Vi intresserar oss för hur lÀrare och elever arbetar med lÀsning i dagens skola. Under vÄr studietid har vi noterat att lÀsning i skolan ofta bortprioriteras, dÄ övrig verksamhet stjÀl tid.VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera hur lÀrare arbetar med lÀsning i skolans tidiga Är. Vi vill Àven undersöka elevers erfarenhet av lÀsning i skolÄr 2 och 5. VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur gÄr lÀrare tillvÀga för att lÀra elever lÀsa? Hur arbetar lÀrare med elever som inte har intresse för att lÀsa? Hur arbetar lÀrare för att skapa och bibehÄlla lÀsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med lÀsning i skolan? Hur förhÄller sig elever till lÀsning?Genom intervjuer med lÀrare och elever frÄn tvÄ klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det Àr roligt att lÀsa.

Syftet med studien Àr att undersöka och synliggöra faktorer som kan pÄverka  dansmatteundervisnings relevans för elevers lÀrande i matematikÀmnet, detta i grundskolans tidigare Är. TvÄ kvalitativa insamlingsmetoder, i form av semistrukturerade intervjuer och observationer, har anvÀnts i undersökningen. Resultatet antyder att dansmatteundervisning kan vara relevant i och med att arbetssÀttet innebÀr en förstÄelseinriktad undervisning, dÀr ett reflekterande arbetssÀtt med gemensamma samtal om matematiskt innehÄll genomsyrar undervisningen. Att kommunikationen ökar, genom att bÄde verbal och kinestetisk kommunikation samspelar i dansmatteundervisning, kan ocksÄ bidra till att arbetssÀttet kan vara relevant. Pedagogens möjlighet till direkt Äterkoppling till elever anses som en styrka i dansmatteundervisning.

Denna kunskapsöversikts syfte Àr att kartlÀgga forskning om strategier lÀrare kan anvÀnda för att öka elevers lÀsförstÄelse. DÀr vÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur kan lÀrare arbeta med strategier för lÀsförstÄelse i klassrummet? Vilka för- och nackdelar lyfter forskningen fram med de olika arbetssÀtten? För att fÄ fram forskning som kunde svara pÄ vÄra frÄgestÀllningar, anvÀndes olika sökord och databaser för att fÄ en sÄ bred sökning som möjligt. Artiklarna granskades sedan för att faststÀlla om de var vetenskapliga. Med tanke pÄ att undersökningar visar att elevers lÀsförstÄelse sjunker anser vi att det behövs forskning kring olika lÀsförstÄelsestrategier och undervisningsmetoder.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare Är. Enligt lÀroplanen och kursplanen Àr undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens anvÀndning bÄde i vardagliga situationer och inom andra ÀmnesomrÄden. Undervisningen ska Àven bidra till att elever kan reflektera över matematikens anvÀndning i vardagslivet. MÄnga elever Àr idag omotiverade, uttrÄkade och har tappat lusten för att lÀra, vilket kan bero pÄ att lÀrobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare Är. Studien Àr ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Syftet med studien Àr att bidra till ökad förstÄelse av och fördjupad kunskap om taluppfattningens och skriftliga rÀknemetoders betydelse för hinder i elevers matematikutveckling, sÀrskilt avseende addition och subtraktion, samt undersöka hur lÀrare arbetar med dessa omrÄden för att förebygga och möta hinder för matematikutveckling.Elevers matematikkunskaper sjunker och pÄ senare Är har brister i taluppfattning uppmÀrksammats som en möjlig orsak. Denna studie med kvalitativ ansats har intervjuer och skriftliga dokument som datainsamlingsmetod. Hur uppfattar nio lÀrare som undervisar i Är 1-6 nödvÀndiga kunskaper i taluppfattning för att hantera skriftliga rÀknemetoder i addition och subtraktion och vilka förklaringar till brister lyfter de. Vilka verktyg anvÀnds för att fÄ kÀnnedom om elevers kunskaper i matematik vad gÀller taluppfattning och skriftliga rÀknemetoder?Av resultatet av studien framkommer att det finns variationer i uppfattningar om nödvÀndiga kunskaper och undervisning om taluppfattning och skriftliga rÀknemetoder.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om elevers motivation och lust till lÀrandet i Àmnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssÀtt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i Ärskurs ett i tvÄ olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag anvÀnde mig av för att nÄ ett resultat var enkÀtundersökning med blandade frÄgor och kvalitativa elevintervjuer. De mest centrala begreppen i detta arbete Àr motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation dÀr eleven arbetar med en uppgift. Fokus i detta arbete var elevers motivation för aktiviteter i skolÀmnet matematik, hur de Àr motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de Àr motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. DÀrefter blev fokuset pÄ sambandet mellan motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlÀrning och aktivitet.

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter gÀllande att göra elever pÄ gymnasiesÀrskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag anvÀnde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lÀrare som arbetade pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelÄg, anvÀnde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade pÄ att alla lÀrare ansÄg elevers delaktighet som viktigt.

I denna uppsats har jag valt att undersöka fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsundervisningen. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ dessa fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsÀmnet samt deras Äsikter om de metoder (tillvÀgagÄngssÀtt) som deras lÀrare anvÀnder i undervisningen. Detta ligger i mitt intresse som blivande religionskunskapslÀrare. I undersökningen anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod med djupintervjuer som grund. Resultatet av studien Àr att eleverna upplever religionskunskapsundervisningen som intressant, rolig samt lÀrorik.

I denna uppsats har jag valt att undersöka fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsundervisningen. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ dessa fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsÀmnet samt deras Äsikter om de metoder (tillvÀgagÄngssÀtt) som deras lÀrare anvÀnder i undervisningen. Detta ligger i mitt intresse som blivande religionskunskapslÀrare. I undersökningen anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod med djupintervjuer som grund. Resultatet av studien Àr att eleverna upplever religionskunskapsundervisningen som intressant, rolig samt lÀrorik.

Syftet med studien Àr att undersöka de praktiska möjligheter och svÄrigheter som gymnasielÀrare i Àmnet svenska har med att anpassa sin undervisning efter sina elevers olikheter, för att skapa optimala förutsÀttningar för deras lÀrande. Möjligheterna och svÄrigheterna att individualisera diskuteras och undersöks framförallt mot bakgrund av de problem som forskningen har uppmÀrksammat, dÄ individualisering praktiseras som individuellt arbete med fÄ gemensamma samtal och genomgÄngar. Undersökningen gjordes genom att djupintervjua tre erfarna gymnasielÀrare i Àmnet svenska. FrÄgorna handlade framförallt om möjligheter och svÄrigheter för lÀrare att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande inom olika arbetsformer. Resultaten visar pÄ likheter i de intervjuade lÀrarnas syn pÄ möjligheten att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande med hjÀlp av kollektiva genomgÄngar i helklass.

I början 1980-talet publicerades en rapport ? EKNA-rapport nr 8 - av Andersson & KÀrrqvist rörande elevers förklaringsmodeller inom optik. Rapporten studerade bl.a. förmÄgan hos elever i Ärskurserna 6 ? 9 att anvÀnda abstrakta begrepp och förklaringar.

BAKGRUND:Det finns en stor mÀngd litteratur kring problemlösning. Den litteratur vi tagit upp anser vivara den mest relevanta för vÄr undersökning. Vi har med tre artiklar som belyser detaktuella forskningslÀget.SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka elevers sÀtt att lösa och tolka en problemformuleradmatematisk text i Är 3.METOD:Eleverna i undersökningen har löst ett öppet matematiskt problem, dÀrefter har vi genomfört17 barnintervjuer i Är 3.RESULTAT:UtifrÄn vÄr analys fann vi tre strategier i elevernas lösningsmetoder. Vi har kallat dem försymbolstrategi, bildstrategi samt text- och sifferstrategi. Vi har ocksÄ funnit att eleverna haranvÀnt olika rÀknemetoder i sina lösningar, dessa Àr addition, multiplikation och i ett falldivision..

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lÀrande. I uppsatsen presenteras begreppet hÄllbar lÀrandemiljö som innebÀr ett klassrumsklimat dÀr lÀrare arbetar med ett lÀngre tidsperspektiv i Ätanke, alltsÄ hur ett gott klassrumsklimat kan upprÀtthÄllas över lÄng tid. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, med mÀnniskors individuella bakgrunder i Ätanke. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad en lÀrare kan göra för att skapa en hÄllbar lÀrandemiljö, samt hur olika lÀrare ser pÄ elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie och resultatet Àr hÀmtat frÄn tvÄ vetenskapliga databaser.

Elevperspektivet pÄ den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan Àr ett omrÄde som Àr relativt outforskat. Denna studie syftar till att fÄ en djupare förstÄelse om elevers uppfattningar och anvÀndande av den pedagogiska planeringen i Àmnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vÄr syn pÄ lÀrande Àr att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkÀter och dels genom kvalitativa intervjuer.

Studien undersöker elevers och lÀrares uppfattning av ansvarstagandet vid inlÀrningen avmoderna sprÄk pÄ gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dÄliga lÀxlÀsning,fokusering pÄ betyg i stÀllet fÄr kunskap, taktikval och lustval av moderna sprÄk, studeras itvÄ intervjugrupper. en med lÀrare och en med elever. Studiens fokus ligger pÄ att med hjÀlpav kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka diskurser de bÄda grupperna talar i samt attfÄrsöka fÄrstÄ uppkomsten av det aktuella tillstÄndet i skolan. Medan eleverna gÀrna serlÀraren som ansvarig fÄr deras lÀrande menar lÀrarna att det till stor del Àr konsekvenser avskolans organisation som avspeglar sig pÄ elevens attityd till inlÀrning och kunskap..