Tidigare forskning visar att bråk är ett område där många elever har problem. Syftet med den här studien är att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av bråk. Elevernas kunskaper studerades utifrån en konstruktivistisk syn på kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever från kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av bråk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att få en bättre uppfattning om deras kunskaper.

Syftet med studien är att undersöka och analysera pedagogers arbete med matematik på förskolans utegård. Studien genomfördes i form av intervjuer och observationer. Resultatet visar att pedagogers arbete med matematik på förkolans utegård främst sker genom att de benämner vad barnen gör med matematiska begrepp och utmanar dem genom att ställa frågor och på så sätt utveckla aktiviteterna. Vissa pedagoger nämner att de arbetar på ett undersökande sätt med problemlösning. Vissa pedagoger skapar även lärtillfällen inom matematik genom att förse barnen med material eller genom att arbeta med planerade aktiviteter på utegården som berör matematik.

Flera rapporter visar att elever med utländsk eller invandrarbakgrund har sämre matematikbetyg jämfört med deras svenska kamrater. Olika faktorer ges som orsak till detta, däribland föräldrarnas låga utbildning, attitydskillnader och språksvårigheter. Detta examensarbete har genom bl.a. intervjuer undersökt några faktorer som kan ha betydelse för icke svenska elevers matematikbetyg. Resultaten i detta arbete visar bl.a.

Matematikundervisningen på gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara färgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer än hälften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gå att avhandla med yrkesmatematik på ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nämnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utsträckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer däremot i ringa eller ingen utsträckning alls. Dessa resultat framkom efter att några personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jämfördes med den matematik som enligt styrdokument och läromedel ingår i gymnasiets matematik A-kurs. Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som användes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, användas till önskvärd programinfärgning och göra matematiken meningsfull för eleverna..

Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hp Högskolan i SkövdeTitel: Matematik är något som man har och gör i skolanEn studie om hur sex elever i årskurs fyra uppfattar matematik och sin matematikundervisningSidantal: 39Författare: Anna Gustavsson och Helen NordqvistHandledare: Susanna Nilsson JacobssonDatum: Januari 2008Nyckelord: matematik, matematikundervisning, uppfattningar, inställningar,lärandeSyftet med studien var att undersöka hur elever uppfattar matematik och sin matematikundervisning samt vad som ligger till grund för deras uppfattningar. En nyfikenhet kring hur elever tänker om matematik och dess användningsområden har också genomsyrat studien. Tanken var att fördjupa kunskaperna och förståelsen kring hur elever kan uppfatta matematik och matematikundervisning för att sedan ha användning för detta i vårt kommande yrkesliv som pedagoger. Vi anser det viktigt att vi som lärare blir medvetna om elevernas uppfattningar, då flera undersökningar visar en nedåtgående trend i elevers intresse för matematik vilket också kan påverka deras prestationer. För att undersöka elevernas uppfattningar valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer, vilka genomfördes på en skola i Västra Götalands län med sex elever från årskurs fyra.

Sammanfattning Skolverket har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste åren har många elever tappat intresset för ämnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjlighet till känslor av upptäckarglädje och engagemang. Med laborativa arbetsformer kan rutinmässiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istället diskussion, reflektion och kommunikation i ämnet (PISA, 2003). Syftet med min undersökning är att ta reda på hur lärare förklarar och ger skäl till att de väljer laborativtarbetsätt i sin undervisning i matematik. Och vidare vill jag veta vad elever tycker om det laborativa arbetssättet i matematik.

Detta arbete handlar om elevers kunskaper i att översätta en matematisk problemtext till en ekvation. Jag har dels studerat tidigare forskning inom området och dels gjort en egen studie. Huvudsyftet med arbetet är att ta reda på om det finns problem för elever i årskurs nio att finna en ekvation som kan lösa en bestämd uppgift och i så fall vilka är svårigheterna för eleverna. För att uppfylla syftet med detta arbete har jag valt att göra en litteraturstudie, en kvantitativ studie samt en mindre kvalitativ studie. I litteraturstudien tar jag bland annat upp vad algebra och ekvationer är för något, algebrans betydelse i skolan och vad tidigare undersökningar säger i det område jag undersöker.

I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvårigheter. Studien är kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förståelse av sin situation. Metodvalet föll på semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt.Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begränsningsfaktor för matematikinlärningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera år skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ självuppfattning om den akademiska förmågan och affektiva reaktioner som matematikångest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lärandet sker har stor betydelse för inlärningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner.

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda på hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes på två skolor, i en förskoleklass och i en år 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika åldrar samt med olika erfarenheter och förutsättningar. Genom att barnen fått uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lärande.

Forskning har visat att det finns en betygsinflation - elevers betyg blir högre och högre utan attderas kunskaper ökar i samma takt. En tänkbar förklaring till detta är den ökade konkurrensenmellan skolor. Studier har också visat att flera olika aspekter utöver elevens kunskaper ochfärdigheter utgör grunden för elevens betyg. Syftet med detta examensarbete är att undersökavad som kan påverka betygsättningen i matematik utöver de kunskaper och färdigheter somenligt kursmål och betygskriterier ska utgöra grunden för betyget. För att uppfylla vårt syftehar vi utgått från två frågeställningar; ?Vilka uppfattningar har de medverkande lärarna omvilka yttre faktorer som kan påverka betygsättningen i matematik?? och ?Finns det skillnader ihur detta upplevs på olika skolor och i så fall på vilket sätt?? För att besvara vårafrågeställningar utfördes kvalitativa intervjuer med tretton matematiklärare verksamma igrundskolans senare år i två olika kommuner.

I och med att man nu håller på att införa en reviderad läroplan för förskolan där bl.a matematiken får en större plats ville jag se hur förskolorna i dag arbetar med matematiken utifrån den läroplan som gäller idag. Syftet med min studie är att ta reda på hur pedagoger synliggör och arbetar med matematiken i förskolan. Är det i planerade aktiviteter eller i den fria leken som matematiken kommer in och hur befäster man barnens kunskaper så att det verkligen blir en bestående kunskap? Jag har valt att i min studie intervjua fem förskollärare från fem olika enskilt drivna förskolor med lite olika inriktningar. Jag har främst tittat på hur de planerar sin verksamhet utifrån läroplanens strävansmål i matematik och hur de lär barnen taluppfattningen.

Sammanfattning/ AbstractSyftet med det här examensarbetet och undersökningen är att dels ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i de olika pedagogikerna montessori jämfört med traditionell pedagogik. Dels att undersöka hur matematiklärarna undervisar och vad pedagogiken har för betydelse för inlärningen i matematik. Samt att undersöka hur noga pedagogikerna följer den nya läroplanen. Metoden som valts för att kunna genomföra undersökningen är intervjuer med fyra matematiklärare på de två deltagande skolorna. Därtill att göra observationer i två klasser på vardera skolan.

Följande uppsats syftar till att, genom samtalsintervjuer, undersöka hur elever med olika social bakgrund uppfattar den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Främst undersöks elevers uppfattningar om miljöproblem. Intervjuer har genomförts med ett antal elever i årskurs 6.  Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har betydelse för deras uppfattningar om miljöproblem då medvetenheten tycks öka i takt med föräldrarnas utbildningsnivå. Det finns dock variationer i elevernas utsagor som tyder på att inte endast det nedärvda kapitalet är av betydelse.

Denna studie riktar sig till lärare i matematik och undersöker om ett laborativt arbetssätt kan hjälpa elever i matematiksvårigheter. Syftet är att få en klarhet i om ett laborativt arbetssätt kan hjälpa elever i matematiksvårigheter. Studien är en litteraturstudie där forskares resultat presenteras och jämförs med varandra. Kriterier för sökningen har under hela studien varit viktiga, då syftet i artiklarna måste stämma överens med vårt syfte. Det har varit viktigt att de olika artiklarna har samma syn på nyckelbegreppen som vi har.

Tidigare forskning visar att bråk är ett område där många elever har problem. Syftet med den här studien är att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av bråk. Elevernas kunskaper studerades utifrån en konstruktivistisk syn på kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever från kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av bråk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att få en bättre uppfattning om deras kunskaper.