Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen när det gäller alla elevers läs- och skrivinlärning i förskoleklassen. Metodvalet av vår undersökning baserades utifrån tre kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade två pedagoger och fick ta del av deras arbete med elevers individuella läs- och skrivinlärning. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna är lyhörda för att arbeta på olika sätt då det gäller att öka möjligheterna till elevernas lärande och utveckling. Med andra ord finns det ingen given metod som är anpassad till samtliga elevers språk-, läs- och skrivutveckling.Vi intervjuade även verksamhetsutvecklaren Erica Eklöf som handleder pedagoger i deras arbete när det gäller läs- och skrivinlärningen.

Syftet med studien är att undersöka hur man arbetar med bokstavsinlärning i förskoleklass och årskurs ett och hur lärarna samverkar med varandra vid övergången mellan dessa verksamheter. För att uppnå syftet har vi intervjuat lärare i både förskoleklass och grundskola om deras erfarenheter, tankar och åsikter kring bokstavsinlärning samt observerat deras verksamhet. Resultatet visar att lärarna i förskoleklassen arbetar med att skapa ett intresse hos eleverna för att lära sig läsa och skriva, dock lyser skolinnehållet igenom. Resultatet visar även att lärarna i förskoleklass och årskurs ett arbetar på liknande sätt med bokstavsinlärning, det visar också att lärarna inte lägger så stor vikt vid övergången mellan årskurserna. Dessa två faktorer bidrar till en ökad risk för att eleverna får arbeta med samma typ av innehåll under två års tid.

Detta examensarbete är en del av ett utbyte mellan skolor i Sverige och skolor i en kåkstad i Sydafrika. Syftet med examensarbetet är att undersöka matematiklärares medvetenhet om sitt matematiska språk och lärarnas uppfattning om betydelsen av det matematiska språket för elevernas lärande. Betydelsen av det matematiska språket är inskrivet i både svenska och syd-afrikanska läroplaner för matematik på gymnasiet. Tolv lärare har blivit intervjuade bland annat om sin medvetenhet och om de tror att det matematiska språket är viktigt för elevernas lärande. Resultaten visar att alla intervjuade lärare är medvetna om sitt matematiska språk men även att lärare väljer att använda sig av det matmatiska språket på olika sätt.

SammanfattningTrots att matematik är ett av skolans populäraste ämnen under de tidiga skolåren sjunker elevers intresse och deras motivation för det i skolans senare år. Av undersökningar framgår det att de flesta grundskoleelever har negativt inställning till matematik och ämnet upplevs som tråkigt, obegripligt och tungt. De flesta forskare är eniga om att antalet intresserade elever skulle ha varit större om skolmatematiken hade varit mer matematik och mindre räkning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera elevers upplevelser av ämnet matematik i en grundskola. Med hjälp av denna studie har vi försökt att ta reda på faktorer som kan påverka elevers inställningar till ämnet både positivt och negativt.

Syftet med uppsatsen har varit att sprida ljus över historielärarnas relation till läroplaner och kursplaner över tid. Undersökningen har riktat in sig på att undersöka huruvida historielärarna medvetet eller omedvetet är villiga att förändra sig själv, sitt arbetssätt och sin yrkesperson när nya direktiv kommer uppifrån i form av nya läroplaner och kursplaner. Undersökningen baseras på fem olika djupintervjuer med historielärare som arbetat sedan som senast år 1979 och därmed upplevt minst två olika läroplaner med tillhörande kursplaner. Totalt ingick i undersökningen läroplanerna från år 1965 och de två efterföljande läroplanerna vilka utkommit 1970 och 1994.Resultatet av undersökningen blev att lärarna är positiva inför styrdokumenten och att de bör finnas och användas men de säger samtidigt att det är upp till var och en att ta till sig delar som man personligen kan stå för. Lärarna kunde uppvisa att de märkt av skillnader mellan de olika läroplanerna och kursplanerna samt ge såväl positiva som negativa omdömen om samtliga av dem.

Vår undersökning syftar till att klargöra hur gymnasielärare med olika ämneskombinationer förhåller sig till elevers språkutveckling. Undersökningen beaktar även kursplanernas formuleringar kring språk samt hur lärare i vår undersökning förhåller sig till detta i sin undervisning. Fokus ligger på elevers muntliga språkutveckling. Både kvantitativa och kvalitativa metoder används för att uppnå vårt syfte. Kursplanerna behandlas initialt utifrån en kvalitativ närläsning för att sedan redovisas i dels en sammanfattning och dels i en kvantifierande tabell.

Syfte med min studie var att undersöka elevers läs- och skrivsvårigheter i ett yrkesprogram och hur lärarna anpassar sin undervisning till dessa elevers studiesituation. För att få svar på dessa frågor så gjordes en kvalitativ studie på en skola i norrland. Intervjupersonerna är fyra stycken elever med läs- och skrivsvårigheter och fyra stycken lärare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om läs- och skrivsvårigheter tas också upp. Resultatet tyder på att både lärare och elever inte får resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjälpa elever och lärare i klassrummet.

Syftet var att utvärdera en ny intervju, SRF-ED, Symptomspecific Reflective Functioning - Eating Disorders. Intervjun blev validerad i förhållande till ätstörningssymtom, anknytningsstil och affektmedvetenhet. Sammanlagt deltog 22 personer, 21 kvinnor och en man. De intervjuades med SRF-ED samt ACI-S/O (Affect Consciousness Interview ? Self/Others) och fyllde i självskattningsformulären ENR kortform (Erfarenheter i Nära Relationer) och EDE-Q version 6,0 (Eating Disorder Examination Questionnaire).

Musik är en naturlig del i förskoleklassen, det sjungs på morgonsamlingar, avslutningar och under arbete med matematik och/eller språklig medvetenhet. Men i denna uppsats undersöks i vad mån förskollärarna i förskoleklass inkluderar musik som ett didaktiskt verktyg för att främja elevernas lärande, samt på vilket sätt de talar om musikens potential. Utifrån detta har två frågeställningar utvecklats, vilka är: ?Hur använder lärarna musik i förskoleklass för att främja lärandet? samt ?På vilket sätt talar de för studien utvalda förskollärarna om musikens potential? För att kunna besvara dessa frågor används en hermeneutisk ansats med kvalitativa intervjuer. Fem förskollärare i varierande åldrar, kön och år som verksamma förskollärare i förskoleklass har intervjuats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man som musiklärare kan arbeta och agera för att stärka enskilda elevers lärande och självförtroende inom ramen för gruppundervisning och utifrån detta syfte formulerades följande forskningsfrågor, hur kan arbetet i klassrummet se ut för att främja lärandet och stärka elevers självförtroende och på vilket sätt kan bedömning vara till hjälp för elevens fortsatta lärande samt hur påverkar musikämnets konstnärliga och vetenskapliga karaktärsdrag lärandet? Som vetenskaplig forskningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer och i studien deltog lärare som är eller har varit musiklärare på det estetiska programmet på gymnasiet. Resultatet visar på många olika faktorer som påverkar enskilda elevers lärande och självförtroende, bl.a. lärarens syn på bedömning och valet av arbetsmaterial, grupprocesser och klimatet i klassrummet..

Detta examensarbete undersöker fyra lärares erfarenheter av elevers svårigheter i matematik. Arbetet är inriktat på grundskolans tidigare år, för att ge en bakgrund till de lärare som arbetar på den senare delen av grundskolan. Två lärare från förskoleklass och två från tredjeklass har intervjuats för att ta reda på vilka svårigheter eleverna möter i sin utbildning. Elevers svårigheter i matematik kan delas in i skilda kategorier. De kategorier jag har valt att utgå ifrån är Dalvang & Lundes (2006) fyra förklaringssätt; det medicinska/neurologiska, det psykologiska, det sociala samt det didaktiska sättet.

Syftet med denna uppsats är att ur ett lärarperspektiv belysa musiklärares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lärares syn på musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet.Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att människor konstruerar sin identitet i relation till sin omvärld. För att analysera och diskutera vårt resultat har vi utgått från först och främst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas på tre nivåer, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhället som återspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade härskarteknikerna.Eftersom Lpo 94 förordar att lärare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklärare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de får från skolledningen för att arbeta med genusfrågor. Vidare har vi diskuterat musiklärarnas roll som förebild för eleverna.Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfällen i skolår 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de två berörda musiklärarna vid en skola med musikprofil.Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstå hur dessa tre områden hänger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga människors genusidentitet påverkas i musikundervisningen. Av musiklärarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lärarna uppfattar musiken som viktig.

Syftet med vår studie var att undersöka hur elevers motivation till lärande påverkas genom ett temainriktat arbetssätt. Studien utfördes under sex veckor på en skola i Piteå kommun. Klassen där vi utförde vår studie bestod av elever från år 4-5-6. Arbetet med eleverna omfattade ett temaarbete om Australien och Nya Zeeland där eleverna fick jobba i ett utforskande och upplevesebaserat arbete en längre tid och på ett omväxlande sätt där flera skolämnen berördes. Eleverna fick möjlighet att jobba både i grupp och enskilt.

Jag har i den här uppsatsen gjort en kontrastiv undersökning av tre tyskars attityder till tvåspråkighet. Utifrån min frågeställning har jag utgått ifrån huruvida tvåspråkighet har medfört en ökad lingvistisk medvetenhet samt hur informanternas positiva och negativa attityder ter sig till detta. Jag har även snuddat vid begreppet kultur och hur informanterna upplever att ?leva i två kulturer?. De tre tyskor som figurerar i denna undersökning har alla kommit till Sverige på ett sätt som de upplever som positivt.

Detta examensarbete handlar om elevers motivation till skönlitterär läsning. Tio elever i år 2 och tio elever i år 5 har svarat på en enkät gällande läsvanor och attityder till läsning. De resultat som den empiriska studien gett fungerar sedan som ett diskussionsunderlag kopplat till den teoretiska bakgrund som ges. Teorin om självbestämmande används som utgångspunkt och resultatet kopplas till inre och yttre typer av motivation. Uppsatsen syftar till att utifrån läsvanor och attityder till läsning utröna likheter och skillnader ur ett motiva-tionsperspektiv de båda åldersgrupperna emellan.