This is an analysis of how the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet and the English newspapers The Independent and The Guardian reported about the sexual molestation and rape charges that were alleged against the Wikileaks founder Julian Assange in August 2010. Through a critical discourse analysis, a theme- and proposition analysis and a process analysis this paper aims to investigate how the above mentioned newspapers create reality in their articles. The purpose is to shed light upon with what means the journalists through the inherited structures of the newspaper illustrate actions and events, how they let other people get visible in the text and who is described as responsible for current events.    The results of the analysis shows that Aftonbladet uses a relatively large amount of propositions and speech cues to create an image of the reality that is almost explicitly angled. Dagens Nyheter and The Independent claims a higher degree of objectivity and through micro themes with different perspectives and few explicit statements they create a reality with plenty of room for the reader to make her own conclusions. The Guardian creates an image of the world where the Wikileaks is a great force of democracy and where actions are performed by humans as well as by objects and organizations.   .

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur pedagogerna i grundskolans tidigare år arbetar med läs- och skrivinlärningen i sin undervisning och hur de arbetar med eleverna för att förhindra att läs- och skrivsvårigheter uppstår. Studien bygger på intervjuer med 6 pedagoger vilka alla arbetar i grundskolans tidigare år.Undersökningen visar att pedagogerna anpassar sin undervisning efter varje enskild elevs förutsättningar och behov, och att metoder och olika material anpassas efter den enskilda eleven. Rim, ramsor, sånger och kommunikation eller dialog mellan läraren och eleven används för att öka elevernas språkförståelse. För att upptäcka och förebygga att läs- och skrivsvårigheter uppstår användes olika tester som undersöker elevernas språkliga medvetenhet och fonologi. Testerna ger pedagogerna insyn i vad eleven kan och hur de ska gå vidare i sin undervisning.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kärnverksamhet. En skola som det ställs många skilda förväntningar på från det omgivande samhället, pedagoger, föräldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bär med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet påverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser på sig själva med.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers natursyn och hur denna står i relation till deras uppfattning om hållbar utveckling. Detta har innefattat elevernas kunskap om allemansrätten, deras artkunskap, kopplingen mellan elevernas natursyn och lärarens undervisning, men även den kulturella bakgrunden har tagits i beaktande. Eftersom det är elevernas uppfattning om naturen som utforskats har den fenomenografiska metoden använts. Kvalitativa intervjuer har hållits med sju elever i år sex samt den undervisande läraren i No. Resultaten visar att samtliga elever ser naturen som något som är hotat i sig.

Tidigare forskning visar att bråk är ett område där många elever har problem. Syftet med den här studien är att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av bråk. Elevernas kunskaper studerades utifrån en konstruktivistisk syn på kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever från kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av bråk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att få en bättre uppfattning om deras kunskaper.

Elofsson, Sofie och Lundgren Persson, Maria (2009). Elever och skolmaten. [Students and the school lunch] Lärarutbildningen Malmö högskola. Syftet med vårt examensarbete är att diskutera elevernas lunchvanor i skolan och deras lärande ur ett elevperspektiv och även ur ett lärarperspektiv. Detta görs genom att ställa frågor i form av enkäter samt genom observation. Vi studerar hur lärarna och eleverna själva ser på och upplever matsituationen i skolan och om de anser att kostintaget kan påverka lärandet hos eleverna.

Syftet med denna studie är att studera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen. Sju elever i grundskolans årskurs 2 och årskurs 3 ingick i studien. Undersökningen genomfördes genom en lektionsserie inspirerad av learning study med en teoretisk förankring i variationsteorin, där det är centralt hur individer förstår och uppfattar det som ska läras (Carlsson, 2002). För att kunna analysera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen bearbetades data från inspelade strukturerade samtal, elevtexter (texter producerade av elever) och observation. Målet med undervisningen var att utveckla en förståelse för: varför atmosfären och de gröna växterna är förutsättningar för liv.

Något händer när ny teknik gör intåg i klassrummet där undervisning, studier och lärande i olika ämnen står på schemat. I nästan varje elevs ficka finns idag en populär artefakt, mobiltelefonen. Att telefonen påverkar skolkulturen är förståeligt. Men hur anser lärarna att elevernas användning, kommunikationsrutiner och strategier för studier och lärande påverkar undervisningen och attityderna till skolarbetet? I skolan har man traditionellt alltid använt artefakter som myndigheterna har tillhandahållit, exempelvis böcker, penna och papper.

Syftet med studien är att definiera begreppet interkulturell pedagogik och undersöka om denna pedagogik tillämpas i en mångkulturell skola. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmodell med hjälp av semi-strukturerade intervjuer.Studien visar att användningen av interkulturell pedagogik är varierande ute i den mångkulturella skola som undersöks och att ungefär hälften av lärarna utgår ifrån ett interkulturellt perspektiv i sin undervisning.Detta resultat framkom genom lärarnas svar och exemplifiering av sin undervisning och upplägget av denna. En av lärarna berättade att hon använder sig av elevernas bakgrund genom att i geografiundervisningen ha elevernas ursprungsland som utgångspunkt medan en annan skulle införa vvp, veckans viktigaste person för att visa eleverna att de är betydelsefulla. Den andra hälften utgick inte utifrån elevernas kulturella bakgrund i undervisningen utan lät det stanna vid firandet av Ramadan, FN- dagen och internationell fika. Ambitionen till förändring och vidareutveckling fanns dock hos de flesta av pedagogerna i studien..

Sedan jan 2006 ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan (IUP). Syftet med införandet av IUP var bland annat att måluppfyllelsen i skolan skulle förbättras och att elevers och vårdnadshavares delaktighet skulle stärkas. I detta arbete ser jag närmare på vad som dokumenteras i de individuella utvecklingsplanerna. Materialet som analyserats är planer från år åtta. I undersökningen har jag genom kvalitativ textanalys undersökt hur arbetet med planerna skiljer sig åt gällande vad som dokumenteras i dessa.

Syfte: Syfte med vår studie är att undersöka hur lärarna stimulerar och främjar elevernas läsförståelse.Teori: I vårt arbete utgår vi från läsförståelsestrategierna och Vygotskijs tänkande om den proximala zonen. Teorins fokus ligger på den aktiva eleven som ska i arbetet med vuxna erövra kunskap som ligger utanför sin existerande kognitiva förmåga.Metod: Vi har använt oss av kvalitativa studier och observationer. Vi har intervjuat sex pedagoger i två olika kommuner och observerat dem under två veckor. Vid intervjuerna använde vi bandspelaren, skrev ner de svaren vi fått samt analyserat dem. Resultat: Studiens resultat visar att respondenterna tycker att läsförståelse är en viktig del av läsinlärningsprocess och att de i sin undervisning använder olika metoder för att stimulera läsförståelseprocess hos sina elever.

AbstractInstitution: LUT, LärarutbildningenKurs: AUO3 Allmänt utbildningsområdeTermin: Höstterminen 2007Titel: Lärare och elevers upplevelser av mobbning på en specifik skola Författare: Olof GeoSyfte: Att jämföra elevers och lärares upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna på en specifik skola.Metod: Kvantitativ (enkätundersökning).Material: Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, tidigare forskning, rapporter från skolverket.Resultat: Lärarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen på den specifika skolan stämmer i vissa fall bra in på den tidigare forskningen medan den i andra fall skiljer sig. Både den tidigare forskningen och undersökningen på den specifika skolan visar att eleverna i högre grad anser att mobbning är ett problem på deras skola än vad lärarna gör. Båda undersökningarna visar också att lärarna anser att mobbning förekommer i högre grad än vad eleverna gör. Jämför man lärarnas och elevernas svar i enkätundersökningen finns det skillnader som tyder på att lärarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna på skolan ibland är olika. Skillnaderna i procentsatserna av lärarnas och elevernas svar är dock på vissa ställen relativt små.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en så kallad ?vänstervridning? i Sveriges televisions nyhetsprogram. Det vill säga en favorisering av vänstern gentemot högern. Detta genom att undersöka nyhetsrapporteringen, i Rapport och Aktuellt, av i förväg valda ämnen..

Denna uppsats har kommit till för att belysa hur laborativa metoder kan påverka taluppfattningen hos elever i årskurs sju till nio och hur det skulle gå att effektivisera undervisningen kring detta. I undersökningen har det gjorts tester på elever i årskurs sju till nio med en utvald laboration kring taluppfattning. Eleverna har fått svara på enkäter före och efter laborationerna som har försökt belysa både elevernas kunskapsnivå och elevernas syn på taluppfattning i stort. Utvalda elever har intervjuats om sina erfarenheter och lärare har intervjuats. Dessutom har parallellt undersöks ifall det kan finnas fog för att skilja på undervisningen mellan flickor och pojkar samt hur undervisande lärare diagnostiserar elever i årskurs sju.

Under våra VFU ? perioder har vi uppfattat att elevernas intresse för religion är lågt.Syftet med denna studie är att granska sex gymnasieelevers tankar kring nyttan med religionsundervisningen i skolan och varför deras intresse kan uppfattas som lågt. I studien undersöks också hur elever uppfattar lärarens tydlighet kring meningen med religionsundervisningen, religion, livsåskådningar och etik. Med utgångspunkt i detta syfte granskar vi elevernas syn för att hitta, för läraren, nya förhållningssätt och undervisningsmetoder som kan gynna elevernas intresse och lärande.Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, gjorda på sex elever på gymnasienivå. Det vi fann i undersökningen sammanställdes och transkriberades för att sedan kunna diskuteras i förhållande till teorier.Resultatet av denna studie påvisar att det finns en plats för religionsundervisning i skolan.