Vi vill genom den genomförda undersökningen få en bild av hur elever ser på muntlighet, dels den som förekommer på lektionstid, dels den som förekommer på fritid. Som blivande lärare vill vi öka vår medvetenhet kring elevers syn på talets funktion och på eleverna som talare. Metoderna vi valt är en inledande enkätundersökning där 26 elever från en årskurs tre på gymnasiet medverkade samt uppföljande fördjupad undersökning i form av fyra kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna, generellt sett, hade liknande uppfattning om talets funktion som något väldigt betydelsefullt. Vi kom också, trots elevernas positiva inställning till talets funktion, fram till att inte alla ville tala i klassrummet.

Denna studie undersöker hur fyra pedagoger (förskollärare) tänker och arbetar för att stimulera och utveckla den språkliga medvetenheten hos barn i förskolan. Undersökningens frågeställningar gäller vilka arbetssätt och vilka förhållningssätt de utvalda pedagogerna använder och utgår ifrån.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Analysen har därefter skett med hjälp av utskrivna samtalstexter och jämförelser med utvald litteratur inom området språklig medvetenhet.Studien visar att de utvalda pedagogerna har medverkat till att skapa pedagogiska miljöer som utvecklar och stimulerar språklig medvetenhet hos förskolebarn. Den fysiska miljön är efter yttre förutsättningar planerad för att väcka nyfikenhet och lust att leka. Leken och språklekar i olika form får stort utrymme.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att stimulera barns språkliga medvetenhet. Vilka verktyg använder sig pedagogerna av för att stimulera den språkliga medvetenheten? Vi vill också ta reda på vilken roll pedagogen har för barns språkutveckling. Har miljön någon betydelse för språkutvecklingen?Undersökningen baseras på litteratur, samt intervjuer med åtta pedagoger som arbetar på fyra olika förskolor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger arbetar för att främja elevernas bildspråkliga medvetenhet, det vill säga om pedagogerna anser sig arbeta medvetet för att utveckla elevernas förmåga att analysera och få förståelse för sina egna och andras bildskapande. Skolans pedagoger använder ofta bilden som ett sätt för eleven att uttrycka sin kreativitet men inte för att synliggöra förståelse för det ofta förekommande temaarbetet. Därför kommer undersökningen också att undersöka om pedagogerna medvetet utnyttjar bildens möjligheter i det tematiska arbetet för synliggöra elevernas kunskap om det pågående temat. Den forskningsbakgrund som uppsatsen tar upp belyser bildämnets status, dess kommunikativa roll och styrdokumenten kontra lärarnas prioriteringar samt bemötande av elevernas bilder. Teoridelen innehåller även en redogörelse för vad bildspråklig medvetenhet är, vad bildanalys/bildtolkning innebär och därefter följer en kort historik om hur bildämnet utvecklats.

BAKGRUND:Vygotskij betonade pedagogens betydelse för att stimulera barns lärande och utveckling. I vårundersökning har vi utgått från det sociokulturella perspektivet som lyfter fram att lärandesker i samspel med andra människor och att de miljöer vi ingår i påverkar utvecklingen. Medstöd av den vuxne kan barnet stimuleras till att bli språkligt medveten.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att höra hur förskollärare beskriver sitt arbete med att stimuleraförskolebarns språkliga medvetenhet.METOD:Undersökningen genomfördes genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex förskollärare ifem olika förskolor med verksamhet för barn från ett till sex år valdes för undersökningen.RESULTAT:Ett väl fungerande språk för att kommunicera är mycket viktigt. Barn i förskolan kan lära sigmer genom att förskolläraren ger barn utmaningar och vägledning att nå längre i sin utveckling.För att stimulera förskolebarns språkliga medvetenhet är högläsning, samtal och språklekarviktiga inslag.

Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha användning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förändrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhållande till frågeställningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn på teknik har förändrats efter slutfört arbete med övningarna..

Mål: En god hälsa innebär att vissa grundfaktorer lever i symbios med varandra, så som motion, sömn och kost samt en positiv livssyn. Denna studie kretsar dock enbart kring kost och matvanor. Målet med studien är att undersöka om det finns en koppling mellan en näringsriktig kost och elevers kognitiva prestationsförmåga i skolan. Prestationen mätt i studieresultat. Metod: Studien är baserad på en empirisk, kvantitativ enkätundersökning med fasta svarsalternativ.

Examensarbetet är en interventionsstudie där syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsättning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek.Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever på gymnasiesärskolans individuella program, verksamhetsträning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fältanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen.Resultaten på testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en något förbättrad fonologisk medvetenhet för en elev.

Syftet med uppsatsen var att använda yogafilosofi som perspektiv för att kunna förstå elevers berättelser om skola och stress. Sammanfattningsvis visar resultatet att elevers koncentrationsförmåga skulle kunna förbättras avsevärt med hjälp av yoga kombinerat med ett gott förhållningssätt mellan lärare och elever..

I det moderna samhället utför många privatpersoner ekonomiska handlingar på Internet. Vi handlar i större utsträckning via Internet vilket kräver att vi skyddar oss mot olika datasäkerhetshot för att vår personliga information inte hamnar i fel händer. I studien gjordes en kartläggning på privatpersoners medvetenhet av datasäkerhetshot genom enkätundersökningar. Vidare undersökte vi vad två e-handelsföretag gör för att skydda privatpersonens personliga information. Resultaten visade att datasäkerhetsmedvetenheten var hög hos många privatpersoner men det fanns ett samband mellan ålder och medvetenhet.

Bokstavskunskap, ordavkodningsförmåga och fonologisk medvetenhet inklusive RAN (rapid automatized naming, benämningshastighet) har i tidigare studier visats vara prediktorer för den tidiga läsförmågan. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga vilka kognitiva förmågor som kunde predicera utveckling av läsförståelse. Stort fokus lades på fonologisk medvetenhet i föreliggande studie. Metoder att mäta fonologisk medvetenhet utvärderas och diskuteras. Deltagarnas resultat från första klass jämfördes med deras prestation i andra klass.

Syftet med denna studie är att undersöka medvetenhet om uppnåendemål i idrott och hälsa enligt den nationella kursplanen i Lpo94. Vid instiftandet av Lpo94 infördes mål- och kunskapsrelaterad styrning och läroplanen har alltså haft sjutton år att implementeras. Idrott och hälsa är det enda ämnet där pojkar i större utsträckning når högre betyg än flickor. Undersökningen har genomförts med elever i årskurs 9 på sex olika skolor i Sverige. Vi har använt oss av två olika metodansatser, en kvantitativ del i form av enkäter och en kvalitativ del bestående av intervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar rörelsens betydelse för elevers lärande samt hur de använder sig av rörelse i sin undervisning.I studien använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod och vi genomförde tio semistrukturerade intervjuer på två olika skolor. En skola arbetade traditionellt och den andra arbetade med lärstilar, i år 1-6. Resultatet visade att lärarna använde sig av rörelse under skoldagen i varierad mängd och deras medvetenhet om rörelsens betydelse för lärande skilde dem åt.En del av lärarna ansåg att de använde sig av för lite rörelse när de undervisar på grund av bland annat okunskap, begränsade arbetsytor och en "rädsla" för att eleverna inte skall återfinna fokus och koncentration. Samtliga lärare var eniga om att rörelsen är en viktig del av undervisningen och att den är viktig för elevernas lärande. Det var en märkbar skillnad i användandet av rörelse mellan skolorna, framförallt i år 4-6..

Denna studie handlar om barns tankar och medvetenhet kring läsinlärning. Den behandlar även skillnader angående läsinlärning utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien är att ge en ökad förståelse hos pedagoger om hur barn tänker om att lära sig läsa och vilken medvetenhet barn har med sig när de lär sig läsa. I litteraturbakgrunden fokuseras lärande i allmänhet, föreställningar om läsning, läsinlärningstraditioner samt viss genusforskning. Studien är en kvalitativ undersökningen som är baserad på semistrukturerade intervjuer av tolv barn jämnt fördelade mellan könen.

I uppsatsen behandlas Elevers medvetenhet om ordinlärning och användning av inlärningsstrategier vid inlärning i ett andraspråk. Även andra faktorer som kan påverka allt från elevernas syn på ordkunnande till minneskapacitet i hågkomst av ord behandlas. För att komma fram till detta valdes det ut två klasser som studerar spanska i årskurs 8 och 9. Undersökningen skedde under fem veckors tid där eleverna både fick genomgå förberedda och oförberedda läxförhör, fylla i enkäter om ordinlärning och inlärningsstrategier, bli undervisade och bli medvetna om sin ordinlärning såväl som att prova på olika strategier. Detta efterföljdes av ytterliggare en enkät för att utvärdera metoder och material.