Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på sex svensklärares uppfattningar om gymnasie- och komvuxelevers skriftspråkliga förmåga. Syftet har även varit att undersöka dessa lärares uppfattningar om högskolans skriftspråkliga krav och förväntningar, samt hur de uppfattar att de förbereder sina elever för att möta dessa krav. Undersökningen har baserats på sex kvalitativa intervjuer, vilka senare analyserats enligt en fenomenografiskt inspirerad analysmetod, som syftar till att ta reda på uppfattningar snarare än objektivt verifierbara fakta. Resultatet har visat att lärarna upplever att deras elevers skriftspråkliga förmåga har blivit sämre de senaste åren. Det visar sig också att lärarnas uppfattningar om högskolans krav och förväntningar är vaga. Förberedelserna inför högskolan tenderar att ofta handla om formalia, såsom disposition, referatteknik och källhänvisningar och hur man använder sig av dessa vid vetenskapligt skrivande..

Syftet med detta arbete är dels att få en bild av skrivandets artefakter i historien, både i ett allmänhistoriskt och i ett skolhistoriskt perspektiv, och dels få kunskap om elevers förhållande till elektronisk och manuell skrift. En del av syftet är också att ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar det finns vad gäller elektronisk skrift. Arbetet innehåller en litteraturstudie samt en enkätundersökning.Resultatet visar att pennan och tangentbordet har sina självklara platser bland övriga artefakter för skrivande och att elever använder dessa båda skrivredskap parallellt. Resultatet visar också att det finns både fördelar och nackdelar med att använda elektronisk skrift..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur återkoppling används i skrivandet av texter i årskurs ett i ämnet svenska. Det empiriska materialet har samlats in genom observationer samt kvalitativa intervjuer. Arbetet genomsyras av ett kvalitativt förhållningssätt. Det problemområde som framförs i texten är att återkoppling har visats ha stor betydelse för elevers lärande, trots detta upplevs det som att det inte läggs så mycket fokus på återkoppling. Resultatet visar på att vid skrivande av texter i årskurs ett är det endast den muntliga återkopplingen som går att urskilja. Utifrån vårt empiriska material ser vi att den skriftliga återkopplingen är helt utebliven.

Vårt examensarbete handlar om lärares, föräldrars och elevers syn på läxor..

Att berätta sin historia är något som länge varit och är en essentiell del av psykoterapier. Klientens berättelsen antas bidra till att förklara och organisera viktiga livshändelser som orsakar lidande. Sedan 1980-talet har J.W. Pennebaker intresserat sig för effekterna av att genom skrivande ge uttryck åt sina "djupaste tankar och känslor". Han skapade en enkel metod; deltagare ombeds att under tre dagar i följd, under ca tjugo minuter vid varje tillfälle, skriva om sina djupaste tankar och känslor rörande påfrestande, traumatiska eller starkt emotionellt laddade livshändelser.

Ytans glans is a writing project developed during my third study year of creative writing..

Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka ord elever i förskoleklass och år 1 använder i sitt fria skrivande. Jag ville ta reda på om detta är samma ord som används i läseböcker för tillsvarande skolår. Om inte så var fallet ville jag undersöka på vilket sätt de skiljer sig åt. I detta syfte analyserade jag några elevtexter och jämförde dessa med några läsebokstexter.Resultaten av denna undersökning visar att barnens texter skiljer sig från läsebokstexterna genom at barnen använder långt fler ord som anses lästekniskt svåra än vad de möter i läseböckerna. Barnen använder till exempel ord med fler stavelser, fler sammansatta ord och fler ord som börjar med klusiler än vad som görs i läseböckerna.Frågar man barnen själva uppger 90 % att de kan skriva när de böjar skolan medan enbart 15 % upplever sig som läsare.

Den här uppsatsen har till syfte att undersöka skillnader i någragymnasisters attityder till skrivande i skolan jämfört med skrivande påegna bloggar. Undersökningen bygger på en textanalys av material frånbloggar och essäer skrivna 2011 av fyra flickor som går tredje året pågymnasiet. I materialet ingår även intervjuer med de fyra gymnasisterna.Vid textanalysen används Melin och Langes (2000) modell förtextanalys med P-matris och Textkompass. Textkompassen används föratt beskriva skillnader mellan gymnasisternas blogg- och skoltexter ochbyggs upp av de fyra polerna: detaljerad ? allmän, formell ? informell,informationstunn ? informationspackad och saklig ? emotiv.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad tre verksamma lärare har för syn på elevers tänkande, samt vad de har för förhållningssätt till sina elevers tänkande. Ett intresse har också funnits för hur lärarna resonerar kring tänkande och språk. Vårt empiriska material har vi samlat in genom tre kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare. Resultatet visar att alla de tre lärarna tycker att det är viktigt att arbeta med att utveckla elevers tänkande. Hos alla tre blir också en relation mellan tänkande och språk synlig någon gång under de tre intervjuerna.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som hände med strukturen i elevernas berättelser efter att de hade fått bygga berättelser med dramaturgin som verktyg. Undersökningen genomfördes i en årskurs fem med 14 elever, varav 7 var flickor och 7 var pojkar. Eleverna skrev två berättelser var. Undersökningen började med att varje elev skrev en berättelse. Lektionerna som följde bestod av dramatiserande, fantiserade och skrivande.

As part of the project Self esteem and Life circumstances among teenagers (started by Johnsson, Lundh & Wångby at Lund University in 2006) results from pilot studies of expressive writing (intervention initially created by Pennebaker and Beall, 1986) among adolescents in six secondary school classes in Sweden were investigated. The study describes changes from pre-test to follow-up on adapted versions of Emotion Regulation Questionnaire and Emotional Tone Index. Different strategies for emotion regulation are focused: voluntary and involuntary engagement and voluntary disengagement (Connor-Smith, Compas, Wadsworth, Harding Thomsen & Saltzman, 2000). The study is explorative. Results show a tendency towards more frequent diary use at follow-up for participants in expressive writing.

Denna studie ingår i ett forskningsprogram under ledning av professor Caroline Liberg vid Uppsala universitet. Programmet syftar till att utforska nya sätt att se på elevers tidigatextskapande, bland annat genom att fokusera samspelet mellan texters funktion, innehåll och form. Studien utgår från ett vidgat textbegrepp och en dialogisk syn på språkande, där även barn aktivt intar olika sociala positioner gentemot sina medspråkare. Syftet med studien är att studera elevers (årskurs ett) tecknarpositioner i multimodala elevtexter, i termer av dels hur eleverna skapar mening i sina teckningar, dels hur teckningar och det skrivna är relaterade. Sammanlagt har 57 multimodala elevtexter från två olika skrivsituationer i årskurs ett bearbetats i en kvalitativ semiotisk textanalys med en hermeneutisk metodologisk ansats.

Syftet med studien var att studera år 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda på vad de själva känner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frågeställningarna:Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsättningar menar eleverna har betydelse för deras motivation betydelse för deras motivation samt Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation?Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever på två olika skolor, har vi försökt nå ett djupare plan där eleverna fått chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lärare ansåg att de saknade motivation till skrivande.Det visade sig tydligt att eleverna är olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de även har olika behov. Resultatet pekar på vikten av ett meningsfullt arbete där tydligheten från läraren står i centrum tillsammans med ett stort engagemang.

SAMMANFATTNING/ABSTRACTI dag ses läsande och skrivande som naturliga företeelser i vårt samhälle. Vi har svårt att tänka oss hur det skulle vara att inte kunna läsa och skriva. Genom årens lopp har många läroplaner passerat och diskussionerna om vilken metod som är den bästa för att lära barn läsa och skriva har varit många.Vårt arbete är skrivet ur ett barnperspektiv med syftet att belysa hur några elever uppfattar skolan som miljö för sin skriftspråksutveckling. Till syftet har vi dessutom kopplat följande forskningsfrågor:· Vilken nytta och mening ser eleverna med att lära sig läsa och skriva?· Vad ser eleverna som lustfyllt i skolan?· Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever, som har lätt respektive svårt att läsa och skriva, ser på skolans läs- och skrivundervisning?· Vad anser eleverna om färdighetsträning respektive funktionellt skrivande?· Hur uppfattar eleverna svårighetsgraden på de uppgifter och utmaningar de möter i skolan?Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat barn vid två olika skolor.