Syfte: Syftet med undersökningen är att lyfta fram det arbete som erfarna lärare beskriver att de använder i undervisningen för att elevers ordförråd ska utvecklas.Forskningsfrågor? Hur synliggörs elevers ordförråd? ? Vilka olika strategier kan identifieras i arbetet med att utveckla elevers ordförråd?? Finns det några strategier i arbetet med att utveckla elevers ordförråd som anses speciellt verkningsfulla för elever i läs och skrivsvårigheter?Perspektiv och tidigare forskning: Studien ramas in av tidigare forskning vad avser ordförråd.De teoretiska perspektiven utgår från konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv med den proximala utvecklingszonen, kulturen, gemenskapen och språket som ett centralt redskap. Dessutom tar studien sin utgångspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv med de relationella och kategoriska perspektiven.Metod: Studien bygger på samtalsliknande intervjuer med fem stycken erfarna lärare för låg- och mellanstadiet, s.k. förstelärare, i en kommun på västkusten. Utsagor från intervjuerna har sedan tolkats och kategoriserats utifrån forskningsfrågor och tidigare forskning om undervisning och lärande vad avser ordförråd och elever i årskurserna 1-3.Resultat: Resultatet visar på att det finns flera områden där erfarna lärares utsagor om den egna praktiken går hand i hand med forskare vad avser strategier som anses verkningsfulla när det gäller att utveckla elevers ordförråd.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare år. Enligt läroplanen och kursplanen är undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens användning både i vardagliga situationer och inom andra ämnesområden. Undervisningen ska även bidra till att elever kan reflektera över matematikens användning i vardagslivet. Många elever är idag omotiverade, uttråkade och har tappat lusten för att lära, vilket kan bero på att lärobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare år. Studien är ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Det stora temat för den här undersökningen är att förstå hur elever i grundskolans senare del uppfattar fysikundervisningen med avseende på svårighetsgrad. I tillägg till detta undersöks elevernas intresse för fysikämnet samt ytterligare några faktorer vilka kan förklara uppfattningen om detta ämne. Undersökningen består av en enkätundersökning där elever fått ange till vilken grad de håller med om olika påståenden. Slutsatsen av svaren är att det är stor spridning i åsikt om hur svårt fysikämnet är. Detsamma gäller för frågan om hur intresserade eleverna är för ämnet. Slutsatsen är att det inte enkelt går att säga om fysikämnet upplevs svårt eller inte, då spridningen är för stor.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur elevinflytande påverkar elevernas intresse för skolarbetet. Med elevinflytande avses att eleverna planerar och genomför innehållet i ett arbetsmoment och även själva beslutar om viken redovisningsform de vill använda. Vår undersökning hade en kvalitativ karaktär och har gjorts med hjälp av ostrukturerade klassrumsobservationer och elevintervjuer. Observationerna pågick under hela praktikperioden och i slutet lottade vi slumpmässigt ut fyra elever för intervjuer. I och med att eleverna fick jobba mer inflytelserikt under vår undervisningsperiod kunde vi se att flertalet upplevde elevinflytandet som något positivt.

Arbetet handlar om elevers olika sätt att lära. Vårt intresse för ämnet utvecklades och fördjupades under vår tid på lärarutbildningen. Att ta hänsyn till elevers olika sätt att lära i den dagliga pedagogiska verksamheten såg vi som en självklarhet. Vi hade emellertid en anledning att fundera över lärares medvetenhet om individers olika sätt att lära, eftersom vi av egen erfarenhet sett att det inte praktiserades i den utsträckning som vi tidigare tagit för given. Syftet med vår studie var därför att beskriva och få en uppfattning om hur lärare, för elever i de tidigare åldrarna, formulerade sina tankar kring elevers olika sätt att lära.

Denna uppsats beskriver några elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   där de fått berätta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande såväl i som utanför skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som är skapat i en dator eller inspelad musik som är redigerad. Eleverna har sett att lärarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi påverkar digitalt musikskapande i skolan.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare år. Enligt läroplanen och kursplanen är undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens användning både i vardagliga situationer och inom andra ämnesområden. Undervisningen ska även bidra till att elever kan reflektera över matematikens användning i vardagslivet. Många elever är idag omotiverade, uttråkade och har tappat lusten för att lära, vilket kan bero på att lärobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare år. Studien är ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Denna uppsats tar upp elevers uppfattning om kondition och fysisk aktivitet. Syftet var att undersöka vad elever i årskurs 9 har för självskattad kondition, om de utövar fysisk aktivitet regelbundet samt om deras självskattade kondition påverkar deras gymnasieval. Undersökningen tar även upp betydelsen av fysisk aktivitet och inställning till fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan och det finns ett samband mellan kontinuerlig fysisk aktivitet och minskad psykisk stress och oro. Dåliga erfarenheter inom fysisk aktivitet förmår personen ifråga att avstå från att genomföra fysisk aktivitet, eftersom personen förväntar sig ett negativt resultat.

Vi har gjort en empirisk studie och vårt syfte har varit att undersöka lärares syn på åtgärdsprogram som ett verktyg för elevers lärande i grundskolans senare år. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetodVåra slutsatser med denna undersökning är att lärarna anser att åtgärdsprogram är ett nödvändigt dokument mer än ett användbart verktyg för dem själva. Åtgärdsprogrammen ses som ett nödvändigt dokument för vårdnadshavarna mer änVi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lärare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans ständigt behöver reflektera över åtgärdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lärande. Det.

Syftet med denna uppsats var att utreda huruvida läsning av skönlitteratur påverkar elevers studieframgångar i skolan samt om lärare respektive elever tror att skönlitterär läsning kan ha någon påverkan på elevers framgångar. För att utreda detta har en konstitutiv litteraturstudie gjorts, där tidigare forskningsresultat och publikationer presenterats. En enkätundersökning har även genomförts bland elever i årskurs nio och högstadielärarna på en skola. Resultaten visar att språk och skönlitterär läsning påverkar elevers medvetenhet och därmed även studieframgångar, och att det är i hemmen kompletterat med lärarnas pedagogiska arbete som elevernas läsvanor grundas. Få elever läser skönlitteratur och det överensstämmer med deras attityder till läsningens vikt.

Forskning har visat att Elevers intresse för matematik avtar ju äldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del består av symboler och tekniker för att hitta rätt svar. För att få engagerade elever som intresserar sig för matematik måste undervisningen förändras. I min uppsats vill jag därför lyfta fram författare och lärare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen..

Den här studien undersöker formuleringar i en skolas åtgärdsprogram och hur skolans anställda som är knutna till programmet uttrycker sig kring innehållet i det samt vilken inverkan synen på elevers svårigheter kan ha på dessa åtgärdsprogram. Syftet är att belysa hur nära åtgärdsprogrammen de anställda står samt beskriva eventuella orsaker till varför dessa är formulerade som de är och hur det kan komma sig att de anställda uttrycker sig som de gör. För att undersöka detta har data samlats in från såväl åtgärdsprogram som de anställda. För insamling av data ifrån skolans personal användes kvalitativa intervjuer. De kategorier som undersökandet av åtgärdsprogram och de anställdas uttryck har mynnat ut i är åtgärdsprogram, elevers svårigheter samt arbetet med elevers svårigheter.

Bakgrund: Vi som skrev denna studie har ett intresse för relationer inom skolundervisning. Vi ville genom denna studie ta reda på vilka uppfattningar lärare i tidiga grundskolan har av lärarbekräftelse till elever i skolsituationer. Problemformuleringen runt vår studie var att ta reda på hur lärare uppfattar fenomenet lärarbekräftelse till elever i skolsituationer för att erbjuda kunskapsbidrag om och möjligheter till reflektion av lärares möte med elever i skolsituationer.Syfte: Vårt syfte med denna studie var att upptäcka och beskriva variationer i olika uppfattningar av fenomenet lärarbekräftelse till elever i skolsituationer.Metod: Genom att undersöka någons uppfattningar av ett fenomen så blev en kvalitativ metod med intervjuer av lärare utgångspunkten. Dessa uppfattningar ville vi sedan kategorisera för att hitta likheter och skillnader mellan lärares uppfattningar. Vår empiriska studie kopplades samman med litteratur, tidigare forskning och teorier som berörde fenomenet.Resultat: Utifrån vår empiriska undersökning då det gällde att sätta sig in i hur lärare uppfattar fenomenet lärarbekräftelse till elever i skolsituationer så kom vi fram till att det fanns flera olika uppfattningar av fenomenet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever beskriver sin religionsundervisning. Frågeställningen rör huruvida eleverna själva uppfattar att deras tankar, erfarenheter och intressen tas tillvara i religionsundervisningen. I litteraturgenomgången fokuseras på de två områdena lärande och dess förutsättningar samt religionskunskap och dess didaktik. Tidigare forskning som behandlar religionsundervisning, elever och livsfrågor samt elevers tänkande presenteras. Studien, som är inspirerad av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av gymnasieskolans religionsundervisning, har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturell teori.

Övervikt och ohälsa bland barn och ungdomar har blivit ett allt större problem de senaste åren, den främsta orsaken är att de lever ett stillasittande liv. Lektionstillfällena för ämnet idrott och hälsa har blivit färre och detta är något som ses som ett hot mot den allmänna folkhälsan i ett framtidsperspektiv. Syftet med studien var att beskriva idrottslärares upplevelser av vilka hinder (svagheter, hot) och nya möjligheter (styrkor, möjligheter) som främjar elevers delaktighet och intresse för ämnet idrott och hälsa i högstadiet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex idrottslärare på högstadieskolor i Luleå och Bodens kommun. Intervjuerna bandades och transkriberades därefter.