Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlända elevers skolgång ser ut de första åren i Sverige. Min studie behandlar nyanlända elever mellan 16-20 år. Syftet med uppsatsen är att redogöra för nyanlända elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhälle. Här är syftet tätt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgång samt betydelsen av samhällsorientering för dessa nyanlända elever. Jag har använt mig av kvalitativ intervjumetod för att få fram mitt resultat.

   Samhället står i ständig förändring, och vi lever i ett informationssamhälle där vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fått till följd att det ställs andra krav på människans läsutveckling. Då forskning har visat på minskad läsförmåga hos elever i årskurs 4, ansåg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers läsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket också är studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att få svar på vilka förutsättningar som har betydelse för elevers läsintresse utanför skolan, genomfördes en enkätundersökning. Elevernas enkätsvar användes som stöd när lärarna därefter intervjuades.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hållbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar på vilken kunskap eleverna har om hållbar utveckling, hur de använder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrån de har fått sin kunskap. Resultaten har baserats på en enkätundersökning och intervjuer med elever i år 6, i en ort med goda socioekonomiska förhållanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt låg kunskap och att lärandesituationerna i skolan är få inom området hållbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling..

Utbildningsfrågor, med särskilt fokus på elevers grundutbildning och måluppfyllelse, är ett angeläget och återkommande inslag i samhällsdebatten. Frågor som diskuteras är bland annat hur elevers lärande kan stimuleras och hur lärmiljöer bör utformas. Sveriges nationella styrdokument; Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11, har tydligt framskrivet att eleverna ska ges inflytande över utbildningens innehåll och utförande och att de ska ha möjlighet att ta initiativ till frågor som rör undervisningen. Genom att anta elevers perspektiv och låta deras röster få utrymme i debatten kan ytterligare kunskap tillföras kring hur olika aspekter av skolors lärmiljöer kan skapa förutsättningar för elevers lärande och utveckling. Syftet med studien är att utifrån elevers uppfattningar, erfarenheter och känslor skapa förståelse för hur de upplever och beskriver sitt lärande i skolan och vilka förutsättningar och faktorer de ser som betydelsefulla för sitt lärande och sin utveckling.

Abstract Titel: Musikundervisningens dilemma ? en studie om när och hur musiklärares och elevers uppfattningar om musikundervisningen möts. Författare: Manda Sjöström och Tony Strömstedt Vi har undersökt elevers och musiklärares uppfattningar kring musikundervisningen på två olika skolor. Vårt syfte med undersökningen är att problematisera och försöka förstå musikundervisningen. Vår problemformulering lyder: ? På vilket sätt möts elevers och musiklärares uppfattningar om musikundervisningen? Vi har använt oss av intervjuer i vår undersökning.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med att främja elevers matematikinlärning samt hur de elever som tappat lusten och intresset för ämnet kan fångas upp. Både i rapporter från Skolverket och i forskning som gjorts inom ämnet tyder mycket på att den främsta faktorn som bidrar till elevernas inlärning, lust och intresse är hur undervisningen utformas. För att elever ska kunna befästa matematiska abstraktioner bör undervisningen, enligt litteraturen, utgå från elevers erfarenheter. Vad eleverna har kunskap om sedan tidigare, då det gäller matematik, är en viktig aspekt att ta hänsyn till som lärare. Viktigt är även att samtala om matematik, att kommunicera i undervisningen ger eleverna en djupare förståelse för symboler och begrepp.För att få svar på mina frågeställningar har jag tagit del av tidigare forskning och litteratur som berör elevers matematikinlärning.

Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i ämnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan använda sig av motivationsteorier när man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen. Utifrån vår studie fastställde vi tre olika undervisningsmetoder där vi strävade efter att tillgodose och väcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod.

I vår kommande lärarprofession kommer vi att samverka med andra lärare och därför tycker vi att det är viktigt att få en djupare förståelse av samverkan och hur det främjar elevens lärande. Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur förskollärare och grundskollärare upplever samverkan mellan varandra så att elevernas lärande främjas. Vårt arbete utgår från frågeställningarna: varför samverkar lärarna med varandra och vad är det i deras samverkan som gör att elevers lärande främjas? Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lärare, för att få fram deras upplevelse kring detta begrepp. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet för förskoleklassen och fritidshemmet, ingår begreppen samarbete och samverkan för att främja elevers lärande.

Arbetet behandlar mobbningsproblematiken ur ett allmänt perspektiv samt ur ett elevperspektiv. Syftet med arbetet är att belysa mobbning samt undersöka hur elever ser på problemet. Vidare undersöks även elevers syn på sitt respektive lärares ansvar för att förhindra mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning utifrån intervjuer med elever i årskurs åtta på en högstadieskola i nordvästra Skåne. Resultaten som undersökningen ledde till var att det finns vissa brister i elevers kunskaper angående mobbning samt att de inte uppfattar elevansvaret som reellt även om de är medvetna om att de har ett ansvar att förhindra mobbning.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt rektorer för förskoleklasser och till och med årskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlärning, samt vilka strategier och metoder de använder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgången framställs olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. Här redogörs även för rektorsuppdraget och vilka ansvarsområde som gäller för rektorerna. Undersökningen består av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgår det att rektorernas möjlighet till att påverka elevers rörelse är god.

Denna uppsats belyser vad elever anser vara en bra respektive en mindre bra lärare och hur läraren kan påverka elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad elever har för åsikter om lärares egenskaper och om det spelar någon roll för en elev vilka lärare den har. För att ta reda på elevers åsikter har vi använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med elever i årskurs 6. Resultatet från samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av tidigare forskning inom området samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som har ett intresse för sitt ämne, bryr sig och tycker om sina elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid.

Matematikämnet och elevers bristande kunskaper i ämnet, har starkt uppmärksammats senaste åren. Vi har konstruerat ett matematikspel i syfte att införa ett arbetssätt i undervisningen, som bygger på pedagogiska faktorer såsom kommunikation, reflektion, social aktivitet och motivation. Målgruppen har främst varit förstaårselever vid gymnasiet. I denna undersökning har såväl elever som lärare och andra pedagoger deltagit i syfte att värdera spelets funktioner som en del av undervisningen. Det centrala har varit hur och om spelet kan stimulera elevers motivation och kommunikation i positiv riktning för att på så sätt skapa förutsättningar för ett bättre lärande.

I vår studie undersöker vi vilken uppfattning elever i årskurs tre har om likhetstecknet samt hur lärarens arbetssätt och arbetsmetoder kan påverka elevers förståelse av likhetstecknets innebörd. I studien använder vi oss av två insamlingsmetoder: en kvantitativ undersökning med en klass i årskurs tre och kvalitativa intervjuer med tio grundskollärare. I undersökningen utgår vi från en konstruktivistisk syn på förståelse och undervisning. Som bakgrund för studien använder vi tidigare internationell forskning vilken behandlar elevers förståelse för likhetstecknet samt lärarens undervisningsmetoder om likhet. Vår undersökning har påvisat att även om eleverna visat bra förståelse av likhetstecknet när de löser diagnosuppgifter av strukturell typ, har de problem med att skriftligt förklara likhetstecknets innebörd.

Studiens huvudsyfte är att undersöka hur lärare och elever upplever teknikämnet och teknikundervisningen i den svenska skolan. Ett annat syfte är att undersöka om det finns några skillnader mellan lärares och elevers upplevelser av densamma.En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och totalt medverkade fyra lärare som undervisar i teknikämnet på högstadiet samt sju elever som går på högstadiet.Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till teknikämnets funktion i skolan. Däremot upplever de att teknikämnet får för litet utrymme.Beträffande lärares och elevers upplevelser av teknikundervisningen visar resultatet att lärarna bedriver en varierad teknikundervisning från teknikämnets olika kunskapsområden. Både lärarna och eleverna ansåg att lärarrollen är viktig för undervisningen.Resultatet visar också att tre av fyra lärare upplever att tekniken är ett ämne där praktik och teori är integrerat medan samtliga elever anser att teknik är ett ämne där de får arbeta mycket praktiskt. Elevernas upplevelser av teknikundervisningen är väldigt positiva och de anser att teknikundervisningen är rolig..

Arbetets syfte är att ta reda på elevers föreställningar om matens väg genom kroppen samt matspjälkningsorganens funktion. 46 elever från årskurs 3 och 9 fick genomgå en papper- och pennauppgift varav 19 av dessa därefter intervjuades personligen. Elevernas föreställningar sammanställdes och kategoriserades sedan i fyra olika kategorier. Dessa kategorier sträcker sig från A: en ofullständig beskrivning av matspjälkningssystemet till D: god förståelse för matspjälkningssystemet.Resultatet visade på att merparten av eleverna inte uttryckte god förståelse för matspjälkningssystemets funktion. Vi har jämfört klassernas resultat och funnit små skillnader.