Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och gymnasieelevers skrivförmåga. Undersökningsmaterialet består av sammanlagt 18 texter skrivna av 12 elever från ett yrkesförberedande program samt 6 elever från ett studieförberedande program. Elevernas socioekonomiska bakgrund bestäms utifrån föräldrarnas utbildning och yrke och uttrycks i socioekonomiskt index (SEI).      Texterna i urvalet undersöks genom en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa undersökningen undersöks texterna utifrån förutbestämda språkliga variabler såsom textlängd, ordvariation, LIX, ordlängd och meningslängd. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar inte på något samband mellan de utvalda variablerna och elevernas socioekonomiska bakgrund.

Språkvetenskapligt självständigt arbete, 15 hpLSV410, Ht 2011Handledare: Rakel Johnson.

Enligt läroplanen ska alla elever bli tillgodosedda det svenska språket och dess uppbyggnad genom undervisning. Vi fann det då intressant att utforma en gemensam lektionsplanering som skulle varieras utifrån tre olika teoretiska positioner, socialkonstruktivismen, individkonstruktivismen och behaviorismen. Vidare valdes att utgå ifrån ett lärandeobjekt, substantiv med inriktning på obestämd och bestämd form, i singular och plural form. Dessutom ska studien visa hur elevernas kunskapsutveckling ser ut efter genomförd undervisning, det gjordes genom skriftliga tester. De tre elevgrupper som ingick i studien var elever i årskurs 2, årskurs 2-3 och årskurs 3.

Förmågan att lära sig språk är en vital förmåga i dagens samhälle. På grund av globaliseringen ökar kraven på språkbehärskning. Skolan måste hjälpa eleverna nå språklig kompetens. Syftet med undersökningen är att visa hur undervisningskulturen påverkar elevernas språkinlärning. Det här är en jämförande studie av svensk och egyptisk undervisningskultur.

Mitt syfte är att visa elevers och lärares attityder till att använda IT i historieundervisningen utifrån undersökningens kontext och att se på vilka sätt vi kan utnyttja ett mediums egenskaper för att påverka lärandet. Uppsatsen kommer därav att bidra till ytterligare förståelse och kunskap kring IT och lärande. Med kvalitativa undersökningsmetoder har en intervju genomförts med en historielärare för att få en djupare förståelse av den kvantitativa undersökning som genomförts i form av enkäter. Den av elevernas användning av IT som mest tillför lärandet något anser jag utifrån undersökningen vara möjligheterna till att söka information kopplat till skolarbetet samt att lättare sköta kommunikation mellan andra elever och lärare. Undersökningarna i arbetet visar att eleverna är mycket positiva till att använda IT i undervisningen men visar också brister i elevernas medvetenhet kring källkritik.

Syfte med denna studie har varit att studera relationen mellan motivation och portfolio, både digital och pappersbaserad. Samt att studera huruvida den ena metoden är mer motiverande för eleverna än den andra och hur relationen ser ut mellan portfolio och några av de sex utvalda motivationsteorierna som redogörs för i uppsatsen.Den metod som har använts i denna uppsats är forskningskonsumtion vilket innebär att resultatet är baserat på tidigare forskning inom de områden som berörs i denna uppsats, det vill säga motivation och portfolio. Utifrån dessa artiklar samt ytterligare litteratur har sedan en analys och diskussion gjorts för att undersöka relationen.Resultat som framkom i undersökningen visade att portfolio har en motiverande effekt för eleverna, framförallt den digitala portfolion, detta då den har flera tekniska fördelar jämfört med den pappersbaserade portfolion. Det framkom även att elevernas motivation i samband med portfolioarbetet visade en tydlig koppling till motivationsteorierna som tas upp i uppsatsen.Mina slutsatser av denna uppsats är att framförallt den digitala portfolion är en gynnsam metod att använda för att elevernas motivation ska öka. Dock bör teknologin i den digitala portfolion fortsätta utvecklas för att minska risken för tekniska problem.

Syfte: Studien syftar till att belysa vad elever själva anser vara ett stöd för dem i matematik och att se om det överensstämmer med det skrivna åtgärdsprogrammet. Frågeställningar:? Hur beskriver eleverna sina behov för att kunna uppfylla kunskapskraven? ? Hur kommer elevens behov till uttryck i åtgärdsprogrammet?? Vad anser eleverna vara ett stöd för dem för att kunna utveckla sina kunskaper i ma-tematik?? Vilka åtgärder föreslås i åtgärdsprogrammet?Teori: Matematikdidaktisk teori och ramfaktorteorin Metod: Studien är en kvalitativ studie genomförd på tre skolor belägna i två olika kommu-ner i västra Sverige. Undersökningen bygger på 13 halvstrukturerade elevintervjuer samt granskning av elevernas åtgärdsprogram från skolår 3- 9. Det insamlade materialet har tolkats enligt hermeneutisk metod och resultatet av intervjuerna har jämförts med de skrivna åtgärds-programmen.

Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur språklärare i engelska, franska och tyska på gymnasieskolan använder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta påverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har använts och därefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nästan samtliga lärare blandade läroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den främsta anledningen till detta var att lärarna upplever att elevernas motivation ökar dåundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan språken påvisades, då engelsklärarna i större grad uppgav att de använde autentiskt material i undervisningen. Lärare ityska och franska menade oftare att brist på material och elevernas kunskapsnivå förhindrade arbetet med autentiskt material. Lärarna påpekade även att kursplanen inte hade någon påverkan gällande materialet, utan attdet var varje lärares beslut att ta..

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur olika faktorer påverkar eleverna samt pedagogerna i klassrumsmiljön. Vi har valt att kalla dessa faktorer för styrfaktorer genom hela arbetet, då vi tror det är dessa som tillsammans skapar och påverkar klassrumsmiljön. De styrfaktorer vi har valt att lägga vikt vid är asymmetrin mellan elev ? pedagog, maktrelationer, elevernas bakgrund, språkets betydelse samt pedagogernas bakgrund. Fokus ligger på hur dessa styrfaktorer samverkar med varandra samt utgår ifrån ett demokratiskt förhållningssätt.

Syftet med den här uppsatsen har varit att studera huruvida bildlärarna i dag samtalar med eleven om elevens bilder i skolan. Om lärarna ens gör det?! Och hur det går till i så fall. Undersökningen har varit kvalitativ, sex bildlärare vid sex olika skolor har deltagit. Informationen har samlats in via intervjuer och observationer.

Sammanfattning: Barn- och fritidsprogrammet är ett av gymnasieskolans treåriga yrkesförberedande program. Undervisningen är förlagd både i skolan och på praktik, så kallad arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Tanken med APU:n är att knyta samman teoretiska och praktiska kunskaper för att skapa en djupare förståelse för att det teoretiska och praktiska hänger samman. APU:n skall också ge en introduktion till yrkeslivet. Undervisningen i skolan och APU:n utgör tillsammans en helhet som uppfyller programmets mål.

AbstractSyftet med den här uppsatsen är, att ta reda på vilken betydelse elevernas laborationer under grund skolan senare år har, och om laborationer i kemi bidrar till utvecklingen av förståelsen av kemi. Vidare vill jag undersöka, om eleverna tycker att laborationerna är lärorika och förstår syftet med dem.Undersökningen utfördes som en kvantitativ enkätundersökning med tre klasser i årskurs nio i grundskolan. Grundskolan delar lokaler med gymnasieskolan, vilket bidrar till samordningsmöjligheter, samt att laborationssalar, och material är bra. Resultatet visar, att eleverna har likartade åsikter om laborationernas betydelse för förståelsen av kemi. Undersökningen visar också, att eleverna tycker om laborationerna och tycker att de är lärorika, samt att laborationerna bidrar till förståelsen av kemins teori.

Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma från inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhåller att motivation är ett komplext begrepp som består av den kognitiva processen, elevernas känslor och de kulturella förhållanden som eleverna befinner sig i. Utifrån min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har läst, har jag fått min uppfattning om motivation. Enligt min uppfattning innebär motivation en rad olika aktiviteter, där läraren behöver forma arbetsklimat, starka undervisningsbetingelser, stödja elever individuellt och i gruppen samt uppmuntra engagemang.Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner.

Skolinspektionens rapport 2011:2 visar på betydande brister i samverkan mellan skola och arbetsliv. Endast en femtedel av de tillfrågade skolorna klarar av att ge APU, arbetsplatsförlagd utbildning (APL ? arbetsplatsförlagt lärande fr.o.m. Gy 11), med den kvalitet som krävs. Vårt arbete har som övergripande syfte att skapa ett lokalt diskussionsunderlag för våra respektive arbetsplatser gällande faktorer att ta hänsyn till i ett förändringsarbete kopplat till APL.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare år och i detta arbete utvärderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvärdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjälp av ett frågeformulär innan de fick tillgång till serietidningen. Då eleverna haft tillgång till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermätning, med samma frågeformulär som använts vid förmätningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bättre på eftermätningen än på förmätningen. På alla frågor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermätningen än det var vid förmätningen.