Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrares instÀllning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola.FrÄgestÀllningarVad har grundskolelÀrare för attityder till frÀmmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider?Finns det en samstÀmmighet bland grundskolelÀrare angÄende hur de ska förhÄlla sig till, och agera i frÀmmande situationer som uppkommer pÄ grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund?Finns det nÄgra mönster eller samband mellan lÀrares Äsikter relaterat till Älder, kön etc.?.

Syftet med denna uppsats var att ur ett elevperspektiv undersöka och problematisera hur elevers förkunskaper kan tas tillvara i undervisningen inom Àmnet engelska. Undersökningen baserades pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med Ätta elever i Är 9 samt fördjupningar i litteratur och styrdokument..

Den vanligast förekommande smittspridningen sker via hÀnder. Trots stor kunskap om vikten av handhygien bland sjukvÄrdspersonal har olika studier visat att följsamheten inte motsvarar det förvÀntade. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att belysa lÀkares och sjuksköterskors kunskap om, attityder och följsamhet till handhygien samt att belysa eventuella skillnader. Arbetet omfattar tio vetenskapliga artiklar frÄn Europa och Nordamerika samt litteratur för att besvara uppsatsens frÄgestÀllning. Resultatet i den hÀr uppsatsen visar att bÄde lÀkare och sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om handhygien men dÀr lÀkare och sjuksköterskor jÀmförs har sjuksköterskor bÀttre kunskaper. De vanligaste orsakerna till negativa attityder Àr tidsbrist samt torr och irriterad hud p g a handtvÀttningsmaterial.

Elevers instÀllning och attityder till det som undervisas pÄverkar i stor utstrÀckning hur mycket de lÀr sig. Det i sin tur gör att det Àr viktigt att ta reda pÄ elevers intressen och att de fÄr ha inflytande över undervisningen. I lagstiftning, dvs. skolans och kursers mÄl, uttrycks tydligt att detta ses som viktigt pÄ samhÀllsnivÄ. Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ om detta syns i lÀrarnas tankar kring biologiundervisningen, samt vad deras elever har för uppfattning om sitt eget inflytande.

BakgrundBeroendesjukdomar Àr inom den somatiska vÄrden ett frÀmmande omrÄde, trots att beroende Àr en stor folkhÀlsoutmaning i Sverige. Beroendesjukdom krÀver en komplex behandling och omvÄrdnad och kunskap Àr grundlÀggande för att kunna erbjuda adekvat vÄrd. Kunskap om sjukdomen Àr ocksÄ viktig för att kunna ge ett gott bemötande prÀglat av empati och acceptans. Denna uppsats har fokus pÄ alkohol- och drogberoende.SyfteSyftet var att beskriva vÄrdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom i den somatiska vÄrden, samt identifiera faktorer som pÄverkar attityderna.MetodMetoden som anvÀndes var en litteraturöversikt dÀr totalt 17 vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och slutligen sammanstÀlldes i ett resultat.ResultatVÄrdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom Àr i mÄnga fall negativa och avvisande. Möten med dessa patienter Àr ofta korta och uppgiftsorienterade dÀr personcentrerad vÄrd och kommunikation uteblir.

Attitydens omedvetna effekt Àr omöjlig att styra, dÄ till exempel kÀnslor sÄsom ilska, omedvetet kan pÄverka hur vi reagerar med vÄr omgivning. Med detta i Ätanke undersökte föreliggande experiment huruvida det fanns nÄgon skillnad mellan 44 kvinnor och 42 mÀns, ur allmÀnheten, attityder till att hÄlla förhör med personer misstÀnkta för misshandel respektive skattebrott. Halva gruppen undersökningsdeltagare, lÀste en beskrivning av ett misshandelsfall och den andra gruppen ett skattebrottsfall, varefter deltagarna besvarade frÄgeformulÀr om attityder till kriminella respektive attityder till att hÄlla förhör med brottsmisstÀnkta personer. En tvÄ-vÀgs variansanalys med mÀn och kvinnor samt brottstyperna som beroende variabler visade att misstÀnkta för misshandelsbrottet ansÄgs kunna förhöras med en signifikant lÀgre grad av humanitet, jÀmfört med personer misstÀnkta för skattebrott. En interaktionseffekt förelÄg och simple effekt analyser visade att det var kvinnornas resultat som stod för interaktionseffekten.

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida ungdomar har en mer tolerant syn pÄ vÄld i fall dÀr de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld. Syftet Àr Àven att undersöka hur vanligt det Àr med vÄld bland ungdomar samt att undersöka ungdomarnas attityder till vÄld, exempelvis: ?var gÄr grÀnsen för en vÄldsam handling? och ? finns det tillfÀllen dÄ en person förtjÀnar att bli slagen??I studien har följande frÄgestÀllningar stÄtt centrala:? Hur vanligt Àr det med vÄld bland ungdomar?? Vad har ungdomar för attityder till vÄld? ? Har ungdomar en mer tolerant syn pÄ vÄld i de fall dÄ de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld?Studien Àr utförd bland 131 ungdomar i Ärskurs tre pÄ en gymnasieskola i vÀst Sverige dÀr respondenterna kom att bestÄ av 95 manliga elever.Av resultatet framgÄr att en stor del av de ungdomar som sjÀlva blivit utsatta för vÄld ocksÄ sjÀlva utövat vÄld vid flertalet tillfÀllen. Tydligt framgÄr Àven att fÄ av de ungdomar som inte vare sig bevittnat vÄld eller utsatts för vÄld inte heller utövat vÄld. GÀllande ungdomarnas attityder till vÄld visar föreliggande studie att i stort sett alla respondenter anser att det inte Àr ok för en förÀlder att slÄ sina barn, vilket tyder pÄ att dagens ungdomar Àr mindre toleranta mot aga Àn vad ungdomar förr i tiden var.

Studiens syfte Àr att undersöka pojkars attityder till lÀsning av skönlitteratur. Vi vill med vÄra frÄgestÀllningar ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar deras lÀsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att undersöka vad pojkarna lÀser samt vad de anser att de fÄr ut av sin lÀsning. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökningar och kvalitativa intervjusamtal för att uppnÄ studiens syfte. Resultatet visar sammanfattningsvis att pojkarna i urvalet sÀllan uppger har lÀsning som ett prioriterat intresse.

Efter alla larmrapporter kring att klamydia ökar bland ungdomar ville vi ta reda pÄ hur ungdomarnas attityd gentemot kondomanvÀndning ser ut och om de Àr medvetna om hur olika STD smittar. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vem och/eller vad som har stort inflytande pÄ ungdomarnas kondomanvÀndning. En enkÀtundersökning genomfördes vÄren 2008 pÄ en skola i södra Sverige. De elever som deltog i undersökningen gick tredje Äret pÄ teoretiska program pÄ gymnasiet. Det visade sig att elever har positiva attityder gentemot att anvÀnda kondom och att de överlag har goda kunskaper om hur STD smittar.

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som pÄverkar dem till lÀrande. FrÄgestÀllningarna vi stÀllde oss var: Vilka motivationsformer pÄverkar elevers motivation? Hur pÄverkas elevers motivation av lÀrmiljön, undervisningen samt elevens egen sjÀlvbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÄ vi intervjuade 24 elever i Äldrarna 10-12 Är.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gÄ i skolan, dÄ de sÄg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att fÄ en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av gymnasielÀrares grammatikundervisning. Uppsatsens syfte Àr att studera gymnasielÀrares instÀllning och attityder till grammatik och grammatikundervisning samt en fördjupning i hur lÀrarna praktiskt gÄr till vÀga med uppgiften att utbilda eleverna i grammatik. Studien Àr grundad pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasielÀrare av varierande kön och Älder. Respondenternas svar analyserades i syfte att dels finna likheter och skillnader mellan lÀrarnas undervisning i grammatik och dels för att tydliggöra lÀrarnas uppfattning om och attityder till grammatik och grammatikundervisning. Studien visade pÄ mÄnga likheter, speciellt i hur det blir allt vanligare att minska ner pÄ grammatikundervisningen och frÀmst utgÄ frÄn elevernas egna texter.

Syftet med vÄr uppsats, Àr att ta reda pÄ hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga lÀs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhÀllets krav pÄ elevers lÀs- och skriv förmÄga. Vi redogör Àven för vad lÀroplanen sÀger om lÀs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor GÀrdenfors artikel om elevers motivation i lÀrandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lÀrande och motivation Àven Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av litteratur, observationer och elevtexter, undersöka hur man med hjÀlp av skönlitteratur kan inspirera elevers skrivande individuellt och i samspel med andra. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som fokuserar pÄ elevers skrivutveckling, anvÀndning av skönlitteratur i skolan, vad styrdokumenten nÀmner om skrivande och skönlitteratur samt redogörelse för hur analyser av texter kan utföras. Metoden som anvÀnts för att inspirera elevers skrivande beskrivs, dÀr utgÄngspunkten Àr en skönlitterÀr bok om Tummen av Inger och Lasse Sandberg. Eleverna har fÄtt instruktioner om hur man bygger upp en text, för att sedan kunna skriva egna texter. För att kunna fÄ en inblick i det enskilda skrivandet och skrivandet i grupp har en klass skrivit individuellt och en klass skrivit i grupp.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem. Ett av de största hindren för att frÀmja och uppnÄ psykisk hÀlsa Àr stigmatisering, negativa attityder och diskriminering av mÀnniskor som lider av psykisk ohÀlsa. Sjuksköterskan har en viktig uppgift att arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande och har dÀrför en central roll i att tidigt uppmÀrksamma, fÄnga upp och informera patienter med symptom pÄ psykisk ohÀlsa. Sjuksköterskans attityd och instÀllning till patienter, psykisk ohÀlsa, arbetet och sig sjÀlv som vÄrdare Àr av stor vikt för en god kvalitet av omvÄrdnaden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityd till psykisk ohÀlsa och personer med psykisk sjukdom, samt undersöka om det fanns nÄgon skillnad i attityd mellan studenter i termin ett och termin sex pÄ ett sjuksköterskeprogram i Mellansverige.

Arbetet har som ambition att försöka belysa lÀrarnas, elevernas och förÀldrarnas attityder till Äldersintegrerad undervisning, Är 4-6, vid Hagaskolan. Syftet Àr ocksÄ att visa pÄ hur skolan arbetar med Äldersintegrering. Resultatet visar att förÀldrar till barn i Är 4, bÄde flickor och pojkar, samt förÀldrar till flickor i Är 6 Àr mer kritiska till Äldersintegrering som organisationsform Àn övriga. FörÀldrarnas delvis negativa attityd till Äldersintegrering behöver inte föranleda att man samtidigt vÀrderar det pedagogiska arbetet lÄgt. Eleverna i Är 4 och i Är 5 Àr mer positiva till Äldersintegrering Àn eleverna i Är 6 som gÀrna vill gÄ i en klass med jÀmnÄriga.