En skolas organisering anses idag vara viktigare Àn organisationen, det Àr i handlingsnÀten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssÀtt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mÄl fÄr betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlÀttas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mÄl Àr tydliga.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka nÄgra lÀrares och elevers erfarenheter av samt hÄllning till anvÀndningen av dator- och TV-spel i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Arbetet har stÀllts i relation till det vidgade textbegreppet i kursplanerna för svenskÀmnet, forskning kring nya medier samt lÀrande och meningsskapande i dator- och TV-spel. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre lÀrare och tvÄ elevgrupper pÄ tvÄ respektive tre elever. Resultatet visar pÄ sÄvÀl likartade som disparata erfarenheter och tankar om dator- och TV-spels pedagogiska plats dÀr det intressanta ligger i motsatsförhÄllandet mellan de pedagogiska möjligheterna respektive de pedagogiska problemen med mediet, dÀr det senare vÀger tyngst. De möjligheter som lyfts fram Àr i form av visuellt hjÀlpmedel, referenspunkter till litterÀra och historiska kontexter, spel- och jÀmförande analyser mellan olika medier och texter samt potentialen i att vÀcka elevers lust och motivation.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur nÄgra matematiklÀrare uppfattar elevers prestationer och motivation i Àmnet matematik. Syftet Àmnar ocksÄ belysa om lÀrarna ser nÄgra könsskillnader, samt om lÀrarna behandlar elever annorlunda utifrÄn dess kön. Urvalet bestod av fyra matematiklÀrare, tre kvinnor och en man som hade varit verksamma lÀrare i minst sju Är. En semistrukturerad intervjuform anvÀndes med en förbestÀmd intervjuguide som hade tvÄ kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration frÄn fenomenologin.

Studiens syfte har varit att undersöka hur tvÄ gymnasieskolor med olika huvudmÀn arbetar med elevinflytandet och elevers pÄverkansmöjligheter och hur detta kan förhÄlla sig till begreppet en likvÀrdig skola. Fyra kvalitativa djupintervjuer har gjorts med tvÄ rektorer och tvÄ elever pÄ skolorna. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien har visat att skolorna gÄtt igenom olika faser kring elevinflytandet som liberalisering, transition och konsolidering vilket ses som en demokratisk lÀrprocess för att utveckla elevinflytandet. Resultatet visar att rektorerna arbetar pÄ olika sÀtt med elevinflytandet dÀr sÄvÀl formella och kollektiva som informella och individuella pÄverkanskanaler, anvÀnds för att sÀkerstÀlla elevinflytandet. Eleverna pÄ skolorna hade möjligheter att pÄverka liknande intresseomrÄden som exempelvis skolmiljön och undervisningsrelaterade frÄgor och menade att de kunde vara med och pÄverka och nÄ ett inflytande över skolan.

Abstrakt Syftet med min undersökning Àr att undersöka elevers instÀllning till lÀxor i skolan. Jag har tvÄ övergripande frÄgor som jag har jobbat utifrÄn nÀmligen följande: 1. Vad Àr elevernas uppfattningar kring lÀxor? 2. Vad Àr elevernas uppfattning om lÀxhjÀlp? TillvÀgagÄngssÀttet var genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio st elever i grupper om tre elever.

SammanfattningExamensarbetet handlar om sambandet mellan elevers attityd till matematik och prestationerna i Àmnet. Det kan kÀnnas uppenbart att elever blir bÀttre pÄ nÄgot de tycker Àr roligt, men det kÀnns ÀndÄ viktigt att kunna fÄ det bekrÀftat.Min förhoppning Àr att undersökningen ska skÀnka ytterligare ljus Ät elevernas syn pÄ skolan och undervisningen, med speciellt fokus pÄ matematik. Om det kan bevisas att elever skulle lÀra sig mer om de tyckte det var roligt sÄ kan skolan utvecklas pÄ ett sÀtt som gör elevernas skoldag lÀttare att se fram emot.Undersökningen Àr gjord med enkÀter som eleverna fÄtt fylla i sjÀlva, alla svar kommer alltsÄ direkt frÄn eleverna Àven om tolkningarna Àr gjorda av mig.Med enkÀterna tolkade och analyserade syns en tydlig statistisk signifikans. Elever som tycker matematik Àr roligt har i allmÀnhet Àven ett högre betyg Àn de som tycker det Àr trÄkigt..

Den hÀr uppsatsen behandlar hur elevers reflekterande kring en utveckling inom ett Àmne frÄn Ärskurs sex till Ärskurs nio ser ut. Materialet bestÄr av ett inspelat material frÄn vÄrterminen 2009. Skolan som eleverna har gÄtt pÄ Àr en friskola som arbetar utifrÄn portfoliometoden. Inom portfoliometoden Àr reflektion ett viktigt verktyg som eleverna ska anvÀnda sig av. I skolans kursplaner stÄr det att elever ska kunna reflektera kring bland annat sin egen utveckling vilket ocksÄ Àr syftet med den uppgift eleverna har fÄtt i det granskade materialet.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syftet med undersökningen var dels att studera svenska elevers kunskap, sjÀlvvÀrdering och informationskÀllor gÀllande sex och samlevnad, dels att jÀmföra med en liknade grekisk studie. Svenska skolan har obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning vilken den grekiska skolan inte har. Andra aspekter som undersöktes var hur elevers sjÀlvvÀrdering stÀmmer överens med deras egentliga kunskap. 75 gymnasieelever fick svara pÄ en enkÀt. Resultatet visar att svenska elever har en högre lÀgsta nivÄ i sin sjÀlvvÀrdering av sina kunskaper om sex och samlevnad, jÀmfört med de grekiska eleverna.

Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som anvÀnds för att frÀmja elevers utveckling och lÀrande. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som arbetar med formativ bedömning pÄ en gymnasieskola i Malmö. Studien visade att pedagogerna utgick utifrÄn samma kunskapssyn och ansÄg att undervisning och bedömning bör frÀmja utvecklingen av förmÄgor. De ansÄg dock att mÄnga av dagens lÀrare fortfarande fokuserar pÄ fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sÀtta betyg. Studien visade ocksÄ att samsynen lÀrare emellan kan ha en avgörande roll nÀr det gÀller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlÀttar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder Àven pÄ att lÀrare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsÀttning som, i likhet med bedömningen, sÀtter elevers utveckling i fokus..

Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra elevers förstÄelse i fysikÀmnet efter en laboration respektive en demonstration, samt att undersöka elevers uppfattningar om laborationer och demonstrationer. Som grund till arbetet har olika kunskapstest, en enkÀtundersökning och korta lÀrarintervjuer anvÀnts. Undersökningen genomfördes pÄ 56 elever i grundskolans senare Är. Resultaten visar att bÄde laborationer och demonstrationer bidrar till att elever skaffar sig en förstÄelse för de moment som bearbetas i undervisningen. Dock kan det vara nödvÀndigt att som lÀrare vÀlja den metod som lÀmpar sig bÀst till varje undervisningssituation och tÀnka pÄ att demonstrationer mÄste planeras vÀl för att uppnÄ syftet med dem.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers natursyn och hur denna stÄr i relation till deras uppfattning om hÄllbar utveckling. Detta har innefattat elevernas kunskap om allemansrÀtten, deras artkunskap, kopplingen mellan elevernas natursyn och lÀrarens undervisning, men Àven den kulturella bakgrunden har tagits i beaktande. Eftersom det Àr elevernas uppfattning om naturen som utforskats har den fenomenografiska metoden anvÀnts. Kvalitativa intervjuer har hÄllits med sju elever i Är sex samt den undervisande lÀraren i No. Resultaten visar att samtliga elever ser naturen som nÄgot som Àr hotat i sig.

Med bristande erfarenheter av att vi inte sett delaktighet och inflytande i praktiken och inte riktigt kunde sÀtta fingret pÄ vad respektive begrepp innebar i skolan har vi skrivit denna uppsats. Med hjÀlp av tidigare forskning och en intervjustudie har vi försökt reda ut begreppen. I vÄra kvalitativa intervjuer har vi undersökt vad tio elever och deras tvÄ lÀrare har för erfarenheter och förstÄelse av elevers delaktighet och inflytande i skolans verksamhet.I resultatet presenteras elevernas och lÀrarnas förstÄelse och erfarenheter av begreppen och för att i resultatdiskussionen stÀlla analyserna mot varandra och mot tidigare forskning. I elevanalyserna kan vi se att begreppen betyder olika för de flesta eleverna och att de har vissa erfarenheter av delaktighet och av att fÄ inflytande i skolverksamheten. För lÀrarna betydde begreppen i stort sett samma sak, bÄde delaktighet och inflytande.

Detta examensarbete Àr en studie om hur karaktÀrsÀmneslÀrare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmÄga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssÀtt för att frÀmja kreativitet samt vad som Àr utmÀrkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förstÄelse och handlingsmönster för de arbetssÀtt dessa pedagoger anvÀnder sig av för att frÀmja kreativitet hos eleverna. Fem lÀrare frÄn tvÄ olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. KaraktÀrsÀmneslÀrarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av bÄde tanke- och handlingsmönster.

Uppsatsen Àmnar undersöka hur lÀrarstudenter upplever sÀrbegÄvade elevers situation i skolan, samt hur lÀrarstudenter menar att dessa elever ska hanteras i skolan, med fokus pÄ behov av extra stöd utöver den ordinarie undervisningen. FrÄgorna grundas i forskning som visar att sÀrbegÄvade barn och elever ofta krÀver en delvis annorlunda pedagogik och sÀrskild uppmÀrksamhet i skolan för att inte tappa sina förmÄgor eller sin lust att lÀra. En kvantitativ undersökning har gjorts i vilken nÀstan 400 lÀrarstudenter bedömt Ätta pÄstÄenden om sÀrbegÄvade elevers situation i skolan. Resultaten visar att lÀrarstudenterna till stor del Àr positivt instÀllda till sÀrskilt stöd för sÀrbegÄvade elever. Dock upplever de delvis att de saknar den kunskap det krÀvs för att tillgodose de sÀrbegÄvade elevernas i deras kunskapsutveckling i skolan.