Syftet med studien var att studera pedagogernas roll under elevernas raster samt hur arbetet och organisationen kring rasterna går till. Detta granskade vi genom att utföra intervjuer och observationer med pedagoger verksamma inom rastverksamheten.I vår undersökning såg vi att pedagogerna inte har några specifika direktiv för deras roll under elevernas raster, men att de känner att deras främsta uppgift är att skapa trygghet för eleverna. Respondenternas syn på syftet och vikten av raster på skolan är att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet och socialt samspel samt ge dem tid för rekreation och frisk luft..

Detta är ett kombinerat forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet är att öka förståelsen för nioåriga elevers mentala karta och förmåga att utveckla denna. Ett utvecklingsarbete om den mentala kartan ska göras med hjälp av en lektion kring världskartans utseende och funktion. Tankar kring ämnet väcktes i samband med vår B-uppsats Barns mentala karta ? av vad påverkas den? som vi skrev våren 2005. Vi har valt att använda metoden aktionsforskning, vilket är en metod som gör oss både till forskare och praktiker.

När elever besöker studie- och yrkesvägledaren bär de på en förhoppning om att få reda ut personliga egenskaper, men denna förhoppning besannas inte. Forskning kring hur studie- och yrkesvägledare arbetar med självkännedom är mindre omfattande, vilket ger oss en anledning till att studera ämnet. Syftet med studien är att få en insikt hur vägledare arbetar med självkännedom och hur betydelsefullt det är i en studie- och yrkesvalsprocess. Ett annat syfte med studien är att studera hur studie- och yrkesvägledarna själva ser på självkännedom. Studiens valda metod är kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Studie- och yrkesvägledarna som intervjuades var till antalet åtta och hälften av de intervjuade vägledarna arbetar på grundskolan och andra hälften på gymnasieskolan.I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvägledarna anser att det är deras uppgift att bidra till elevers självkännedom.

Sammanfattning Vårt syfte med arbetet är att titta närmre på elevers förhållningssätt till arbetet med matematikläxor och deras motivation till att vilja lära sig matematik. Vi anser att elever bör ha en positiv attityd till matematik för att gynna lärandet. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet i samband med interaktion och kommunikation. Läraren har en viktig roll i skolan och har stor betydelse för eleverna. Alla elever har inte samma förutsättningar utanför skolan.

   Samhället står i ständig förändring, och vi lever i ett informationssamhälle där vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fått till följd att det ställs andra krav på människans läsutveckling. Då forskning har visat på minskad läsförmåga hos elever i årskurs 4, ansåg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers läsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket också är studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att få svar på vilka förutsättningar som har betydelse för elevers läsintresse utanför skolan, genomfördes en enkätundersökning. Elevernas enkätsvar användes som stöd när lärarna därefter intervjuades.

Det främsta målet med den här studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmågor och hinder för elevers inlärning när det gäller ämnet teknik. Den gällde elever i årskurs 7-9 i grundskolan och årskurs 1 och 2 på gymnasiets teknikprogram samt lärare i ämnet teknik i grundskolan och lärare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var också olika hur man tolkade förmågor och hinder att lära teknik i skolan när man tittar på resurser som finns i skolanDet som också framkom under mina studier var att alla lärare utom en menade att nästan alla lärare som undervisar ämnet teknik i skolan är lärare i ämnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmågor och hinder att lära sig teknik beror på olika saker, bland annat föräldrars inflytande över barn/elever, miljön där eleverna växer och bor, elevernas tolkning av ämnet, det vill säga om det är praktiskt eller teoretiskt.Studien visar på behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbättra och förenkla undervisningen i ämnet teknik i skolan..

Detta examensarbete handlar om elevers matematikinlärning och hur elevers förutsättningartill att lyckas med matematikstudierna kan stödjas utanför skolan. Alla elever har inte sammaförutsättningar för att studera utanför skolan, vissa kan t.ex. få hjälp av sina föräldrar medanandra elever inte har den möjligheten. Matteboken.se är ett verktyg som erbjuder elever somstuderar på högstadie- eller gymnasienivå alternativ hjälp för deras studier i matematik. Ettytterligare syfte har således varit att undersöka hur matteboken.se fungerar som stöd förelevers matematikstudier och vilka som använder sig av detta redskap.Litteraturstudier och en enkätundersökning användes som metoder för denna studie.

Abstract Bedömning utgör en stor del av det dagliga pedagogiska arbetet i skolan och syftet med detta examensarbete är att klarlägga och resonera kring lärares och elevers tankar om och syn på bedömning samt hur de resonerar kring själv- och kamratbedömning. Syftet är också att undersöka hur elever i årskurs fem ser på bedömning och om elevers och lärares åsikter skiljer sig åt. För att nå syftet i denna studie har jag startat med att samla in tidigare forskning kring bedömning. Tidigare forskning visar att formativ bedömning är en positiv utgångspunkt för elevers lärande och detta poängterar bland annat Anders Jönsson (2008). Studien baseras på intervjuer av fyra lärare och åtta elever.

Både internationellt och nationellt sett har elevers kunskaper i naturvetenskap försämrats enligt PISA-undersökningarna. Vi har även ute i verksamheten uppmärksammat en brist på kemiundervisning i de lägre åldrarna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om ett vardagsnära och experimentellt arbetssätt och synlig- göra det naturvetenskapliga språkets betydelse för yngre elevers kunskapsutveckling i kemi. Studien utfördes som en aktionsforskning vilket innebär att en kunskapsbas skapas om sin egen praktik för att sedan genomföra en forskning som leder till en förändring. Aktionerna vi utförde bestod av två experiment med tillhörande för- och efterarbete.

Syftet med denna studien är att undersöka hur lärare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svårt att få in i skolans praxis och att mycket beror på lärarens förhållningssätt, samt vilka metoder och arbetsformer som används för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lärare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande är den pedagogiska planeringen. Det är ett redskap som tydliggör målen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlärning..

Syftet med denna studie var att försöka synliggöra hur betygssättande grundskollärare själva beskriver sitt arbete med att bedöma och betygssätta elevers kunskaper. Frågeställningen var: Hur beskriver lärare sitt arbete med att bedöma elevers kunskaper?I den teoretiska delen av uppsatsen behandlas bland annat styrdokument för grundskolan, betygssystem, kunskapssyn och teorier om lärande relaterat till bedömning samt syn på bedömning. Med utgångspunkt från aktuell forskning belyses kunskapsbedömning i ett lärar- respektive elevperspektiv.För att få svar på frågeställningen genomfördes fokuserade intervjuer i tre fokusgrupper på tre olika skolor i tre olika kommuner. Sammanlagt deltog 28 lärare, som undervisar i grundskolans år åtta och nio.Undersökningen resulterade i två dimensioner av lärarens arbete:Att hjälpa elever att utveckla sitt lärande och Att bedöma och betygssätta elevers kunskaper. Dessa dimensioner av kunskapsbedömning har olika fokus; att utveckla elevens lärande respektive att bedöma och betygssätta elevens kunskaper.

Det övergripande syftet för denna studie är att söka svar på vad som motiverar elever till lärande samt vad som påverkar elevers motivation. Dessutom syftar studien till att ge kunskap om lärares motivationsarbete.Studien innehåller en litteraturdel samt en kvalitativ och en kvantitiativ studie i form av tre intervjuer med lärare samt två med speciallärare och 48 elevers svar på en enkät.Resultatet av intervjuerna visar på att det är viktigt med ett samarbete mellan föräldrar och skolpersonal för att uppnå optimal motivation bland eleverna samt att de känner sig trygga i skolan.Resultatet av enkäterna tyder på att många av eleverna går till skolan för att de anser att kunskapen är till nytta för framtida studier men även utanför skolan..

Denna uppsats belyser elevers sätt att se på sitt eget lärande och hur denna syn tas tillvara i skolan. Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur eleverna vill tillägna sig nya kunskaper och utveckla sitt lärande samt hur lärarna kring eleverna kan möta upp detta synsätt. För att ta reda på elevernas åsikter har de fått svara på en enkät. Undersökningen har vänt sig till elever i årskurs 2, 4 och 6. För att ta reda om lärarna kan möta upp elevernas tankar har jag valt att låta lärare reflektera kring sina lärandesituationer.

Undersökningen har fokuserat på hur Industriprogrammet marknadsförs vid en gymnasieskola som har lyckats vända en negativ sökbild till en positiv. Vi har undersökt hur skolan marknadsfört programmet, samt vilka påverkansfaktorer som spelar in i individens gymnasieval. Vidare har vi undersökt hur skolor kan förbättra marknadsföringen för att öka sökbilden till mindre attraktiva program. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med studerande som går första året på Industriprogrammet samt genom informationsintervjuer med representanter från gymnasieskolan. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola som nyligen har startat ett Teknikcollege där Industriprogrammet ingår.

Bedömning kan stödja och utveckla elevers lärande om informationen från bedömningen används för att förändra och anpassa undervisningen. Bedömningen används då framåtsyftande, formativt. Syftet med studien var att få en bild av hur elever i årskurs 4-6 uppfattar bedömning samt att sätta detta i relation till hur lärare uppfattar sin bedömningspraktik. Metoderna var elev- och lärarenkäter, semistrukturerade gruppintervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet visade att majoriteten av eleverna förknippade bedömning med prov och läxförhör, vilka bedöms genom summativa metoder, till skillnad från lärarna som upplevde sin bedömningspraktik som övervägande formativ.