Syftet med uppsatsen har varit att utifrĂ„n perspektivet att socionomer inom olika verksamheter Ă€r i behov av att veta hur ickeheterosexuella kvinnor kĂ€nner sig bemötta i samhĂ€llet ta reda pĂ„ just de subjektiva beskrivningarna av detta. Detta har gjorts genom intervjuer med sex stycken ickeheterosexuella kvinnor i Ă„ldern 20 till 45 Ă„r. Materialet har visat att synlighet i media kan spela roll för samhĂ€llets attitydförĂ€ndringar. De senare Ă„rens lagar har ocksĂ„ av mina intervjupersoner upplevts spela roll för attityderna. Även Ă„lder och generation verkar kunna spela roll nĂ€r det gĂ€ller öppenhet och attityder till ickeheterosexuella kvinnor..

Denna uppsats undersöker konsumentgrupp Generation Y:s attityd till Corporate SocialResponsibility (CSR) samt marknadsföring av CSR. Vidare undersöks i uppsatsen Generation Y:sattityder till CSR samt marknadsföring av CSR gÀllande detaljister inom snabbmatsbranschen iSverige. Uppsatsens teoribildning baseras pÄ teorier om attityder frÄn framförallt Fishbein ochAjzen (1975), samt teorier om CSR och marknadsföring av CSR. Teorin knyts samman i enanalysmodell baserad pÄ Wang och Andersons (2011) CSR-modell. Resultatet baseras pÄ dels enkvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning, dels en kvalitativ studie i form avsemistrukturerade intervjuer.

HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur hÄllbar utveckling tillÀmpas i undervisningen samt lÀrares attityder till att tillÀmpa hÄllbar utveckling i sin undervisning. LÀroplanen Àr fri att tolka nÀr det gÀller hÄllbar utveckling vilket ger lÀrarna frihet att tillÀmpa hÄllbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lÀrares attityder till hÄllbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare i grundskolans senare Är och forskningsomrÄdet för studien Àr Malmö.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka lagidrottare och idrottsutövare som utför sin idrott individuellt och deras attityder gentemot olika typer av mÄl, samt att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan attityden till mÄlen och optimism. Som avgrÀnsning valdes friidrottare och fotbollsspelare pÄ elitnivÄ, och sex olika typer av mÄl. Studien som gjordes var en enkÀtstudie som analyserades med hjÀlp av SPSS 15.0. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan fotbollsspelarna och friidrottarnas attityder gentemot mÄlen, men att det inte gick att urskilja nÄgra mönster som att fotbollspelarna skulle vara mer resultatinriktade. Studien visade Àven att friidrottarna var mer optimistiska Àn fotbollsspelarna i avseende pÄ LOT, men att bÄde grupperna hade ett högt medelvÀrde pÄ testet.

Den Àldre populationen tenderar att öka och Äldrandet gör att de Àldre kan ha sÀrskilda behov nÀr det gÀller den orala omvÄrdnaden. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturstudie dels beskriva vÄrdpersonals kunskaper och attityder till Àldres munvÄrd och dels att beskriva hur dessa kunskaper och attityder pÄverkas av munvÄrdsutbildning. FrÄgestÀllningar som anvÀndes i studien var: Vilka kunskaper och attityder har vÄrdpersonal avseende munvÄrd av Àldre personer som Àr i behov av omsorg? Hur pÄverkas vÄrdpersonal av munvÄrdsutbildning gÀllande kunskaper och attityder till munvÄrd hos Àldre personer som Àr i behov av omsorg? Resultaten tyder pÄ att kunskaper gÀllande oral hÀlsa Àr bristfÀllig hos vÄrdpersonal men samtidigt visar studien att flertalet vÄrdpersonal ansÄg att det finns ett samband mellan oral hÀlsa och allmÀnhÀlsa. Resultaten visar Àven att munvÄrd ofta ges lÄg prioritet nÀr det kommer till omhÀndertagande av Àldre och tidsbrist ansÄgs vara en bidragande faktor till detta.

Ungdomar lever inom en social kontext vilken direkt samt indirekt pÄverkar deras stÀllningstaganden gentemot cannabis. För att motverka att bruket ska öka i framtiden bör man se över vilka risk- samt skyddsfaktorer som pÄverkar deras attityder samt bruk av drogen. Idag rÄder en oro över att legaliseringsdebatten runt om i vÀrlden kan resultera i en negativ följd i form av allt mer liberala attityder bland den yngre generationen. Syftet med denna studie Àr dÀrav att undersöka relationen mellan ungdomars attityder, eventuella bruk och de risk- samt skyddsfaktorer vilka finns i deras sociala omvÀrld. Resultatet frÄn föreliggande studie visar att ungdomarna i den berörda kommunen har en restriktiv instÀllning gentemot cannabis dock visas en liberalare attityd bland de som testat substansen.

Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrares kunskaper och attityder ser ut gÀllande dyskalkyli. För att uppnÄ syftet anvÀnder studien en enkÀt som lÀmnats ut till lÀrare pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. En översikt över tidigare studenters examensarbeten har gjorts för att bredda bilden över hur lÀrares kunskaper och attityder ser ut. Resultatet av denna studie Àr att dyskalkyli Àr ett svÄrdefinierat begrepp dÄ det finns olika definitioner och forskare Àr oense. Detta mÀrks pÄ lÀrarnas svar dÄ Àven de Àr osÀkra pÄ begreppet och kunskapen Àr lÄg.

Mobbning kan leda till psykiska svÄrigheter och försÀmrat sjÀlvförtroende för offren och pÄ lÄng sikt ett antisocialt och kriminellt beteende hos mobbarna. Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn Olweus (1973: 1991) forskning och ÄtgÀrdsprogram mot mobbning undersöka lÀrares attityder mot mobbning och antimobbningsprogram. De frÄgestÀllningar som tas upp handlar om mobbningens karaktÀrsdrag, hur lÀrarna stÀller sig till antimobbningsprogram, om lÀrarna vet hur de ska agera vid en mobbningssituation och mobbning pÄ den egna skolan. Det fanns Àven frÄgestÀllningar angÄende vilka attityder lÀrarna har till att ingripa mot mobbning, ha förÀldrakontakt, utforma klassregler mot mobbning, diskutera mobbning under klassrÄdet och ha enskilda samtal med mobbarna och mobbningsoffren samt vilket samband det finns mellan ?behavioral beliefs?, attityd till beteendet, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, intention och beteende.

Vi blev inspirerade av barnlitteraturens roll i skolan efter att ha tagit del av svenska regeringens undersökning LÀsandets kultur (SOU 2012:65). Den tar upp den negativa utvecklingen av lÀsförstÄelse, lÀsning och intresse för litteratur bland barn och unga. Studiens syfte var att fÄ fördjupad kunskap om lÀrares förhÄllningssÀtt till barnlitteraturens roll i undervisningen. Studiens teoretiska utgÄngspunkt var ett kulturellt förhÄllningsÀtt till lÀrande dÀr dialog och samspel har stor betydelse. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer, dÄ vi ville fÄ en djupare förstÄelse för lÀrares förhÄllningssÀtt och attityder till barnlitteraturen i undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares attityder till barns samlÀrande. Hur förhÄller de sig till detta fenomen, hur beskriver de att de anvÀnder sig av samlÀrande och hur tycker de att det fungerar? Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Tio lÀrare har deltagit i studien. I resultatet framkom att lÀrarna har en positiv attityd till samlÀrande, men att det finns flera utmaningar som försvÄrar anvÀndandet i den praktiska verksamheten.

Syftet var att undersöka och jÀmföra grundskollÀrares syn pÄ elevers lÀrande, elevers skolsvÄrigheter samt specialpedagogisk verksamhet med anseende pÄ ÄtgÀrder och specialpedagogers uppgifter i tvÄ skolor dÀr man organiserat den specialpedagogiska verksamheten pÄ olika sÀtt. Metoden som anvÀndes var kvantitativ dÀr 31 grundskollÀrare besvarade en enkÀt. Resultatet visade att lÀrarna ansÄg att olika faktorer Àr viktiga för elevers lÀrande, men att faktorer som rör lÀrare och undervisning kom i frÀmsta rummet. Brister i dessa gÀllde dock inte som orsak till att elever hamnar i skolsvÄrigheter. DÄ var det istÀllet svÄrigheter/brister hos eleven som frÀmst sÄgs orsaka skolsvÄrigheter.

Syftet med denna studie Àr att ge en insikt i de generella vÀlfÀrdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i vÀlfÀrden. Syftet Àr vidare att ta reda pÄ om det finns nÄgra likheter eller skillnader i vÀlfÀrdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktÀriserar olika vÀlfÀrdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign dÀr digitala enkÀter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien.Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de vÀlfÀrdspolitiska attitydmönstren i viss mÄn Äterkopplas till lÀndernas vÀlfÀrdsinstitutionella kontext men inte i sÄdan utstrÀckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om vÀlfÀrdsregimer..

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse kring ungdomars attityder och deras upplevda livsvÀrld inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. För att besvara syftet formulerade vi en frÄgestÀllning: Vilka tidigare kunskaper och erfarenheter formar ungdomarnas attityder till droger och hur ser deras attityder ut gentemot cannabis idag? Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer med ungdomar mellan 15-20 Är pÄ ett kulturhus i en mellanstor stad i södra Sverige. Vi ville undersöka vad det Àr som pÄverkar ungdomarna i deras formande av attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige samt hur dessa attityder ser ut idag. För att fÄ en sÄ djup förstÄelse för individernas upplevda livsvÀrld som möjligt genomförde vi enskilda intervjuer med tio ungdomar som alla har olika erfarenheter och kunskaper.

Bakgrund: MÀnniskans sexualitet Àr ett brett och mÄngfasetterat Àmne. De Àldres sexualitet negligeras i mÄnga situationer sÄ ocksÄ inom vÄrden. VÄrdpersonal upplever ofta Àmnet som nÄgot tabubelagt och svÄrt att tala om. Kunskapsbrist Àr en bidragande faktor till detta problem. Denna kunskapsbrist finns trots att det svenska samhÀllet anses vara öppet och informativt gÀllande sexualitet.