Denna uppsats är en hermeneutisk och queerteoretisk undersökning av fyra prästers uppfattningar om Svenska kyrkans beslut om att viga samkönade par. Materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka ståndpunkter har informanterna i frågorna om vigsel och äktenskap och hur motiverar de dessa? Hur resonerar informanterna kring frågorna om vigsel och äktenskap? Vad anser informanterna om Svenska kyrkans behandling av frågorna om vigsel och äktenskap? Vad tror informanterna att de beslut som kyrkomötet fattade den 22 oktober 2009 beträffande vigsel och äktenskap kommer att leda till? Resultatet visar att skapelseteologi, tradition och heteronorm är centralt för de två informanter som är emot beslutet. De tycker också att kyrkan behandlat frågan illa.

I detta examensarbete har jag försökt ta reda på hur elevinflytandebegreppet kan uppfattas av några olika lärare, vilka motiv det finns för att ge elever inflytande och hur elever kan ha inflytande i skolan. Lärarna jag intervjuade menade att elevinflytande är elevernas möjlighet att påverka olika delar av skolan, genom formella och informella kanaler, i grupp och individuellt. I litteraturen stod elevinflytande vanligen för elevernas delaktighet i mer eller mindre formaliserade beslutsprocesser, men har också beskrivits som påverkan i de social relationer eleverna har som rör skolan. Jag har också tittat på varför elever ska ha inflytande i skolan. Lärarna jag intervjuat ger exempel på fem orsaker till varför elever ska ha inflytande: demokratifostran, skolan blir roligare, elevernas presterar bättre, vikänslan i gruppen kan stärkas och eleverna kan utveckla sin personlighet genom sitt inflytande.

Introduktion: För att ett barn skall utvecklas optimalt behöver det en anknytningsperson. Föräldraskapet blir alltmer jämställt och pappor är i högre uträckning, jämfört med tidigare, hemma tillsammans med sina barn. Mycket av tidigare forskning har fokuserat på mamman och barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva pappans uppfattningar av det egna lilla barnets anknytning till honom. Syftet var också att beskriva pappans uppfattningar av föräldrastöd.

Studiens huvudsyfte var att undersöka hur elever använder och uppfattar informations- och kommunikationsteknik, (IKT) i skolan respektive hemmet, samt studera detta ur ett genusperspektiv. Syftet var även att undersöka vilka IKT-verktyg som används i respektive miljö samt på vilka sätt dessa används. Vidare undersöks också elevernas uppfattning om möjligheter och hinder med IKT. I studien har elever från en IKT-profilerad grundskola, år fyra, intervjuats. Resultatet visade att de medverkande eleverna i studien hade en positiv inställning till IKT generellt, då de också visade att de var medvetna och insatta i en mängd olika företeelser inom IKT-området.

Det existerar olika perspektiv och definitioner gällande hedersrelaterat våld och två vanliga perspektiv är kulturperspektivet och könsmaktsperspektivet. Olika synsätt på hedersrelaterat våld kan leda till svårigheter för polisen vid utredning, stöd till brottsoffer samt vid senare åtal. Tidigare forskning angående förhörsledares uppfattningar om hedersrelaterat våld och svårigheter i arbetet med våldet är begränsad. Syftet med föreliggande studie var således att klargöra de uppfattningar förhörsledare innehar beträffande arbetet med hedersrelaterat våld. En fenomenografisk ansats tillämpades och data samlades in via individuella intervjuer med nio förhörsledare.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

Detta arbete har som syfte att åskådliggöra högstadieelevers mentala kartor och dess kunskaper om storleksrelationer på världskartan. Som uppföljning av detta är ett ytterligare syfte att presentera tillvägagångssätt för att kunna arbeta med den mentala kartan för att få denna att i en högre grad överensstämma med verkligheten.                             Som bakgrund till elevernas mentala kartor presenteras hur olika länder representeras i media och vilket utrymme dessa får, samt att läroböcker i geografi från fyra olika förlag analyseras rörande deras presentation av världskartan.                             För att kartlägga elevernas kunskaper om storleksrelationer på världskartan har en enkätundersökning gjorts med 137 högstadieelever i en svensk grundskola. Resultatet av enkätundersökningen presenteras, analyseras och sätts i relation till tidigare forskning. Utifrån resultatet av enkätundersökningen och analysen av tidigare undersökningar görs ett försök att presentera arbetsmoment och strategier för att motarbeta de avvikelser som uppmärksammats mellan elevernas mentala kartor och den faktiska jordgloben. .

 Inledning: Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhållningssätt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mångkulturellt perspektiv. Metod: Intervjuer genomfördes på tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfällena användes en mall med förskrivna frågor. Den valda ansatsen är fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrån informanternas utsagor.

Utifrån politiska beslut tagna under de senaste två decennierna så har möjligheten att starta friskolor blivit enkelt och de drivs under samma ekonomiska förutsättningar med skolpeng som för traditionella kommunala skolor. Hur friskolorna profilerar sina skolor är många och en del är sättet att bedriva och organisera undervisningen på. En del i denna organisering är att erbjuda alternativ slöjdundervisning. Kunskapsskolan erbjuder till exempel slöjdundervisning under en viss period där en eller båda perioderna sker på ett internat som kallas för Kunskapsgården. Syftet med denna studie är att undersöka hur slöjdundervisningen kan se ut på Kunskapsskolan och på en Kunskapsgård och hur eleverna i en årskurs åtta uppfattar denna slöjdundervisning.

Sammanfattning                                                     Situationen på arbetsmarknaden idag ser annorlunda ut än tidigare ur flera olika avseenden, vilket kan påverka människors hälsa både positivt och negativt. Syftet med denna undersökning var att identifiera några uppfattningar av lönearbete, för att genom dessa få en ökad förståelse för människors handlingar utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv samt arbetssituationens påverkan på hälsan. Detta undersöktes genom intervjuer som transkriberades och analyserades, vilket resulterade i beskrivningskategorier. Resultatet visade att lönearbete inte per automatik innebär välmående utan välmående bestäms snarare utifrån individuella faktorer som meningsfullhet och känslan av tillhörighet. Uppfattningarnas gemensamma bild av lönearbete visade att arbetet var en källa till gemenskap och tillägnande av en identitet.

Dagens hälsoproblem bland barn och ungdomar är i allt större utsträckning av socialmedicinsk karaktär och kräver därför ett förebyggande och mer miljö- och beteendeinriktat arbetssätt. Skolhälsovården har en nyckelposition i det förebyggande arbetet för att främja hälsa, och dess roll inom skolan har därigenom förstärkts. Skolans psykosociala miljö och sätt att bemöta elever och föräldrar är viktiga instrument i hälsoarbetet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans funktion för att främja hälsa inom skolhälsovården. Denna kunskap kan skolsköterskan använda sig av som underlag i sitt arbete inom skolhälsovården.

Bakgrund: Vi vill med denna studie undersöka matematikundervisning i Montessoriskolans tidigare skolår. Detta eftersom vi båda i vår utbildning specialiserat oss på matematik i de tidigare skolåren och det ligger oss båda varmt om hjärtat. Våra erfarenheter och upplevelser är att många elever uppfattar matematik som någonting svårt och abstrakt. Denna uppfattning vill vi förändra genom att erbjuda eleverna ett lustfyllt matematiskt lärande. Vi tror att den medvetna pedagogen söker olika vägar till ett lustfyllt lärande, kanske genom andra pedagogiska förhållningssätt.

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka japanska ungdomars uppfattningar om och erfarenheter av ämnena sexualitet, sexualundervisning och sexualupplysning. I anslutning till det undersöks ungdomarnas upplevda möjlighet att få sexualupplysning i Japan, samt vilka metoder och kanaler de använder sig av för att få tag på informationen. Frågeställningar * Vad har japanska ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualitet?* Vad har japanska ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualundervisning i skolan?* Vad har japanska ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualupplysning?Metod Jag har använt en kvalitativ metod och gjort tolv intervjuer med japanska ungdomar i åldrarna 21-26 år. Jag använder mig av tio av dessa intervjuer i uppsatsarbetet där ungdomarnas egna och subjektiva erfarenheter, ord, beskrivningar och uttryck är centrala.