Muntlig bedömning är, från och med höstterminen 2011, något som alla matematiklärare inom gymnasieskolan kommer att få genomföra då en muntlig del läggs som obligatorisk för alla elever inom årskurs 1. Syftet med den här studien är därför att konstruera kriterier som lärare kan använda som hjälp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga på elevers representationsformer och transformationer däremellan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades då de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrån ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar både missuppfattningar och förståelse beroende på hur dessa transformationer ter sig.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen påverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga i matematik- och svenskundervisningen.  Frågeställningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan ämnenas olika moment, samt utifrån olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga påverkas negativt av undervisning som innefattar många rörliga inslag och där de lämnas åt sig själva att komma igång med sina uppgifter. Både observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jämförelse med i helklass, har en god inverkan på koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga, särskilt i matematikundervisningen..

Studiens syfte är att fokusera på om och i så fall hur lärare säger sig omsätta differentiering i praktiken för att möta elevers naturliga variationer i arbetet med sexåringar. Denna kvalitativa studie belyser och förklarar hur lärare säger sig differentiera i sexårsverksamhet, styrning av differentiering och konsekvenser av differentiering. I den empiriska delen av studien ingick sju lärare som blev intervjuade och resultatet tolkades ur ett sociokulturellt perspektiv.Huvudresultatet visar på att lärare differentierar genom olika gruppkonstellationer utom då läromedel används samt att innehållet i undervisningen inte differentieras. Lärarna beskriver differentiering som en strategi för att möta elevers olika förutsättningar och behov..

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan påverka elevers läs- och skrivutveckling samt att skildra denna utveckling hos elever i år ett och år tre och påvisa likheter och skillnader.Sex elever från ett mångkulturellt område har studerats i sin läs- och skrivutveckling. Studien har genomförts med hjälp av fallstudier, kvalitativa intervjuer, deltagande observationer och performansanalyser. För att skapa ytterligare förståelse för ämnet har även intervjuer med lärare och specialpedagoger genomförts. Den teoretiska delen behandlar den tidiga och fortsatta läs- och skrivutvecklingen som kan vara jämförbar med våra fallstudiebarns utveckling. Även faktorer som kan vara av betydelse för elevers läs- och skrivutveckling tas upp.Resultatdelen visar att fallstudiebarnens läs- och skrivutveckling har övergripande likheter men att varje elev följer sin egen utvecklingsgång och på något sätt skiljer sig från de andra.

Planerade fysiska aktiviteter i förskolanFörutsättningar, möjligheter och olikheter i förhållande till förskolans profileringPlanned physical activities in preschool.Prerequisites, opportunities and differences in conditions for a pre-profiling..

Studien utfördes med syfte att belysa några rektorers och lärares syn på skolan som mångkulturell arbetsplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna; Vilka föreställningar har lärare och rektorer om förekomsten av olika kulturer? Vilken problematik upplever de att mångkulturalism kan medföra i skolan? Vilka kunskaper upplevs som betydande i mötet med elever med annan kulturell bakgrund? Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade tre rektorer och tre lärare på tre olika skolor. Vi ville med dessa intervjuer få en ökad förståelse och samtidigt få en bild av hur rektorer och lärare hanterar eventuella problem som kan uppstå på grund av kulturella olikheter inom skolan. Vi valde att genomföra undersökningen i en innerstadsskola, en förortsskola och en muslimsk friskola.

I vår studie har vi velat se hur pedagoger beskriver sitt arbete kring "elevers lika värde" samt hur de definierar begreppet. Syftet är att ta del av pedagogers syn på elevers lika värde samt deras dagliga arbete med detta. Vi vill även beröra problemet kränkning i skolan. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger som är verksamma från förskola till gymnasiet. Studien har visat att det krävs ett medvetet förhållningssätt av pedagogen för att eleverna ska känna att de har ett lika värde.

Flera undersökningar har visat att svenska elevers kunskaper inom områdena taluppfattning och aritmetik har blivit sämre. I denna uppsats står därför taluppfattning, med multiplikation som utgångspunkt, i fokus. Syftet med det här arbetet har varit att analysera hur olika läromedels framställning av räknesättet multiplikation samt strukturering av inlärningen av de grundläggande multiplikationskombinationerna kan påverka elevers möjlighet att utveckla god taluppfattning. För att svara på vårt syfte har vi gjort en läromedelsanalys av fem olika läromedel i matematik, avsedda för åk 1-3. Resultatet pekar på att några av de analyserade läromedlen framställer multiplikation på ett begränsat sätt vilket kan antas ha negativ inverkan på elevers möjlighet att utveckla förståelse för räknesättet multiplikation och därmed också på taluppfattningen.

Syftet med denna uppsats var att ur ett elevperspektiv undersöka och problematisera hur elevers förkunskaper kan tas tillvara i undervisningen inom ämnet engelska. Undersökningen baserades på kvalitativa forskningsintervjuer med åtta elever i år 9 samt fördjupningar i litteratur och styrdokument..

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som påverkar dem till lärande. Frågeställningarna vi ställde oss var: Vilka motivationsformer påverkar elevers motivation? Hur påverkas elevers motivation av lärmiljön, undervisningen samt elevens egen självbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning då vi intervjuade 24 elever i åldrarna 10-12 år.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gå i skolan, då de såg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att få en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Syftet med vår uppsats, är att ta reda på hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga läs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhällets krav på elevers läs- och skriv förmåga. Vi redogör även för vad läroplanen säger om läs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor Gärdenfors artikel om elevers motivation i lärandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lärande och motivation även Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av litteratur, observationer och elevtexter, undersöka hur man med hjälp av skönlitteratur kan inspirera elevers skrivande individuellt och i samspel med andra. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som fokuserar på elevers skrivutveckling, användning av skönlitteratur i skolan, vad styrdokumenten nämner om skrivande och skönlitteratur samt redogörelse för hur analyser av texter kan utföras. Metoden som använts för att inspirera elevers skrivande beskrivs, där utgångspunkten är en skönlitterär bok om Tummen av Inger och Lasse Sandberg. Eleverna har fått instruktioner om hur man bygger upp en text, för att sedan kunna skriva egna texter. För att kunna få en inblick i det enskilda skrivandet och skrivandet i grupp har en klass skrivit individuellt och en klass skrivit i grupp.

För att mångfalden av människor i arbetslivet ska kunna tillvaratas, uppskattas och erkännas krävs ett organisationsklimat ochettledarskap som möjliggör detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett meningsskapande kring mångfald kommer tilluttryck inom Sveriges Television, då produkten ska nå en mångfaldig publik.Sveriges Television är ett public service-företag vars uppdrag är att nå ut till tv-tittare i hela Sverige, vilket förutsätter en mångfaldig produkt. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda på Sveriges Television. Intervjuerna har transkriberats och resultatet hartolkats utifrån Piagets konstruktivistiska lärandeteori och Mezirows teori om transformativt lärande. Våra viktigaste resultat visar att det som upplevs som meningsskapande kommer till uttryck i relationen mellan det som anses värdefullt och det lärande som de anställda får ta del av.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka pedagogers syn på och arbete med elevers självförtroende i skolan. Frågeställningarna är:- Hur beskriver pedagogerna i de tidiga skolåren betydelsen av att arbeta med elevers självförtroende?- I hur stor grad anser sig pedagogerna kunna påverka elevers självförtroende?- När och hur arbetar pedagoger med att stärka elevers självförtroende?För att få svar på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi har intervjuat 16 pedagoger från förskoleklass till skolår sex.Forskning visar att självförtroendet påverkar elevers inlärning. De som finns runt omkring eleverna är de som betyder mest och då eleverna tillbringar mycket tid i skolan är pedagogerna viktiga. Medvetenheten om att självförtroendet är viktigt och att det påverkar elever i skolan finns hos de pedagoger som är med i vår studie, men alla av dem arbetar inte aktivt med att stärka elevernas självförtroende.

Kursplanen för historia i årskurs 4?6 är till stor del utformad efter det västerländska och nordiska samhället. Denna studie har därför haft sin utgångspunkt i att undersöka hur elevers identitet påverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. Målgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lärares erfarenheter och tankar kring mångkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs.