I detta examensarbete har vi undersökt om lokalhistoria kan vara ett pedagogiskt arbetssätt för historie- och teknikundervisningen. Syftet är att få ökade kunskaper kring elevers inlärning och att se en röd tråd mellan 1994 års läroplan för grundskolan, elevers lärande och lärares val av arbetssätt. Vi avser att utveckla sambandet mellan historia och teknikhistoria för att få nya perspektiv i undervisningen. Vi vill också skapa förståelse kring varför lärare väljer att använda lokalhistoria och lokal teknikhistoria i grundskolans undervisning. Vi vill även få fördjupade kunskaper i Kindas lokala historia och teknikhistoria.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i dagens skola möter lärare många elever från olika länder. Elever Sverige får gå i en internationell klass för att kunna lära in ikapp sina jämnåriga kamrater som har svenska som sitt lärare medverkar. Fem av dessa lärare är Sva syfte att ta reda på vilka faktorer som kan påverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och visar bland annat att modersmålsundervisning är gynnsam för elevers andraspråksutvecklin finns andra faktorer som påverkar andraspråkselevers inlärning och dessa är den sociokulturella bakgrunden (föräldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Detta examensarbete är en studie som handlar om hur elever i tidigare år uppfattar att ha teater/drama i undervisningen. Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter av att ha ett undervisningsmoment med teater/drama. Frågeställningarna som författaren utgick ifrån var vad barn i de tidigare åren tyckte om att vara med och spela teater/dramatisera i undervisningen, vad eleverna och läraren menade att eleverna lärde sig av att det och om det fanns några skillnader mellan elevers uppfattningar av sitt lärande och lärarens avsikter. Studien var en fallstudie där eleverna gruppvis fick en fråga i ett givet ämne och sedan skulle spela upp lösningen. Det viktiga var här att eleverna skulle få prova på teater, och sedan intervjuades några både före och efter teaterframträdandet.

I denna uppsats har jag valt att undersöka fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsundervisningen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på dessa fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsämnet samt deras åsikter om de metoder (tillvägagångssätt) som deras lärare använder i undervisningen. Detta ligger i mitt intresse som blivande religionskunskapslärare. I undersökningen användes en kvalitativ forskningsmetod med djupintervjuer som grund. Resultatet av studien är att eleverna upplever religionskunskapsundervisningen som intressant, rolig samt lärorik.

BAKGRUND:Begreppet historiekultur är relativt nytt inom den historieteoretiska och historiedidaktiska världen. Historiekultur innebär kortfattat de kanaler genom vilka historia kommuniceras. Historiemedvetande är ett centralt begrepp och uppnåendemål i kursplanen för histo-ria(Lpo94). För att skolan skall hjälpa elever att utveckla ett historiemedvetande, menar forskning att historieämnet måste få relevans för eleverna. Detta möjliggörs genom mötet mellan elevens subjektiva historiekultur och den vetenskapliga historia som förmedlas i sko-lan.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lärares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Syftet med studien är att öka kunskapen om elevers förståelse av sina skriftliga omdömen och om vilka faktorer som påverkar förståelsen av dokumenten. Forskningsansatsen är starkt inspirerad av grundad teori. Studiens resultat utgår dels från analys av intervjuer av elever i år två och dels från dokumentanalys av elevernas skriftliga omdömen. Dessa båda har i den avslutande analysen relaterats till varandra, vilket har resulterat i en teoretisk modell, EFO-modellen som står för Elevers Förståelse av sina Skriftliga omdömen. Vid intervjuerna framkom att eleverna förstår omdömena på olika sätt och i olika utsträckning. Förståelsen påverkas av elevens motivation och koncentration, deras behov av bekräftelse samt deras språkliga förmåga.

Syftet med uppsatsen var att studera elevers tankar kring klassrumsmiljöns inverkan på inlärning. Undersökningen baserades på texter skrivna av elever från två halländska grundskolor i årskurs 9, samt observation. Skola A är en friskola medan Skola B är en kommunal skola. Frågeställningarna var: Hur ser eleverna från de två skolorna på klassrumsmiljöns påverkan på lärandet? Skiljer sig elevernas uppfattning åt mellan de olika skolorna? Hur förhåller sig undersökningsresultatet till slutsatser i tidigare forskning? Eleverna fick ut en checklista med punkter de kunde ha i åtanke då de skulle skriva sina texter.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka elevers förståelse för begreppet tid. Vi ville även undersöka lärarnas föreställningar om vad eleverna har för kunskaper och förståelse för begreppet tid. Vi tror att bristande tilltro till sitt eget tänkande, kan bero på utebliven förståelse mellan pedagogen och elevernas erfarenheter. Därför anser vi att det är viktigt att utgå ifrån elevernas förståelse. Vi ville testa en sorts analys för att få ett hjälpmedel för vår kommande matematikundervisning.

Detta examensarbete är en undersökning om elevers syn på sina egna bilder och vad somhänder med den när bilderna presenteras i en utställning.Syftet med studien är att undersöka på vilket vis en utställning av elevers bilder kan habetydelse för hur eleverna reflekterar över sitt arbete och på så vis även ha betydelse förlärprocessen.Frågan som undersökts lyder ?Vilken betydelse kan visuell och rumslig presentation avelevers bilder ha för hur de själva värderar och reflekterar över bilderna??Undersökningen har gjorts på en gymnasieskola med två klasser i kursen estetiskkommunikation. Eleverna har fått gestalta bilder och efter arbetet intervjuats om vad detyckte om bilderna. Bilderna presenterades för eleverna på nytt i form av en utställning ochnya observationer och samtal gjordes för att ta reda på vad eleverna tyckte om bildernaunder utställningen.Undersökningsmaterialet har analyserats genom att jämföra hur eleverna värderar ochreflekterar över sina bilder innan och efter utställningen, för att kunna få syn på vilkenbetydelse den visuella och rumsliga presentationen kan ha.Som blivande pedagog känns det viktigt att få en fördjupad förståelse för hurpresentationen av elevers bilder kan ses som en tillgång i bildundervisningen.Tolkning och resultat har prövats med hjälp av olika teorier såväl pedagogiska filosofersom designteorier och forskning om vad utställandet gör med bilden.Jag använder mig av gestaltande metoder under arbetets gång i formandet avutställningen som presenteras för eleverna. Gestaltningen består av en sammansättning av58 elevers bilder som satts ihop i tre bilder och ramats in, och ett bildspel som visar varjebild var för sig.

Sättet att tala om elevers skolsvårigheter har över tid förskjutits från att tala om elever med behov - till elever i behov av särskilt stöd. Detta har inneburit att fokuset på elevers skolsvårigheter har varit att se ?problemet? som individbundet, till att mer gå i riktning mot att se omgivande förhållanden som de bidragande faktorerna till att elever är i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet med detta arbete är att analysera föreställningen hur ?behov av särskilt stöd? formuleras genom att spegla relationerna mellan forskning och pedagogers synsätt.

Det här arbetet belyser svensklärares och skolbibliotekariers arbete med skönlitteratur på två skolor i Skåne. Undersökningen har fokus på elevers läsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att skapa förståelse för hur samarbetet mellan de två yrkesgrupperna kan se ut samt vilka fördelar respektive nackdelar som kan uppstå som ett resultat av dessa samarbeten. Arbetet bygger på fyra ostrukturerade kvalitativa djupintervjuer med svensklärare och skolbibliotekarier. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet var att undersöka hur elever tänker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjälp av Newtons lagar. En frågeenkät med flervals svarsalternativ användes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever på gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar på tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar.

Studien är genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning på Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartläggning av elevers möjligheter att påverka skolans förbättringsarbeten på olika nivåer. Metoden som använts för studien är intervjuer med fyra rektorer, fyra lärare och enkäter med 85 elever i år 5, år 6 och år 9. Intervjuer och enkäter har genomförts på tre skolenheter i två kommuner i Sydsverige. Resultatet visar på att förbättringsarbeten är en ständigt pågående process, att formellt elevinflytande fungerar väl på de undersökta skolorna.

Syftet med min studie är att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att använda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill också utforska hur användandet av ?casemetoden? som inlärningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att använda en specifik undervisningsform, som ?casemetoden?.Undersökningen visar att casemetoden är lämplig undervisningsform för lärare att använda om lärare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det är ett roligt och motiverade arbetssätt jämför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig själv i den lärande processen och lär ut konsten att presentera sin åsikt och ta emot andras.