Studien behandlar lärares förhållningssätt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet är att, genom videobservation och intervju med tre lärare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lärarna väljer att arbeta med den under matematiklektioner. Vårt fokus ligger på artefaktens relation till lärandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där fokus låg på lärares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har även sett till lärarnas användande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance.

Uppsatsen undersöker hur maskulinitet framställs i de två ungdomsromanerna Tusen gånger starkare och Dance on my grave. Den visar vilka olika maskuliniteter som representeras i romanerna och hur dessa konstrueras och bevaras med hjälp av gruppen, miljön och språket..

Ryms de särbegåvade elevernas särskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar några särbegåvade elevers syn på sin skolvardag och sitt lärande. Dess syfte är att se om, och hur, individanpassad undervisning påverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser på sitt eget lärande. Studien baseras på intervjuer med två flickor och två pojkar i åldrarna 9-12 år. Eleverna går i skolor belägna i Stockholm.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om fritidspedagoger medvetet arbetar med elevinflytande i skolan, på vilket vis de gör det, samt hur de skulle vilja arbeta för att främja elevers fortsatta inflytande. Som undersökningsmetod har vi valt att göra en intervjustudie. Tanken med metodvalet var att vi genom intervjufrågor skulle kunna få utförliga och detaljerade svar från respondenterna, där möjlighet till följdfrågor vid behov fanns. Uppsatsen bygger därför på intervjuer av fem fritidspedagoger från olika skolor i Gävle. Anledningen till att vi valde respondenter från olika skolor var att få ett bredare perspektiv på hur fritidspedagoger arbetar med elevinflytande.Resultaten av vår intervjustudie har gett oss insikt i hur fritidspedagogerna arbetar och hur de skulle vilja arbeta med elevinflytande om alla de rätta förutsättningarna fanns.

sustainable development, environment.

Rapporten avser att visa på vikten av fysisk aktivitet som en faktor som påverkar skolresultat..

Syftet med vår studie var att öka kunskapen om verksamma lärares undervisningspraktik i ämnet matematik relaterat till elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i densamma. Dessa tre begrepp utgör i sitt ursprungliga sammanhang komponenterna i KASAM (Känsla Av SAMmanhang), ett begrepp som har skapats av Aaron Antonovsky (2005). De tre begreppen definierades i relation till matematikundervisning för att kunna appliceras på denna studie. Ett underordnat syfte med studien var även att utveckla och utvärdera en metod för lärare att bli medvetna om sina elevers upplevelse av matematik- undervisning. I denna studie undersöktes undervisningspraktiker i ämnet matematik bedrivna av tre utbildade lärare i år 3 och jämförde med hur eleverna i respektive lärares klass upplevde undervisningen utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om sitt uppdrag att främja elevers metakognitiva förmåga och hur de beskriver att de arbetar för att lära elever att lära sig själva.I undersökningen användes fokusgruppssamtal med sammanlagt sex grundskolelärare. Då samtalen var genomförda transkriberades och sammanställdes de. Resultatet visar att lärarna beskriver uppdraget som svårt och komplicerat men att metakognition genomsyrar stora delar av undervisningen. Några av lärarna är väl medvetna om vad begreppet metakognition innebär medan andra har en vag uppfattning om vad det är. I resultatet framträder två sätt att se på elevers utvecklande av metakognitiva förmågor.

Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras motivation. Uppsatsen ger förhoppningsvis läsaren en fördjupad förståelse för elevers motivation.För att uppnå studiens syfte har jag genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever. Intervjufrågorna baseras på studiens frågeställningar: Vad är elevernas uppfattning om vad som gör dem motiverade? samt, Vilka faktorer påverkar elevernas motivation?Jag för även ett teoretiskt resonemang kring motivation som baserar sig på vad forskare tidigare har skrivit inom ämnet.Analysen av resultatet visar att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade inför skolan och skolarbetet. Aspekter såsom engagerade lärare och elevernas mål påverkar motivationen.

Syftet med denna uppsats är att bidra med empirisk kunskap till den pedagogiska forskningen om vad som påverkar elevers val av idrott. En genomgång av tidigare forskning på området påvisar att faktorerna geografiska förutsättningar, könstillhörighet, idrottslärarens påverkan, föräldrars idrottsutövande och kompisars idrottsutövande är relevanta förklaringar till elevers val av idrott (Se t.ex. Redelius, 2002; Larsson, 2005; Nilsson, 1993; Augustsson, 2007; Svedberg, 2003). Undersökningen vilar på en kvantitativ metod och har sammanställts genom en enkätundersökning. Undersökningen har genomförts på en årskurs 6 till 9-skola med sammanlagt 171 elever i en stad med 18 000 invånare.

SammanfattningSyftet med denna kvalitativa studie är att beskriva och förstå om och hur genus konstrueras socialt i elever och lärares förhållningssätt till dans i skolan. Tre övergripande frågeställningar som jag använt som utgångspunkt i denna studie är, hur upplever elever, pojkar och flickor dans i skolan? Har genus några betydelser i elevers och lärares förhållningssätt till dans och har dans någon betydelse för pojkar och flickors identitetsskapande?  Metoden jag använde mig för att undersöka dessa frågeställningar var gruppintervjuer med elever och enskilda intervjuer med lärare. Mitt bakomliggande intresse till detta började med att jag sedan tidigare kunnat ta del av en forskningsrapport som redogör för att idrotten i skolan utgår från att tillgodogöra manliga intressen (Redelius, 2004) samt att dans är en aktivitet som sällan förekommer i ämnet idrott och hälsa (Skolinspektionen, 2010). Resultat som kom fram under intervjuerna visar bland annat både pojkar och flickor upplever att dans är något som intresserar flickor mer än pojkar, detta trots att bara några få av flickorna och ingen av pojkarna från intervjuerna nämnde dans som den roligaste aktiviteten under idrott och hälsa.

The aim of this study was to examine the students' perspectives on formative assessment, partly about how students perceived the assessment in general, partly about what students' opinions were on formative assessment, and partly about students' view of how assessment could be organized to stimulate learning process.  The study consisted of qualitative interviews with six students in grades one in an upper secondary school.The survey showed that students primarily perceived assessment with summative purpose: tests and scores.  Majority of the students experienced that there were too many tests occasions.  Those high-performing students were positive to tests.  However, those lower-performing students felt more negative and became more stressful with the exams.Results showed that they were lack of experience of formative assessment.  All the six students thought that they had not got any chance to involve in the assessments process.  They realized that they had not got adequate feedback about their learning-situations.  With regard to students' wishes about how assessment could be developed in order to improve their learning, it was mainly about more and concrete feedback on tests and assignments.Two models were developed in the final discussion, which showed the author's own perception of formative and summative assessments..

Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers syn på erfarenhetspedagogik och användandet av elevers populärkultur i undervisningen. Undersökningen genomfördes på två skolor i områden som skilde sig geografiskt, ekonomiskt, akademiskt och kulturellt. Materialet samlades in genom intervjuer med sex stycken pedagoger samt en enkätundersökning bland 57 elever på dessa skolor. Inledande kapitel behandlar begreppsförklaring och vad tidigare forskning säger angående erfarenhetspedagogik och populärkultur i undervisningen. Undersökningarna visade att pedagogerna inte använde elevernas vardagsintressen som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen.

Denna studie avser att undersöka och analysera fyra verksamma lärares uppfattningar om det vidgade textbegrepp som uttrycks i kursplanen i svenska 2000 och vilken betydelse deras uppfattning om det begreppet får för elevers undervisning i svenskämnet. Studien ska dessutom undersöka och analysera deras uppfattningar om hur ett vidgat textbegrepp kan förstås och relateras gentemot styrdokumenten i svenskämnet. För att fånga fyra lärares uppfattningar om ett vidgat textbegrepp och vilken betydelse deras uppfattning får för deras elevers svenskundervisning, har intervjuer genomförts i grundskolan med fyra lärare i år 6-9. Förhoppningen var att dessa intervjuer skulle ge en bild av verksamma lärares uppfattning om ett vidgat textbegrepp och hur det gestaltas i deras undervisning. Resultatdelen i uppsatsen upplyser om de fyra lärarnas olika uppfattningar om ett vidgat textbegrepp och vilken betydelse det får för elevers undervisning i svenskämnet.The purpose of this study is to examine and analyze the understanding, of four teachers, about the wide text concept as it is put in the Swedish curriculum of 2000, and what meaning their opinion has for their teaching in Swedish arts.

Den här uppsatsen undersöker elevers användning av och kunskap om svenska ordlistor samtlärares inställning till ordlistor. Uppsatsen bygger på en undersökning utifrån en enkät, ett testsom en klass i år sex, åtta och nio har genomfört samt intervjuer med de olika klassernassvensklärare. Enkäten visar att eleverna använder ordlistor sällan men att de fått undervisningom ordlistor vilken de flesta anser vara tillräcklig. Testet tar sin utgångspunkt i en allmän del,en del baserad på Libers Stora Ordlista samt en del baserad på Svenska Akademiens ordlista.Resultatet pekar på att eleverna kan hantera ordlistors mest elementära element. Resultatetskiftar däremot bland de mer specifika delarna två och tre på testet.