Enligt forskning har läroböckerna i matematik på gymnasiet inget krav på sig att följa kurs- och läroplan. Studier visar även på att matematik är skolans tystaste ämne där en stor del av undervisningen är beroende och utgår från läroboken. Vår studie syftade till att undersöka hur valet av ny lärobok i matematik på gymnasiet gick till och vilka faktorer som anses viktiga för matematikläraren. Som underliggande fråga har vi kopplat till hur stor vikt som läggs vid kurs- och läroplan vid detta val. Undersökningen bestod av tre kvalitativa intervjuer samt 15 kvalitativa enkäter.

Matematik används dagligen i nästan alla sammanhang. Den finns överallt omkring oss, ibland medvetet och andra gånger omedvetet. Barn möter redan i tidig ålder matematiken i olika sammanhang och så tidigt som i skolåldern har de med sig ett ?bagage? med olikaerfarenheter av ämnet. I förskolans verksamhet har förskolläraren möjlighet att vägleda barnet genom matematikens värld så att barnets bagage kommer att innehålla så positiva erfarenheter av ämnet som möjligt.Denna studie handlar om hur förskollärare tänker om ämnet matematik i förskolans verksamhet.

I detta arbete har jag undersökt om begreppet arbetsminnet har förankrat sig hos matematiklärare samt om och hur de arbetar med minnesträning för kunskapsutveckling hos elever. I den empiriska studien har jag intervjuat sex lärare, från runt om i Sverige, som arbetar med matematik i de lägre årskurserna. Dessa lärare har i sin tur olika examensår och olika utbildning från olika universitet och högskolor. I litteraturgenomgången framgår det att arbetsminnet inte bara är viktigt för elevers matematiska förmåga utan för deras skolframgång som helhet. Arbetsminnets olika komponenter samarbetar således inte bara för att koncentration och uppmärksamhet ska riktas åt rätt håll utan även för att kunskap ska kunna lagras i långtidsminnet.

I studien har jag spelat ett brädspel med förskolebarn i åldrarna tre till fem år för att ta reda på hur utvecklad deras taluppfattning är. Resultatet av studien visar att kompetenserna är oberoende av ålder och antalsuppfattningen är olika utvecklad för olika barn. För att komplettera studien intervjuades pedagogerna på avdelningen angående deras syn på matematik i förskolan och om de arbetar aktivt med antalsuppfattning. Till svar fick jag att de ständigt arbetar med matematik och antalsuppfattning, både i styrda aktiviteter och spontant i vardagen..

Trots att läroböcker i matematik har en viktig roll i undervisningen, så finns det inte mycket forskning på hur väl de uppfyller sin uppgift. Rapporter om lärobokens roll i skolan förekommer, dock oftast med en negativ klang. Forskning som vi har uppmärksammat tar upp att läroböckerna styr undervisning. Det nationella provet som utfördes för årskurs 3 2009, visade att eleverna har vissa brister i sina matematikkunskaper. Det står i kursplanen för matematik att det är skolans uppgift att utveckla kunskaper som behövs i matematiken för att eleverna ska kunna fatta välgrundade beslut i valsituationer (Skolverket, 2009-11-28).

Syftet med denna undersökning var att undersöka och synliggöra hur förskolans pedagoger arbetar med att stimulera barns lärande och utveckling i matematik. För att söka svar på undersökningsfrågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagoger och observationer på olika förskolor. Undersökningen visar att majoriteten av respondenterna anser att matematiken i förskolan är viktig. Det är enligt respondenterna viktigt för barns fortsatta lärande och utveckling. De lyfter vikten av den grundläggande matematiken i förskolan.

This study examines some students? attitudes towards mathematics in grade 2-4. When studying students? attitudes questionnaires and interviews are often being used as methods. In this study we used a more rare method.

Examensarbetet behandlar föräldrarnas dilemma vid eventuell läxhjälp i matematik.Syftet är att undersöka problematiken kring etniska minoritetselevers läxhjälp dåföräldrarna räknar på ett annorlunda sätt än barnen lär sig i skolan. Samtidigt vill jagockså jämföra etniska minoritetsföräldrars sätt att räkna med hur etniskamajoritetsföräldrar löser matematiska problem. Undersökningen grundades påfrågeställningarna som behandlar elevers, föräldrars och lärares tankar om läxhjälpberoende på om föräldrarna räknar på samma sätt som sina barn eller om de räknarannorlunda. För att kunna belysa problematiken använde jag mig av litteratur sombehandlar de olika räknesätt som finns världen över och i Sverige samt Läroplanenskriterier om samarbete och trygghet. Metoden jag har använt mig av var en kvalitativundersökningsmetod som byggdes på tre olika moment, uppgifter (test), enkät medöppna frågor samt semistrukturerade intervjuer.

Syfte och frågeställningar:Syftet med denna studie är att se eventuella samband mellan elevers fysiska aktivitet och deras betyg i 9:an.Hur skiljer sig meritpoängen och betygen i kärnämnena samt idrott och hälsa mellan fysiskt aktiva och mindre fysiskt aktiva elever?Hur ser skillnaden i betyg och meritpoäng ut mellan individuella idrotter och lagidrotter?Hur ser skillnaderna i betyg och meritpoäng ut mellan elever som är aktiva i en idrottsförening jämfört med elever som inte är aktiva i en idrottsförening?Studiens hypotes är att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på elevers studieresultat. Samt att det finns skillnader mellan olika typer av idrottare och deras studieresultat.Metod:Studien är genomförd med en anonym enkätundersökning på 400 elever i ettan på gymnasiet i Stockholmsområdet. Resultatet har sammanställts i statistikprogrammet SPSS. Studien är retrospektiv då vi undersökt hur eleverna varit fysiskt aktiva i årskurs 9.Resultat och Slutsats:Resultatet visar att de som har högre aktivitetsnivå erhåller ett högre meritvärde än de som är mindre fysiskt aktiva.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att utforma och utvärdera en lektionsserie för att se om det är möjligt att lära geometri med hjälp av konkret material och vardagsnära matematik, för elever i åldern 8-9-år. För att utforma och utvärdera utvecklingsarbetet har intervjuer använts som metod. I arbetet planerades och genomfördes fyra temadagar tillsammans med 13 elever där varje lektionstillfälle hade fokus på ett område inom geometri. Genomförandet visar att arbetet med konkret och vardagsnära matematik inte behöver vara invecklat utan är fullt av möjligheter. Intervjuerna visar också att det är lustfyllt för eleverna och de visar stort engagemang och intresse för uppgiften.

Barn har oftast under sin uppväxt kommit i kontakt med sagor och berättelser då det oftast finns böcker i hemmen och på förskolan. Under våra vft perioder (verksamhetsförlagd tid) i olika förskolor har vi fått uppleva att barnlitteratur inte används i så stor utsträckning som vi hade förväntat oss. Vi tycker det är synd att pedagogerna inte använder barnböckerna mer eller uppmuntrar barnen till att läsa mer då böckerna kan stimulera barnens utveckling, både språkligt och matematiskt. Därför har vi i detta arbete valt att studera hur sagor och berättelser kan användas i ett lärandesyfte med fokus på matematik. De teorier och forskning vi har tagit del av visar att det finns många fördelar med att använda sagor och berättelser i ett undervisningssyfte. Vår studie är en empirisk undersökning och vi har genom intervjuer samlat in data och analyserat dessa.

Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklärarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och även vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrån matematiklärarnas erfarenheter, så att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tänkande.De fem matematiklärarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklärarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansåg matematiklärarna att dessa elever alltid klarar sig och ägnade därför inte så mycket tid åt dem. Däremot var matematiklärarna överens om att begåvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan.

"Att utöva matematikdidaktik" På senare tid har det genomförts diverse nationella och internationella studier kring matematikdidaktik. Slutsatsen är entydig; medvetenhet om matematikdidaktik i skolan gagnar elevers matematikkunnande. Det räcker inte att matematiklärarna har kunskap i matematik utan de måste också kunna förmedla den kunskapen till eleverna så att lusten och intresset för matematik väcks och vidmakthålls. Syftet med föreliggande studie är att undersöka två fjärdeklasslärares tillämpande av matematikdidaktik vid introduktion och genomförande av nya matematikuppgifter. Uppsatsens teoretiska del utgår från en litteraturstudie kring relevanta undervisningsmetoder och speciellt fokus är lagt på begreppet matematikdidaktik.

Ett arbete om åldersintegrering samt om hur lärare upplever matematikundervisningen i detta arbetssätt. Här utreds eventuella fördelar och nackdelar. Hur fungerar matematiken i den åldersintegrerade klassen? Arbetet är baserat på litteratur samt intervjuer med lärare som arbetat åldershomogent och som nu arbetar åldersintegrerat. Anledningen var att se om det fanns några skillnader, vilka dessa var samt om de var negativa eller positiva.

Arbetet behandlar mobbningsproblematiken ur ett allmänt perspektiv samt ur ett elevperspektiv. Syftet med arbetet är att belysa mobbning samt undersöka hur elever ser på problemet. Vidare undersöks även elevers syn på sitt respektive lärares ansvar för att förhindra mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning utifrån intervjuer med elever i årskurs åtta på en högstadieskola i nordvästra Skåne. Resultaten som undersökningen ledde till var att det finns vissa brister i elevers kunskaper angående mobbning samt att de inte uppfattar elevansvaret som reellt även om de är medvetna om att de har ett ansvar att förhindra mobbning.