Syftet med vårt arbete är att undersöka om vi som blivande pedagoger kan motivera elever till läsning genom boksamtal. Vi vill se eventuell förändrad motivation till läsning, skillnader mellan flickors och pojkars läsning och om elevers syn på litteratur förändras. Undersökningen genomfördes under vår verksamhetsförlagda utbildning i en årskurs fyra till fem under en femveckors- period i Luleå Kommun, där sex slumpmässigt utvalda elever medverkade i vår undersökning som innefattade observation, intervju och boksamtal. Vårt resultat av undersökningen visade att tre av sex elever blivit mer motiverade till läsning. Tidigare forskning om pojkars och flickors olika läsvanor, visade att de läser böcker i olika genrer, vilket inte stämmer överens med det vi kommit fram till i vår undersökning.

Svenska elever har bristande kunskaper inom algebra, tidigare forskning visar dock att arbete med talföljder främjar elevers förståelse för variabelbegreppet och generalisering. Flera studier har un-dersökt elevers sätt att se på och arbeta med aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, dock saknas på det hela taget forskning om geometriska talföljder.Denna studie syftar till att undersöka hur elever uppfattar geometriska talföljder när de mött dessa i undervisningen. De frågeställningar studien avser att ge svar på är vilka kvalitativt skilda strategier elever använder när de behandlar geometriska talföljder, vad som utmärker dessa, hur de behand-lar generalisering av denna slags talföljd samt hur elever som mött geometriska talföljder i under-visningen uppfattar dessa i förhållande till de som inte mött dem i undervisningen.Som grund för urvalet gjordes ett förtest och tio kvalitativa intervjuer genomfördes, där eleverna fick beräkna saknade element och generalisera fyra geometriska talföljder. De strategier som ele-verna använde vid behandling av geometriska talföljder resulterade i sex kvalitativt åtskilda huvud-kategorier, med underkategorier. Elevers sätt att behandla generaliseringar resulterade i fyra kate-gorier.

Ett flertal nationella och internationella undersökningar som visar en nedgång i svenska elevers matematikresultat har gjort, att intresset för skolans matematikundervisning har ökat. Det råder idag en vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar och känslor spelar stor roll i matematikundervisningen och i elevers matematiklärande. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka känslor och uppfattningar som tio elever förknippar med matematik men också att undersöka vilka känslor som kan kopplas till vilka matematiksituationer. Tio elever från årskurs 1 till och med årskurs 5 intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats. För att undersöka vilka känslor som kan kopplas till vilka specifika matematiksituationer användes artefakter, d.v.s. olika matematikuppgifter. Studiens resultat visar att de uppfattningar som andra elever för två till tre decennier sedan uppvisade i relativt oförändrat skick lever kvar idag hos dessa tio intervjuade elever.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hästens betydelse för tjejerna  under studietiden och hur viktiga Naturbruksskolorna är för många elever och då framförallt tjejer. Har hästen betydelse för motivationen till studierna? Studien baseras på kvalitativa intervjuer där jag valt fem elever som går eller har gått på Naturbruksgymnasium med inriktning häst. Inom detta område har det varit svårt att finna tidigare studier och det har forskats mycket lite inom detta område. I mitt resultat har det framkommit att hästen har betydelse för val av skola men den har också betydelse för att frigöra sig från föräldrarna.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hållbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar på vilken kunskap eleverna har om hållbar utveckling, hur de använder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrån de har fått sin kunskap. Resultaten har baserats på en enkätundersökning och intervjuer med elever i år 6, i en ort med goda socioekonomiska förhållanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt låg kunskap och att lärandesituationerna i skolan är få inom området hållbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling..

Fysikundervisningens utformande är av stor betydelse för hur elever hur till sig och bygger upp en förståelse av hur och varför vissa fenomen inträffar. Med sig in i klassrummet har flera elever olika vardagsföreställningar som förklaringar till fenomenen. Även efter en avslutad kurs tenderar vissa elever fortfarande använda sig av vissa av dessa vardagsförklaringar. Målet är att förståelsen istället ska grunda sig på vetenskapliga förklaringar som eleven får ta del av och upptäcka under sina studier. För att nå detta mål krävs en kunskap om hur elevers lärande går till och en viss förståelse för vilka vardagsföreställningar elever har och hur dessa påverkar inlemmandet av ny kunskap.

Utbildningsfrågor, med särskilt fokus på elevers grundutbildning och måluppfyllelse, är ett angeläget och återkommande inslag i samhällsdebatten. Frågor som diskuteras är bland annat hur elevers lärande kan stimuleras och hur lärmiljöer bör utformas. Sveriges nationella styrdokument; Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11, har tydligt framskrivet att eleverna ska ges inflytande över utbildningens innehåll och utförande och att de ska ha möjlighet att ta initiativ till frågor som rör undervisningen. Genom att anta elevers perspektiv och låta deras röster få utrymme i debatten kan ytterligare kunskap tillföras kring hur olika aspekter av skolors lärmiljöer kan skapa förutsättningar för elevers lärande och utveckling. Syftet med studien är att utifrån elevers uppfattningar, erfarenheter och känslor skapa förståelse för hur de upplever och beskriver sitt lärande i skolan och vilka förutsättningar och faktorer de ser som betydelsefulla för sitt lärande och sin utveckling.

Abstract Titel: Musikundervisningens dilemma ? en studie om när och hur musiklärares och elevers uppfattningar om musikundervisningen möts. Författare: Manda Sjöström och Tony Strömstedt Vi har undersökt elevers och musiklärares uppfattningar kring musikundervisningen på två olika skolor. Vårt syfte med undersökningen är att problematisera och försöka förstå musikundervisningen. Vår problemformulering lyder: ? På vilket sätt möts elevers och musiklärares uppfattningar om musikundervisningen? Vi har använt oss av intervjuer i vår undersökning.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med att främja elevers matematikinlärning samt hur de elever som tappat lusten och intresset för ämnet kan fångas upp. Både i rapporter från Skolverket och i forskning som gjorts inom ämnet tyder mycket på att den främsta faktorn som bidrar till elevernas inlärning, lust och intresse är hur undervisningen utformas. För att elever ska kunna befästa matematiska abstraktioner bör undervisningen, enligt litteraturen, utgå från elevers erfarenheter. Vad eleverna har kunskap om sedan tidigare, då det gäller matematik, är en viktig aspekt att ta hänsyn till som lärare. Viktigt är även att samtala om matematik, att kommunicera i undervisningen ger eleverna en djupare förståelse för symboler och begrepp.För att få svar på mina frågeställningar har jag tagit del av tidigare forskning och litteratur som berör elevers matematikinlärning.

Att se varje elev är en viktig del av läraryrket, och som lärare bör man sträva efter att möta alla elever på deras egen nivå och se deras möjligheter att utvecklas. Tidigare har ett fåtal studier genomförts kring elevers olika lärstilar kopplat till en specifik intelligens. Intresset väcktes således att genomföra en studie kring faktorer som skulle kunna ha en inverkan på elevernas inlärning. Därmed kommer studien att behandla elevers olika sätt att lära, olika intelligenser och miljön i lärandesammanhang.Examensarbetets syfte avgjorde metodvalet därför utfördes en intervjuundersökning då det ansågs vara den mest tillförlitliga undersökningsmetoden för att finna de svar som söktes. Sex stycken utbildade och verksamma lärare som alla arbetar i grundskolans tidigare år intervjuades.

I denna studie belyser vi uppfattningar om förskollärares ledarskap och ledarskapets betydelse i den fria leken. En kvalitativ studie har gjorts där intervjuer har genomförts med sju förskollärare. Resultatet visar att förskollärare anser att ledarskapet är komplext och att det finns en svår balans mellan att vara tydlig och att inte bli auktoritär. Förskollärarna har också uppfattningen att ledarskapet har betydelse för barnens trygghet och utveckling i den fria leken. Ledarskapet har även betydelse för att leken utvecklas..

Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i ämnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan använda sig av motivationsteorier när man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen. Utifrån vår studie fastställde vi tre olika undervisningsmetoder där vi strävade efter att tillgodose och väcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod.

I vår kommande lärarprofession kommer vi att samverka med andra lärare och därför tycker vi att det är viktigt att få en djupare förståelse av samverkan och hur det främjar elevens lärande. Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur förskollärare och grundskollärare upplever samverkan mellan varandra så att elevernas lärande främjas. Vårt arbete utgår från frågeställningarna: varför samverkar lärarna med varandra och vad är det i deras samverkan som gör att elevers lärande främjas? Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lärare, för att få fram deras upplevelse kring detta begrepp. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet för förskoleklassen och fritidshemmet, ingår begreppen samarbete och samverkan för att främja elevers lärande.

Arbetet behandlar mobbningsproblematiken ur ett allmänt perspektiv samt ur ett elevperspektiv. Syftet med arbetet är att belysa mobbning samt undersöka hur elever ser på problemet. Vidare undersöks även elevers syn på sitt respektive lärares ansvar för att förhindra mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning utifrån intervjuer med elever i årskurs åtta på en högstadieskola i nordvästra Skåne. Resultaten som undersökningen ledde till var att det finns vissa brister i elevers kunskaper angående mobbning samt att de inte uppfattar elevansvaret som reellt även om de är medvetna om att de har ett ansvar att förhindra mobbning.

Syftet med min studie har varit att undersöka elevers upplevelser av hur ramfaktorer påverkar en skapande process främst med fokus på pedagogens roll. Dels om elevers upplevelser av ramars påverkan i stort och mer specifikt hur eleverna upplever att klassrum, klasskamrater och läraren påverkar deras skapande process. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med sex elever som läser det textila ämnet tredje året på gymnasiet eller på folkhögskola. Förhoppningen har varit att intervjuer med äldre elever skall ge en tydligare bild av hur de upplever ramfaktorers påverkan på sitt skapande arbete. Gemensamt för alla informanter är att de i huvudsak läser sömnad, vävning, formgivning samt får prova på andra textila tekniker.