄ skolan Àr att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet och socialt samspel samt ge dem tid för rekreation och frisk luft..

Detta Àr ett kombinerat forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet Àr att öka förstÄelsen för nioÄriga elevers mentala karta och förmÄga att utveckla denna. Ett utvecklingsarbete om den mentala kartan ska göras med hjÀlp av en lektion kring vÀrldskartans utseende och funktion. Tankar kring Àmnet vÀcktes i samband med vÄr B-uppsats Barns mentala karta ? av vad pÄverkas den? som vi skrev vÄren 2005. Vi har valt att anvÀnda metoden aktionsforskning, vilket Àr en metod som gör oss bÄde till forskare och praktiker.

NÀr elever besöker studie- och yrkesvÀgledaren bÀr de pÄ en förhoppning om att fÄ reda ut personliga egenskaper, men denna förhoppning besannas inte. Forskning kring hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med sjÀlvkÀnnedom Àr mindre omfattande, vilket ger oss en anledning till att studera Àmnet. Syftet med studien Àr att fÄ en insikt hur vÀgledare arbetar med sjÀlvkÀnnedom och hur betydelsefullt det Àr i en studie- och yrkesvalsprocess. Ett annat syfte med studien Àr att studera hur studie- och yrkesvÀgledarna sjÀlva ser pÄ sjÀlvkÀnnedom. Studiens valda metod Àr kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Studie- och yrkesvÀgledarna som intervjuades var till antalet Ätta och hÀlften av de intervjuade vÀgledarna arbetar pÄ grundskolan och andra hÀlften pÄ gymnasieskolan.I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvÀgledarna anser att det Àr deras uppgift att bidra till elevers sjÀlvkÀnnedom.

Sammanfattning VÄrt syfte med arbetet Àr att titta nÀrmre pÄ elevers förhÄllningssÀtt till arbetet med matematiklÀxor och deras motivation till att vilja lÀra sig matematik. Vi anser att elever bör ha en positiv attityd till matematik för att gynna lÀrandet. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv sker lÀrandet i samband med interaktion och kommunikation. LÀraren har en viktig roll i skolan och har stor betydelse för eleverna. Alla elever har inte samma förutsÀttningar utanför skolan.

   SamhÀllet stÄr i stÀndig förÀndring, och vi lever i ett informationssamhÀlle dÀr vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fÄtt till följd att det stÀlls andra krav pÄ mÀnniskans lÀsutveckling. DÄ forskning har visat pÄ minskad lÀsförmÄga hos elever i Ärskurs 4, ansÄg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers lÀsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket ocksÄ Àr studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att fÄ svar pÄ vilka förutsÀttningar som har betydelse för elevers lÀsintresse utanför skolan, genomfördes en enkÀtundersökning. Elevernas enkÀtsvar anvÀndes som stöd nÀr lÀrarna dÀrefter intervjuades.

Det frÀmsta mÄlet med den hÀr studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmÄgor och hinder för elevers inlÀrning nÀr det gÀller Àmnet teknik. Den gÀllde elever i Ärskurs 7-9 i grundskolan och Ärskurs 1 och 2 pÄ gymnasiets teknikprogram samt lÀrare i Àmnet teknik i grundskolan och lÀrare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var ocksÄ olika hur man tolkade förmÄgor och hinder att lÀra teknik i skolan nÀr man tittar pÄ resurser som finns i skolanDet som ocksÄ framkom under mina studier var att alla lÀrare utom en menade att nÀstan alla lÀrare som undervisar Àmnet teknik i skolan Àr lÀrare i Àmnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmÄgor och hinder att lÀra sig teknik beror pÄ olika saker, bland annat förÀldrars inflytande över barn/elever, miljön dÀr eleverna vÀxer och bor, elevernas tolkning av Àmnet, det vill sÀga om det Àr praktiskt eller teoretiskt.Studien visar pÄ behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbÀttra och förenkla undervisningen i Àmnet teknik i skolan..

Detta examensarbete handlar om elevers matematikinlÀrning och hur elevers förutsÀttningartill att lyckas med matematikstudierna kan stödjas utanför skolan. Alla elever har inte sammaförutsÀttningar för att studera utanför skolan, vissa kan t.ex. fÄ hjÀlp av sina förÀldrar medanandra elever inte har den möjligheten. Matteboken.se Àr ett verktyg som erbjuder elever somstuderar pÄ högstadie- eller gymnasienivÄ alternativ hjÀlp för deras studier i matematik. Ettytterligare syfte har sÄledes varit att undersöka hur matteboken.se fungerar som stöd förelevers matematikstudier och vilka som anvÀnder sig av detta redskap.Litteraturstudier och en enkÀtundersökning anvÀndes som metoder för denna studie.

Abstract Bedömning utgör en stor del av det dagliga pedagogiska arbetet i skolan och syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga och resonera kring lÀrares och elevers tankar om och syn pÄ bedömning samt hur de resonerar kring sjÀlv- och kamratbedömning. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur elever i Ärskurs fem ser pÄ bedömning och om elevers och lÀrares Äsikter skiljer sig Ät. För att nÄ syftet i denna studie har jag startat med att samla in tidigare forskning kring bedömning. Tidigare forskning visar att formativ bedömning Àr en positiv utgÄngspunkt för elevers lÀrande och detta poÀngterar bland annat Anders Jönsson (2008). Studien baseras pÄ intervjuer av fyra lÀrare och Ätta elever.

BÄde internationellt och nationellt sett har elevers kunskaper i naturvetenskap försÀmrats enligt PISA-undersökningarna. Vi har Àven ute i verksamheten uppmÀrksammat en brist pÄ kemiundervisning i de lÀgre Äldrarna. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om ett vardagsnÀra och experimentellt arbetssÀtt och synlig- göra det naturvetenskapliga sprÄkets betydelse för yngre elevers kunskapsutveckling i kemi. Studien utfördes som en aktionsforskning vilket innebÀr att en kunskapsbas skapas om sin egen praktik för att sedan genomföra en forskning som leder till en förÀndring. Aktionerna vi utförde bestod av tvÄ experiment med tillhörande för- och efterarbete.

Syftet med denna studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svÄrt att fÄ in i skolans praxis och att mycket beror pÄ lÀrarens förhÄllningssÀtt, samt vilka metoder och arbetsformer som anvÀnds för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lÀrare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande Àr den pedagogiska planeringen. Det Àr ett redskap som tydliggör mÄlen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlÀrning..

Syftet med denna studie var att försöka synliggöra hur betygssÀttande grundskollÀrare sjÀlva beskriver sitt arbete med att bedöma och betygssÀtta elevers kunskaper. FrÄgestÀllningen var: Hur beskriver lÀrare sitt arbete med att bedöma elevers kunskaper?I den teoretiska delen av uppsatsen behandlas bland annat styrdokument för grundskolan, betygssystem, kunskapssyn och teorier om lÀrande relaterat till bedömning samt syn pÄ bedömning. Med utgÄngspunkt frÄn aktuell forskning belyses kunskapsbedömning i ett lÀrar- respektive elevperspektiv.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen genomfördes fokuserade intervjuer i tre fokusgrupper pÄ tre olika skolor i tre olika kommuner. Sammanlagt deltog 28 lÀrare, som undervisar i grundskolans Är Ätta och nio.Undersökningen resulterade i tvÄ dimensioner av lÀrarens arbete:Att hjÀlpa elever att utveckla sitt lÀrande och Att bedöma och betygssÀtta elevers kunskaper. Dessa dimensioner av kunskapsbedömning har olika fokus; att utveckla elevens lÀrande respektive att bedöma och betygssÀtta elevens kunskaper.

Det övergripande syftet för denna studie Àr att söka svar pÄ vad som motiverar elever till lÀrande samt vad som pÄverkar elevers motivation. Dessutom syftar studien till att ge kunskap om lÀrares motivationsarbete.Studien innehÄller en litteraturdel samt en kvalitativ och en kvantitiativ studie i form av tre intervjuer med lÀrare samt tvÄ med speciallÀrare och 48 elevers svar pÄ en enkÀt.Resultatet av intervjuerna visar pÄ att det Àr viktigt med ett samarbete mellan förÀldrar och skolpersonal för att uppnÄ optimal motivation bland eleverna samt att de kÀnner sig trygga i skolan.Resultatet av enkÀterna tyder pÄ att mÄnga av eleverna gÄr till skolan för att de anser att kunskapen Àr till nytta för framtida studier men Àven utanför skolan..