Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för sex- och samlevnadsundervisningen.

Syftet med detta arbete är att studera elevers tidiga utveckling av förmågan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvägar. Frågor som besvaras är vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmågan av avkoda text i den tidiga läsutvecklingen i årskurs ettoch två samt vilka huvudtyper av utvecklingsvägar som kan identifieras. För att svara på dessafrågor har 46 elevers tidiga läsning analyserats vid tre tillfällen under ett år. Vid läsningenanalyseras fyra olika aspekter av läsande. Dessa är ljudning, korrigering, avvikelse och förståelse.Fyra olika utvecklingsvägar har identifierats.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och rektors uppfattningar om att låta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero på att målet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning är att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med fyra lärare och en rektor på en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror främst på fyra orsaker, brist på diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist på diskussion gällande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristående från varandra och att det beror på lärares och rektors egna inställningar, uppfattningar och kompetens..

I dagens samhälle är vi människor dagligen i kontakt med IT. De senaste åren har informationstekniken ständigt utvecklas vilket har gjort att vi har fått nya möjligheter att till exempel kommunicera och lära. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärarna upplever att Arne Tragetons metod Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs- och skrivutveckling, samt hur metoden används i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lärande. För att uppnå vårt syfte formulerade vi tre frågeställningar som handlade om hur lärarna upplever hur metoden Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs-och skrivutveckling, hur lärarna upplever att digitala verktyg bidrar till elevers lärande samt hur metoden fungerar i praktiken.

I vår vardag möter vi ständigt problem med anknytning till matematik, som vi behöver lösa. Problemlösning har en betydande roll i matematikämnet och därför är det viktigt ur undervisningssynpunkt att försöka förstå hur elever tänker och resonerar när de löser problem.Syftet med detta arbete var att undersöka hur elever i skolår 3 går tillväga när de möter skriftliga matematiska problemuppgifter. Studien fokuserar på elevers val av lösningsstrategier, i vilken utsträckning laborativt material används, samtidigt som en jämförelse mellan pojkars och flickors val av strategier görs. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra ett undervisningsförsök, tillsammans med deltagande observation och intervju.Resultatet visar att elever använder flera olika lösningsstrategier och även kombinationer av olika för att lösa problemen. De vanligaste strategierna var huvudräkning och laborativt material.

Vi har i vårt examensarbete undersökt om elevers motivation för skolarbetet kan förbättras, genom att införa regelbundna massagestunder i undervisningen. Vårt utvecklingsarbete genomfördes i en år sexa med 18 elever, sju flickor och elva pojkar. Under våra sju praktikveckor (undantag från den första praktikveckan) införde vi massage byggd på riktiga massagegrepp, en till två gånger per vecka i cirka 40-60 minuter per tillfälle. Vi kom fram till vårt resultat genom att låta eleverna svara på två enkäter ? en i början och en i slutet av praktiken.

Detta är en fenomenografisk studie som syftar till att undersöka ett antal lärares uppfattningar av fenomenet problemlösningsförmåga. Lärare i Svenska grundskolor ska idag bedöma och utveckla elevers problemlösningsförmåga och från och med 2003 har PISA lagt fokus på att mäta elevers problemlösningsförmåga inom matematiken. Resultaten av dessa mätningar visar att Svenska elevers matematikkunskaper har minskat sedan 90-talet. Vad är det då för förmåga som testas och vad har lärare för uppfattningar om fenomenet problemlösningsförmåga? I den här studien redovisar vi vetenskapliga rapporter som på ett eller annat sätt behandlar fenomenet problemlösningsförmåga.

Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lågstadiet. Hur lärare tillämpar sin undervisning med hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov och hur lärarna beskriver att de arbetar utifrån individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades på den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i två olika skolor. Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte även att det är svårt att individanpassa till 100 % på grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lärarna varierade undervisningen och lade mer fokus på de elever som hade svårt att uppnå målen.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av lärares och elevers förhållningssätt till användningen av film i skolsammanhang. Texten är gjord av blivande lärare för (blivande) lärare. Därför utgår studien från en pedagogisk syn som baserar sig på konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv. Tolv respondenter på två gymnasieskolor intervjuades ? sex lärare och sex elever.

Syftet med föreläggande undersökningen är att skapa en fördjupad förståelse för gymnasieelevers syn på bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fånga elevernas egna bilder av hur mötet med läraren påverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen är intervjuer med elever som varit slumpmässigt utvalda. I undersökningen, där en kvalitativ metod använts ingår nio elevers berättelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet är frivillig, att de när de önskar under intervjun kan välja att avbryta den samt att de har rätt till anonymitet.Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation är det pedagogiska mötet, det vill säga mötet mellan lärare och elev i såväl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingår i denna undersökning.

Syftet med studien var att uppmärksamma elevers och studenters syn på sitt eget modersmål och modersmålsundervisningens betydelse. Studien utgår från nedanstående frågeställningar:?Vilka uppfattningar har elever och studenter med annat modersmål än svenska angående modersmålsundervisning??Varför valde vissa elever och studenter med annat modersmål än svenska att läsa eller inte läsa sitt modersmål.Utgångspunkten var elevers perspektiv och deras tankar därför användes en kvalitativ forskningsmetod. I studien gjordes ett urval av nio respondenter i från 9-21 åldern med olika modersmål. I resultatet framkommer det att fyra respondenter av de nio var negativ inställda till modersmålsundervisning.

Howell, Eva (2009). Attityder och förväntningar bland lärare och elever på en yrkesförberedande skola. (Attitudes and Expectations among Teachers and Students at a Vocational School). Skolutveckling och ledarskap,Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbetet är att ge en bild av elevers och lärares inställning till varandra på en yrkesförberedande skola men även att försöka skildra vilka krav och förväntningar som ställs på både lärare och elever.

Skolmaten är ett ständigt omtalat och debatterat ämne. Flera studier som genomförts på ungdomars matvanor visar att det blir allt vanligare att elever i högstadiet avstår från att äta skollunch varje dag. Hammarö kommun genomför våren 2007 ett projekt med målet att få fler elever att i större utsträckning än tidigare få i sig ett näringsriktigt sammansatt, varmt mål mat under skoldagen. Projektet genomförs i form av att köttbullar, kokt potatis, sås och lingonsylt dagligen serveras som alternativrätt till den ordinarie maten på matsedeln. Då skolmaten är känsligt ämne har detta fått stor genomslagskraft i media och många har velat yttra sig i frågan.

Undersökningens syfte var att studera om det finns någon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende på vilket socioekonomiskt skolområde de bor i efter att de har lämnat förskolan och börjat i förskoleklass, men även att se om det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga, kön och aritmetisk förmåga i början av förskoleklass.Studiens resultat visar att elever från områden med svag socioekonomisk status hade generellt sämre matematiska kunskaper och färdigheter och grundläggande språklig förmåga jämfört med elever från områden med god socioekonomisk status. Resultatet visar också att elevers språkliga förmåga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmågan. I analysen av den språkliga förmågan är det framförallt den fonologiska förmågan som är avgörande för den förberedande aritmetiska förmågan..

Uppsatsen handlar om specialpedagogens roll i arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP). Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur specialpedagoger, andra pedagoger och skolledare beskriver specialpedagogens roll i arbetet med IUP och att undersöka och analysera hur specialpedagogens roll i arbetet med IUP skulle kunna utvecklas enligt intentionerna i styrdokumenten. I uppsatsen används det socialkonstruktionistiska perspektivet och social systemteori för att förstå specialpedagogikens användning. Intervjuundersökningen bearbetades kvalitativt och av den kan vi dra slutsatser som visar att specialpedagogen är involverad i arbetet med IUP framför allt i samband med elevers åtgärdsprogram. IUP ska utgå från var eleven befinner sig i förhållande till läroplanens mål att uppnå och mål att sträva mot, vilka visat sig svåra att hantera.