Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Bakgrund: Delaktighet är förutsättning för god vård, och en rättighet för patienten. Delaktighet bygger på god kommunikation mellan vården och patienten. Personer med afasi efter stroke kan ha nedsatt förmåga att förstå information, och uttrycka behov och önskemål. För att de ska kunna delta i beslut om vård och behandling har de behov av extra stöd från omgivningen. Arbetsterapeuter som ofta möter patienter med afasi som följd av stroke kan ha nytta av att veta hur omgivningen kan anpassas för att stödja dessa patienter.Syfte: Belysa omgivningsfaktorer som kan inverka på delaktighet i vården för patienter med afasi, och hur dessa kan skapa förutsättningar för delaktighet.Metod: Litteraturöversikt. Resultat: Omgivningsfaktorer som inverkar på delaktighet för patienter med afasi är fysisk och social omgivning, och vårdens system.

Mat har betydelse för barns hälsa ur kortsiktigt så väl som långsiktigt perspektiv. Förskolan är en betydelsefull arena i arbetet att främja god hälsa i tidig ålder. I förskolans läroplan poäng-teras att varje barn ska kunna utveckla sin förståelse för hälsa och välbefinnande genom aktiv delaktighet i frågor som påverkar deras vardag. Däremot saknas association till hälsans rela-tion till mat och matvanor. Detta motiverar vidare studier om hur förskolebarn kan erbjudas möjligheter till delaktighet i situationer med hälsosamma matvanor.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

AbstractSyftet med uppsatsen är att undersöka vilket inflytande elever i år sex upplever att de har i skolans musikundervisning. Vi har valt att fokusera på elevers uppfattningar på grund av bristen på forskning inom detta område.En förundersökning genomfördes i form av enkäter för att kartlägga elevers intresse, för att sedan genomföra två gruppintervjuer varav fyra elever i varje. Resultatet visar att eleverna till viss del har ett inflytande på musikundervisningen men att det är läraren som begränsar inflytandet vid lektionstillfällena. Det finns inslag av populärmusik som man under lektionstillfällen diskuterar och analyserar tillsammans med musikläraren. Musikundervisningen leder enligt vår undersökning ej till att elever blir mer musikintresserade även utanför skolans dörrar.

Socialstyrelsen gavs, tillsammans med länsstyrelserna, i uppdrag att granska vården i HVB-hemmen. Detta resulterade i två olika rapporter; den ena granskade HVB-hemsvården utifrån ensamplacerade barn och ungdomar och den andra utifrån barn som är placerade tillsammans med sina föräldrar. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett av socialstyrelsen granskat HVB-hem belysa och diskutera de områden som socialstyrelsen och länsstyrelserna framställer i sina rapporter. Via kvalitativa intervjuer har följande områden framstått som viktiga i familjebehandling; delaktighet, utbildning, tyst kunskap och personlighet hos medarbetarna. Mest centralt är, enligt personalen, deras egen tysta kunskap i kombination med klienternas delaktighet..

Några faktorer om är av stor vikt för en lyckad läkemedelsanvändning är patientens följsamhet och delaktighet i sin behandling. Kunskapen om patientens roll för en framgångsrik läkemedelsbehandling har länge varit ett relativt outforskat område.Syftet med denna studie är att via intervjuer undersöka hur patienter, ordinerade flera olika läkemedel, ser på värdet av delaktighet och följsamhet i deras läkemedelsbehandling och hur de upplevt den läkemedelsinformation de fått.En kvalitativ och semistrukturerad intervjumetod har använts för att besvara frågeställningen. Studien genomfördes på hjärtavdelningen på Kalmar länssjukhus. Åtta inlagda patienter med hjärtproblem intervjuades.De flesta av respondenterna upplevde att den information som de fått var bristfällig. När det gällde motivation för att följa läkemedelsordinationerna fanns det en samstämmighet bland patienterna i att adekvat information motiverade dem.

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte främst är att stödja elevers måluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmänna råd (2005) anges att elever såväl som föräldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lärare, elev och föräldrar, kring arbetet med IUP är av vikt för att eleven ska nå ökad måluppfyllelse. Därför var syftet med studien att belysa hur elever och föräldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lära-ren gör för att involvera elever och föräldrar i det arbetet. För att få en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lärare, elever och föräldrar har såväl kvalitativa som kvantitativa metoder använts.

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte främst är att stödja elevers måluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmänna råd (2005) anges att elever såväl som föräldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lärare, elev och föräldrar, kring arbetet med IUP är av vikt för att eleven ska nå ökad måluppfyllelse. Därför var syftet med studien att belysa hur elever och föräldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lära-ren gör för att involvera elever och föräldrar i det arbetet. För att få en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lärare, elever och föräldrar har såväl kvalitativa som kvantitativa metoder använts.

I en personcentrerad vård av äldre är det viktigt att ta del av deras erfarenheter och göra dem delaktiga i planeringen av sin egen vård. Forskning visar att det finns många hinder för de äldres delaktighet som har att göra med deras utsatta situation och brister i vårdplaneringsprocessen. Syftet med denna studie var att beskriva äldre personers upplevelse av delaktighet vid vårdplaneringen i samband med att de vårdas på kortidsboende. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes för att samla data. Sex deltagare ingick i studien.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad verksamma lärare på en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhållningssätt kring elevers kunskapsinhämtning baserat på identitet. För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju använts som metod. Resultatet visar att lärarna ansåg begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar än just jag ämnade fokusera på. Vidare kan det konstateras att lärarna arbetar med identitet men att det är ett mångtydigt begrepp, och kan således tolkas och tillämpas på olika sätt..

Baumann, L & Unander-Scharin, M-J (2010) Lekinspirerande innemljö i förskolan och barns delaktighet i denna - En studie om pedagogers tankar kring innemiljön och dess inverkan på barns lek Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet behandlar innemiljöns betydelse för att inspirera barns lek i förskolan. Syftet med undersökningen är att synliggöra pedagogernas tankar om miljöns betydelse samt att se hur barn leker i denna miljö. De frågeställningar vi har utgått ifrån är följande: Hur tänker pedagoger kring miljön i förskolan? Hur påverkas barns lek av miljöns utformning? Hur delaktiga är barnen i utformningen av miljön? Metoderna som använts för att besvara ovanstående frågor har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor, samt ostrukturerade observationer av barns lek i utvalda rum på dessa. De teoretiska utgångspunkterna har varit forskning kring leken, demokrati och delaktighet i förskolan.

I denna studie undersöks hur villkoren ser ut för föreningsinaktiva elever, dvs. elever som saknar erfarenheter inom bollsporter på fritiden (motsatta är föreningsaktiva som har erfarenheter från bollsporter på fritiden), inom bollaktiviteter i idrott och hälsa. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med tre flickor och tre pojkar som informanter. Det gemensamma kriteriet för informanterna är att de är föreningsinaktiva samt att det går i skolår nio. Resultatet visar att de föreningsinaktiva eleverna inte har lika villkor att vara med i bollaktiviteterna i jämförelse med föreningsaktiva elever.

Mycket litteratur pekar idag på att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande ålder. Den belyser även vikten av att ämnet skall innehålla lust och glädje. Matematik behöver inte vara tråkigt. Ämnet är roligt så länge förståelsen finns hos eleverna. Med detta som utgångspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förståelse och lust för matematiken.

Syftet med uppsatsen/examensarbetet är att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan tänker om och arbetar med läroplanens mål och riktlinjer gällande demokrati och barns inflytande. Frågeställningar: Hur förbereder förskollärare barn för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle? Finns det svårigheter/hinder när det gäller barns möjligheter till delaktighet och inflytande? I vilka sammanhang ges barn möjlighet till inflytande och delaktighet? Kan man se någon skillnad, gällande demokrati, mellan en förskola med profilering mot Reggio Emilia och förskolor med annan profilering? Metod: En kvalitativ undersökning med intervjuer på tre förskolor. Totalt har fem förskollärare medverkat. Resultat: Samtliga pedagoger poängterade att det var viktigt att man började med den demokratiska fostran i förskolan, det är där man formar barnen och lägger grunden för det livslånga lärandet. Vår undersökning visade att barnen till viss del hade möjlighet till inflytande och delaktighet när det gällde beslut inom de ramar som förskollärarna satt upp..