Syftet med vår studie var att undersöka lärares uppfattningar om Elevers motivation i skolan ochlärarnas strategier för att stärka elevmotivationen. Studiens frågeställningar var hur uppfattarlärare begreppet motivation? Vilka faktorer påverkar enligt lärarna Elevers motivation? Hurarbetar lärarna för att motivera eleverna? Metoden som tillämpades var en kvalitativ intervju mednio stycken lärare, som var strukturerad efter tre stycken teman: motivation, lärares roll förelevernas motivation och motivationsarbete. Utifrån frågeställningarna sammanfattas studienmed att motivation är ett svårdefinierat begrepp, som anses stå i relation till andra begrepp såsom vilja, drivkraft, intresse och glädje. Motivation är viktig för elever, eftersom det driver demframåt i deras utveckling och stimulerar deras lärande.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare anser motivera elever i skolan och hurlärare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgå frånkvalitativt arbetsätt och i undersökningen har vi intervjuat åtta grundskolelärare medolika antal år i yrket. Resultatet med undersökningen påvisar att relationen mellanlärare och elever har betydelse för Elevers motivation i skolan. Under interjuvernaframkom även betydelsen av lärares återkoppling till elever samt skolmiljönsbetydelse för Elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen avatt synliggöra syfte och mål med undervisningen för eleverna.

Studiens syfte var att undersöka några elevers och pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar elevernas motivation till skolarbete. För att få svar på dessa frågor gjordes en studie där vi genom kvalitativa intervjuer låtit nio elever och fyra pedagoger från två skolor tala om sina upplevelser av motivation i skolan. Studien innehåller informanternas berättelser om vilka faktorer som inverkar på motivationen, resultatet diskuterades utifrån Jerome Bruners motivationsteori och  John Hatties studie om motivation. När vi sammanfattade resultatet kunde vi ur samtliga informanters svar utläsa att Elevers motivation var starkt kopplad till fyra huvudområden; meningsfullhet, delaktighet, variation och upplevelsebaserad inlärning. Nyckelord: motivation, motivation, pedagogik, lärare, learning, elever, klassrum, arbetsformer.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva vilka faktorer som främjarelevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologiskutgångspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med åtta elever och två lärare på enhögstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas sombidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier:A) Betyg och urval för att komma in på gymnasietB) Yttre motivation från föräldrar eller någon annanC) Förståelse som motivationD) Självförtroende som motivationE) Logisk tänkande och praktisk matematik som motivationUtifrån undersökningen kom jag fram till att betyg är en av faktorerna för elevernasmotivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lärarna uppfattar att elevernasmotivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och läraresuppfattningar är att förståelse och föräldrarnas påverkan har stor betydelse för elevernasmotivation..

Syftet med aktuell studie var att undersöka hur lärare resonerade kring Elevers motivation och självbild med inslag av och koppling till inlärning, främst läsinlärning. Utifrån erfarenheter från VFU har skillnaderna i elevers olika motivation påverkat oss starkt, att det finns elever som inte ser någon mening med vissa ämnen eller uppgifter och inte tycker det är roligt att gå till skolan. Detta beteende har fångat vår uppmärksamhet och lett till att vi valt att studera motivation och självbild.Frågeställningarna i studien var:Hur resonerar lärare kring Elevers motivation till läsning?Hur upplever lärare elevers metakognition?Vilken betydelse anser lärare att Elevers motivation och självbild har för läsinlärningen?För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer. Urvalet utgjordes av sex lärare från grundskolans tidigare år med varierande ålder, ämnesbehörigheter och antal år i yrket.

Syftet var att kartlägga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för ämnet matematik. Kartläggningen ägde rum i år fyra, sju och nio samt med pedagoger från tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som påverkar Elevers motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för ämnet matematik. Vi använde oss av enkätundersökningar för att få en så bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder på att eleverna är beroende av hur man som enskild individ mår, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang, individanpassning, läromedel och lektionens utformning.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att se hur forskare ser på läxan i allmänhet och i synnerhet matematikläxan. Med ett fokus på vilka olika typer av läxor det finns både i allmänhet men även inom matematikämnet. Fokus har även legat på hur läxor i matematik påverkar Elevers motivation och prestation i matematikämnet.  Studien består av tolv artiklar och rapporter som använts för att besvara frågeställningarna. Vi har fokuserat på studier gjorda på elever i årskurs 4-6, men har använt artiklar och rapporter som diskuterar andra årskurser om resultaten kunnat generaliseras till andra årskurser.

Mitt syfte med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år (år 7-9) arbetar med motivation och återkoppling i klassrummet. En kvalitativ studie har genomförts där semistrukturerade intervjuer och observationer har genomförts för att samla in empiri.Lärarna i studien använde sig av många strategier för att motivera elever samt ge dem återkoppling. Resultatet visade att lärares attityder har en stor inverkan på Elevers motivation. När lärare visar ett stort engagemang för sitt ämne tenderar det att påverka Elevers motivation positivt. Vidare visar resultatet att lärare upplever att det är viktigt att ge elever återkoppling på det de gör.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lärare kan påverka sina Elevers motivation positivt. Detta sker utifrån tre huvudfrågor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lärare och elev och lärarens entusiasm för det egna ämnet. Eftersom motivation är ett mycket komplext begrepp är inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nå förslag på konkreta strategier som lärare kan och bör använda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation. Av studien framgår en skillnad mellan artiklarna vad gäller främst inre och yttre motivation, där inre motivation bör eftersträvas, eftersom den innebär att elever lär sig för utveckla sig själva och sina kunskaper. Ur resultaten framgår att lärare bör sträva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers självständighet, bl.a. genom att lyssna på eleverna och visa dem respekt.

Denna studie handlar om elevers uppfattningar om motivation i ämnet matematik. Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers egna utsagor och upplevelser om sin motivation, samt få en bild av eventuella förändringar eller mönster kring Elevers motivation till matematikämnet under deras tidiga år i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av elevenkäter och elevintervjuer, där kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats för att möjliggöra ett fördjupat analysarbete i undersökningens resultatdel. Här presenteras elevers uppfattningar av motivation i ämnet matematik samt deras tankar om vad som påverkar motivationen. Analysen av resultaten visar att eleverna har en god uppfattning om vad som påverkar deras motivation. De ger många exempel, där fysiskt och psykiskt välmående samt lärarens pedagogiska arbete i klassrummet, har betydelse för motivationsprocessen.

I vårt examensarbete undersöker vi olika typer av motivation. Vårt syfte med arbetet var att undersöka lärares syn motivation samt elevers egen motivation i skolan. De frågeställningar vi utgick från var: 1. Vilken typ av motivation har elever i år 4 och år 5? 2.

Detta arbete undersöker hur undervisningsform och hur elevers föreställningar om sambandet mellan skolmatematik och vardagsmatematik påverkar Elevers motivation att lära matematik. Som teoretisk grund används självbestämmandeteorin och begreppet motivation analyseras med hjälp av fyra motivationsvariabler som belyser olika aspekter av människors motivation. 198 Matematik A-studerande på två gymnasieskolor i södra Sverige har deltagit i en enkätundersökning. Arbetets huvudsakliga slutsats är att elever som arbetat med en progressiv undervisningsform ? och elever som ser ett starkare samband mellan skolmatematik och vardagsmatematik ? i större utsträckning är inre motiverade och har lärandemål.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur och om Elevers motivation påverkas av att arbeta med praktiskt orienterade matematikuppgifter. Undersökningens huvudmetod är intervjuer av sex utvalda högstadieelever kombinerat med utvärderingsenkäter och lektionsbesök. Undersökningen ämnar få svar på hur Elevers motivation påverkas på matematiklektioner med praktiska övningar jämfört med på mer traditionella lektioner med räkning i matteböcker. Bakgrunden till undersökningen är författarens erfarenhet av elevers lösning av matematikproblem i samband med undervisning i slöjd. Resultatet av denna undersökning visar att det har en positiv påverkan på Elevers motivation att ha praktiska matematikövningar inlagt i undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som påverkar dem till lärande. Frågeställningarna vi ställde oss var: Vilka motivationsformer påverkar Elevers motivation? Hur påverkas Elevers motivation av lärmiljön, undervisningen samt elevens egen självbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning då vi intervjuade 24 elever i åldrarna 10-12 år.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gå i skolan, då de såg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att få en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Betygsliknande omdömen och Elevers motivation är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en inblick i hur elever i grundskolans tidigare år reagerar på att bedömas med betygsliknande omdömen. Främst har undersökningen åsyftat att se hur Elevers motivation påverkas av detta bedömningssätt och om omdömets utformning spelar någon roll för elevernas motivation. Genom intervjuer ställs elevers resonemang mot tidigare forskning och ett kognitivt synsätt på bedömning och betyg. Resultatet pekar i stor utsträckning på vad som konstaterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att elever uppfattar bedömning på olika sätt beroende på hur de bedöms.