I detta examensarbete har vi undersökt om lokalhistoria kan vara ett pedagogiskt arbetssÀtt för historie- och teknikundervisningen. Syftet Àr att fÄ ökade kunskaper kring elevers inlÀrning och att se en röd trÄd mellan 1994 Ärs lÀroplan för grundskolan, elevers lÀrande och lÀrares val av arbetssÀtt. Vi avser att utveckla sambandet mellan historia och teknikhistoria för att fÄ nya perspektiv i undervisningen. Vi vill ocksÄ skapa förstÄelse kring varför lÀrare vÀljer att anvÀnda lokalhistoria och lokal teknikhistoria i grundskolans undervisning. Vi vill Àven fÄ fördjupade kunskaper i Kindas lokala historia och teknikhistoria.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Detta examensarbete Àr en studie som handlar om hur elever i tidigare Är uppfattar att ha teater/drama i undervisningen. Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter av att ha ett undervisningsmoment med teater/drama. FrÄgestÀllningarna som författaren utgick ifrÄn var vad barn i de tidigare Ären tyckte om att vara med och spela teater/dramatisera i undervisningen, vad eleverna och lÀraren menade att eleverna lÀrde sig av att det och om det fanns nÄgra skillnader mellan elevers uppfattningar av sitt lÀrande och lÀrarens avsikter. Studien var en fallstudie dÀr eleverna gruppvis fick en frÄga i ett givet Àmne och sedan skulle spela upp lösningen. Det viktiga var hÀr att eleverna skulle fÄ prova pÄ teater, och sedan intervjuades nÄgra bÄde före och efter teaterframtrÀdandet.

EMU-samarbetet Àr omdiskuterat, och man pratar om vilka de ekonomiska effekterna av ett eventuellt intrÀde skulle innebÀra för Sverige. Denna uppsats behandlar tillit pÄ olika nivÄer i samhÀllet, och syftar till att undersöka om EMU-samarbetet för med sig positiva effekter pÄ tillit hos de lÀnder som Àr medlemmar i samarbetet. Det Àr statistik som analyseras för att undersöka om det finns ett sÄdant samband. Slutsatsen Àr inte helt entydig pÄ grund av relativt svaga samband, men dock syns det en tendens till att EMU-samarbetet faktiskt för med sig positiva effekter pÄ tillit i de lÀnder som Àr medlemmar i samarbetet..

VÄrt examensarbete handlar om styrning av leken samt pedagogers förhÄllningssÀtt till, och tankar kring den fria leken. Studiens teoretiska utgÄngspunkt har varit Charlotte Tullgrens avhandling om makt och styrning, Den vÀlreglerade friheten. I den empiriska delen anvÀnds intervjuer med pedagoger samt observationer av barn under deras fria lek. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka vilken styrning som syns i den fria leken pÄ tvÄ förskolor och i en förskoleklass, samt vilken syn pedagogerna har pÄ den fria leken utifrÄn begreppet styrning. FrÄgestÀllningarna vi har utgÄtt ifrÄn Àr: · Vilken syn har pedagogerna pÄ den fria leken? · Vilken styrning syns i den fria leken? Resultatet av vÄr undersökning visar att det förekommer mycket styrning av barnens fria lek. Leken styrs av mÄnga olika faktorer och frÄgan Àr om det överhuvudtaget finns nÄgon helt fri lek? Pedagogerna har olika uppfattning om det.

I denna uppsats har jag valt att undersöka fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsundervisningen. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ dessa fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsÀmnet samt deras Äsikter om de metoder (tillvÀgagÄngssÀtt) som deras lÀrare anvÀnder i undervisningen. Detta ligger i mitt intresse som blivande religionskunskapslÀrare. I undersökningen anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod med djupintervjuer som grund. Resultatet av studien Àr att eleverna upplever religionskunskapsundervisningen som intressant, rolig samt lÀrorik.

BAKGRUND:Begreppet historiekultur Àr relativt nytt inom den historieteoretiska och historiedidaktiska vÀrlden. Historiekultur innebÀr kortfattat de kanaler genom vilka historia kommuniceras. Historiemedvetande Àr ett centralt begrepp och uppnÄendemÄl i kursplanen för histo-ria(Lpo94). För att skolan skall hjÀlpa elever att utveckla ett historiemedvetande, menar forskning att historieÀmnet mÄste fÄ relevans för eleverna. Detta möjliggörs genom mötet mellan elevens subjektiva historiekultur och den vetenskapliga historia som förmedlas i sko-lan.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lÀrares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Syftet med studien Àr att öka kunskapen om elevers förstÄelse av sina skriftliga omdömen och om vilka faktorer som pÄverkar förstÄelsen av dokumenten. Forskningsansatsen Àr starkt inspirerad av grundad teori. Studiens resultat utgÄr dels frÄn analys av intervjuer av elever i Är tvÄ och dels frÄn dokumentanalys av elevernas skriftliga omdömen. Dessa bÄda har i den avslutande analysen relaterats till varandra, vilket har resulterat i en teoretisk modell, EFO-modellen som stÄr för Elevers FörstÄelse av sina Skriftliga omdömen. Vid intervjuerna framkom att eleverna förstÄr omdömena pÄ olika sÀtt och i olika utstrÀckning. FörstÄelsen pÄverkas av elevens motivation och koncentration, deras behov av bekrÀftelse samt deras sprÄkliga förmÄga.

Syftet med uppsatsen var att studera elevers tankar kring klassrumsmiljöns inverkan pÄ inlÀrning. Undersökningen baserades pÄ texter skrivna av elever frÄn tvÄ hallÀndska grundskolor i Ärskurs 9, samt observation. Skola A Àr en friskola medan Skola B Àr en kommunal skola. FrÄgestÀllningarna var: Hur ser eleverna frÄn de tvÄ skolorna pÄ klassrumsmiljöns pÄverkan pÄ lÀrandet? Skiljer sig elevernas uppfattning Ät mellan de olika skolorna? Hur förhÄller sig undersökningsresultatet till slutsatser i tidigare forskning? Eleverna fick ut en checklista med punkter de kunde ha i Ätanke dÄ de skulle skriva sina texter.

VÄrt syfte med examensarbetet var att undersöka elevers förstÄelse för begreppet tid. Vi ville Àven undersöka lÀrarnas förestÀllningar om vad eleverna har för kunskaper och förstÄelse för begreppet tid. Vi tror att bristande tilltro till sitt eget tÀnkande, kan bero pÄ utebliven förstÄelse mellan pedagogen och elevernas erfarenheter. DÀrför anser vi att det Àr viktigt att utgÄ ifrÄn elevernas förstÄelse. Vi ville testa en sorts analys för att fÄ ett hjÀlpmedel för vÄr kommande matematikundervisning.

Detta examensarbete Àr en undersökning om elevers syn pÄ sina egna bilder och vad somhÀnder med den nÀr bilderna presenteras i en utstÀllning.Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket vis en utstÀllning av elevers bilder kan habetydelse för hur eleverna reflekterar över sitt arbete och pÄ sÄ vis Àven ha betydelse förlÀrprocessen.FrÄgan som undersökts lyder ?Vilken betydelse kan visuell och rumslig presentation avelevers bilder ha för hur de sjÀlva vÀrderar och reflekterar över bilderna??Undersökningen har gjorts pÄ en gymnasieskola med tvÄ klasser i kursen estetiskkommunikation. Eleverna har fÄtt gestalta bilder och efter arbetet intervjuats om vad detyckte om bilderna. Bilderna presenterades för eleverna pÄ nytt i form av en utstÀllning ochnya observationer och samtal gjordes för att ta reda pÄ vad eleverna tyckte om bildernaunder utstÀllningen.Undersökningsmaterialet har analyserats genom att jÀmföra hur eleverna vÀrderar ochreflekterar över sina bilder innan och efter utstÀllningen, för att kunna fÄ syn pÄ vilkenbetydelse den visuella och rumsliga presentationen kan ha.Som blivande pedagog kÀnns det viktigt att fÄ en fördjupad förstÄelse för hurpresentationen av elevers bilder kan ses som en tillgÄng i bildundervisningen.Tolkning och resultat har prövats med hjÀlp av olika teorier sÄvÀl pedagogiska filosofersom designteorier och forskning om vad utstÀllandet gör med bilden.Jag anvÀnder mig av gestaltande metoder under arbetets gÄng i formandet avutstÀllningen som presenteras för eleverna. Gestaltningen bestÄr av en sammansÀttning av58 elevers bilder som satts ihop i tre bilder och ramats in, och ett bildspel som visar varjebild var för sig.

SÀttet att tala om elevers skolsvÄrigheter har över tid förskjutits frÄn att tala om elever med behov - till elever i behov av sÀrskilt stöd. Detta har inneburit att fokuset pÄ elevers skolsvÄrigheter har varit att se ?problemet? som individbundet, till att mer gÄ i riktning mot att se omgivande förhÄllanden som de bidragande faktorerna till att elever Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att analysera förestÀllningen hur ?behov av sÀrskilt stöd? formuleras genom att spegla relationerna mellan forskning och pedagogers synsÀtt.

Det hÀr arbetet belyser svensklÀrares och skolbibliotekariers arbete med skönlitteratur pÄ tvÄ skolor i SkÄne. Undersökningen har fokus pÄ elevers lÀsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att skapa förstÄelse för hur samarbetet mellan de tvÄ yrkesgrupperna kan se ut samt vilka fördelar respektive nackdelar som kan uppstÄ som ett resultat av dessa samarbeten. Arbetet bygger pÄ fyra ostrukturerade kvalitativa djupintervjuer med svensklÀrare och skolbibliotekarier. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur normer om etnicitet, Älder och genus tar sig i uttryck i processen bakom resereklam och i den fÀrdiga reklamen hos nÄgra av de största researrangörerna i Sverige. Studien Àr kvalitativ och materialet bygger pÄ intervjuer som genomförts med marknadsansvariga och reklammakare hos de tre största researrangörerna i Sverige. För att fÄ en mer konkret och djupare förstÄelse för hur den fÀrdiga reklamen ser ut och hur den skiljer sig frÄn hur researrangörerna upplever sin reklam har Àven ett urval av bilder frÄn researrangörernas hemsidor analyserats. Analysen har utförts med Ervin Goffmans studie av reklambilder som underlag. Tidigare forskning pÄ Àmnet visar att det inte skett sÄ stora förÀndringar i hur mÀnniskor framstÀlls i resereklam.