BAKGRUND:Vi har i vår bakgrund lyft fram tidigare forskning som kan vara relevant för att finna relationermellan lärare och elever. I den tidigare forskningen har vi funnit ett flertal aspekter sombeskriver hur elevernas inställning kan främjas. Dessa aspekter har vi sedan utgått ifrån när vihar analyserat och kommit fram till vårt resultat. Frågorna i vår enkät grundar sig i det tidigareforskningsavsnittet.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka relationer mellan lärares arbetssätt, inställning respektivekompetens och elevers inställning till matematikundervisningen.METOD:Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod med vissa kvalitativa redskap. Studienomfattar enkätundersökningar i 8 olika sjätteklasser i en normalstor stad.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrån den undervisning de fått i grundskolan och på gymnasiet. Syftet är att undersöka om skolan har något samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas på teorier om hur normer, värden och attityder skapas med fokus på heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit påverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mängd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter.

Syftet med studien var att beskriva och analysera några fritidspedagogers attityder kring användning av datorer i fritidshemmet. Avsikten var även att studera eventuella samband eller motsättningar mellan fritidspedagogernas attityder till datorer och den faktiska datorverksamheten i fritidshemmen. Med utgångspunkt i syftet beskrivs fritidspedagogernas attityder till datoranvändning samt hur datoranvändningen ser ut i de fritidshem de arbetar inom. Studien är uppbyggd på kvalitativ information utifrån intervjuer och i resultaten visade det sig att syfte, attityd och användning hör ihop när det gäller datoranvändning i fritidshemmen. Det framkom även att fritidspedagogernas attityder inte är avgörande för hur datoranvändningen genomförs i fritidshemsverksamheten.

Skolforskningen har ofta intresserat sig för hur flickor och pojkar presterar i skolan sett ur ett könsperspektiv. Hur lärarna ser på könstillhörigheten som en faktor för hur elever klarar av skolan har stått mindre i fokus. Vilka uppfattningar har lärare om könets betydelse för vad eleverna presterar? Kan lärarnas attityder och förutfattade meningar till och med hindra dem från att se det som eleverna verkligen presterar? För att få en uppfattning om detta har jag intervjuat sex svensklärare på högstadiet och gymnasiet om deras syn på manliga och kvinnliga elevers skrivande i skolan. Jag har dessutom tittat på ett antal elevtexter som jag fått från dessa lärare.

I vår studie har vi undersökt samhällslärares attityder och deras tankar kring ämnet inom de teoretiska och de praktiska programmen på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att se hur lärares attityder till samhällskunskapen som ett kärnämne påverkar deras undervisning och likvärdigheten i kursen på de olika programmen. Det är en fenomenografisk studie av lärares attityder. Vi har grundat vår analys på intervjuer, transkriberingen av dessa och kategorisering av lärarnas attityder. Vi kan konstatera att lärarnas attityder gentemot programmen påverkar likvärdigheten i Samhällskunskap A, bland annat för att eleverna på de teoretiska programmen ses som norm.

Arbetets syfte var att undersöka hur mycket och till vad grafräknaren användes av lärare och elever i matematikundervisningen i gymnasiet. Jag tittade även på lärarens attityd till grafräknaren och vad den hade för påverkan på elevernas kunnande och egna attityder till grafräknaren. Undersökningen omfattade drygt 600 elever och ett 50-tal lärare..

Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares attityder till att använda närmiljön i undervisningen. Vi vill även ta reda på hur lärarna arbetar med närmiljön i undervisningen. Vår undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna använde vi för att få djupare kunskaper om lärares attityder och uppfattningar om att använda närmiljön i undervisningen. De lärare vi har intervjuat undervisar i de samhällsorienterande ämnena i årskurs sju till nio.

Att smittas och vara smittad av HIV kan innebära ett stort lidande för individen och det är viktigt för vårdpersonal att få förståelse för hur de signaler de sänder ut påverkar individen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om vårdpersonals attityder till personer med HIV/AIDS. Nitton kvantitativa och kvalitativa studier analyserades enligt integrerad översiktsmetod. Det resulterade i tre områden som svarade på litteraturstudiens frågeställningar vilka var attityder till personer med HIV/AIDS, faktorer som kan påverka till person med HIV/AIDS och påverkan på person med HIV/AIDS. Attityderna var överlag positiva, men något negativare för attityder till homosexuella och missbrukare med HIV/AIDS.

Specialarbete, 15 hp Svenska språket, LSV410Höstterminen 2012Handledare: Kirsti Hansen.

The aim in this essay is to investigate students? attitudes to homework in grade six, and closerstudy the attitudes of the students who think homework is difficult and boring. I have chosento investigate and find out why homework is perceived as boring and cumbersome for somestudents in sixth grade. I hope to identify the aspects that contribute to the negativeconsequences that arise in connection with the homework. The following questions are usedto make the study: Do some students experience homework as boring and difficult? Do somestudents get any form of support at home, if so, how do students perceive the support fromhome? How do students feel that homework affects their leisure?What is the reason that the homework is perceived as difficult and boring according to thestudents? How should the shape of homework change according to the students who believethat homework is difficult and boring?I have chosen to do the study with older students who have more experience with homework.I used both qualitative and quantitative methods, those are interviews and questionnaires.

Bakgrunden till arbetet var att Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 ? Matematik årskurs 9 visade på resultatförsämringar i elevernas matematiska kunnande från 1992 till 2003. Eleverna angav också i utvärderingen att ämnet matematik inte intresserade dem, trots att många av eleverna trodde sig ha användning av sina kunskaper i framtiden. Ytterligare en anledning till arbetet var att utredningen Att lyfta matematiken ? intresse, lärande, kompetens visade att attityder till ämnet matematik inte bara påverkades under lektionerna i skolan utan för många elever var en positiv attityd till ämnet matematik ute i samhället en förutsättning för att de själva skulle nå en positiv matematikinlärning.Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityder till ämnet matematik och huruvida deras attityder skulle stämma överens med vad litteraturen visat och hur lärare i skolan skulle kunna arbeta för att ge eleverna en mer positiv attityd och öka elevintresset för ämnet.

Målet med vårt arbete är att undersöka vilka attityder elever i grundskolan har till matematik och hur dessa eventuellt förändras genom skolåren. Vidare är syftet att utreda om flickor och pojkar har samma attityder eller om deras åsikter skiljer sig åt. För att undersöka detta utformade vi en enkät vilken samtliga elever på en skola (år 1-9) i södra Sverige fick besvara. Sammanlagt besvarade 512 elever enkäten. Resultatet visade att attityderna eleverna har till matematik var övervägande positiva men att intresset för matematik avtar något med stigande ålder.

För att förändra attityder i ett genusperspektiv har dans i det här utvecklingsarbetet använts som ett verktyg för att bryta stereotypa könsuppfattningar på ett fritidshem. Skolans värdegrund finns för att ge kunskap om de värden som vi vill utveckla hos unga människor för att de ska veta hur vi bör behandla våra medmänniskor. Ett systematiskt kvalitetsarbete låg till grund som metod under det fem veckor långa dansprojektet, för ett femtontal elever i årskurs 2. Dans utifrån både given och egen skapad koreografi utfördes vid elva danstillfällen. Eleverna intervjuades enskilt före och efter dansprojektets slut.

Syftet med den genomförda studien var att undersöka pedagogernas kunskap om hur elever-nas självkänsla påverkar deras lärande. Avsikten med uppsatsen är även att ta reda på vilket sätt pedagogerna arbetar för att stärka och bibehålla elevers självkänsla samt att se vilka hin-der och möjligheter som ligger till grund utifrån elevers självkänsla att utveckla dem till de- mokratiska medborgare. Självkänslan har en central del i människors självbild och litteraturen visar att de finns många olika självbegrepp och forskarna är inte alltid ense om vilka begrepp som bäst beskriver självkänsla. Begreppen självkänsla och självförtroende förväxlas många gånger och det är viktigt att förstå skillnaden mellan dessa då det kan påverka pedagogens förhållningssätt och på så sätt antingen vara en tillgång eller ett hinder i arbetet med elevers självkänsla. Resultatet visade att det är viktigt för eleverna att ha en bra självkänsla för att kunna känna glädje över att vara en lärandeindivid.

Sjuksköterskor och läkare spelar en stor roll i vården av överviktiga patienter och att denna patientgrupp får samma vård på samma villkor som patienter som inte är överviktiga. Inom hälso- och sjukvård kan det finnas negativa attityder om att patienter med ett högt BMI är lata och odisciplinerade. Vårt syfte var tudelat. Det första delsyftet var att beskriva om det finns negativa attityder från vårdpersonal gentemot överviktiga patienter. Den andra delen av syftet var att beskriva den överviktiga patientens egna upplevelser av vårdpersonalens attityder.