Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i ämnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya läroplanen för gymnasiet, kan endast så kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers natursyn och hur denna står i relation till deras uppfattning om hållbar utveckling. Detta har innefattat elevernas kunskap om allemansrätten, deras artkunskap, kopplingen mellan elevernas natursyn och lärarens undervisning, men även den kulturella bakgrunden har tagits i beaktande. Eftersom det är elevernas uppfattning om naturen som utforskats har den fenomenografiska metoden använts. Kvalitativa intervjuer har hållits med sju elever i år sex samt den undervisande läraren i No. Resultaten visar att samtliga elever ser naturen som något som är hotat i sig.

Tidigare forskning visar att bråk är ett område där många elever har problem. Syftet med den här studien är att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av bråk. Elevernas kunskaper studerades utifrån en konstruktivistisk syn på kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever från kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av bråk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att få en bättre uppfattning om deras kunskaper.

Syftet med studien var att få en ökad kunskap om 15-åringars uppfattningar om kränkningar och trakassering på internet och vad de menar kan ha en motverkande effekt på att problemet uppstår. Datainsamling blev genomförd genom fyra fokusgruppintervjuer med 15-åringar från en skola i Sydsverige. Grounded theory användes för analys av intervjuerna. Resultaten teoretiserades ut i från ett genusperspektiv.Resultaten visade att Internet är en given del av ungdomarnas vardag och att kränkningar är vanliga. Både sändaren och mottagaren av en kommentar måste uppfatta den som illa menad för att det skulle vara en kränkning.

Elofsson, Sofie och Lundgren Persson, Maria (2009). Elever och skolmaten. [Students and the school lunch] Lärarutbildningen Malmö högskola. Syftet med vårt examensarbete är att diskutera elevernas lunchvanor i skolan och deras lärande ur ett elevperspektiv och även ur ett lärarperspektiv. Detta görs genom att ställa frågor i form av enkäter samt genom observation. Vi studerar hur lärarna och eleverna själva ser på och upplever matsituationen i skolan och om de anser att kostintaget kan påverka lärandet hos eleverna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken uppfattning SFI ? lärare har om hur de planerar och iscensätter sina lektioner med tanke på att de undervisar i en mångkulturell miljö. För att ta reda på detta har jag utfört sju kvalitativa intervjuer med SFI- lärare verksamma i en storstad och en liten kommun i södra Sverige. Uppsatsen har ingen förutbestämd tes utan undersöker hur, och om, SFI ? lärare, enligt deras egna uppfattningar, tar hänsyn till olika kulturella bakgrunder i klassrummet när de undervisar.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lärare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare år, från skolår ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, där litteraturgenomgång, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lärare, ingick. Lärare har ett likvärdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats på olika vis och som fokuserar på olika saker. Resultat visar att lärarnas förståelse för uppdraget skapas i processen för införandet.

Syftet med denna studie var att belysa skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan två grupper, dels hos unga vuxna i början av arbetslivet och dels hos nyblivna pensionärer. Undersökningsgruppen bestod av sex informanter ur vardera grupp. Datainsamlingen utfördes med inspiration av en fenomenografisk ansats som en kvalitativ intervjustudie utifrån en öppen fråga: Vad innebär livskvalitet för dig? Data analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av fenomenografi vilket resulterade i fyra kategorier: En god hälsa, Arbetets betydelse, En fritid samt Ett rikt liv. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan de två grupperna.

Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua åtta pedagoger från två olika förskolor som finns i två olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav två olika kategorier där den ena handlar om att rörelse är allt som ett barn gör med sin kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin kropp och för att barnen ska få kontroll över sin kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav också två kategorier där den första handla om att de är för att barnen ska lära känna sin kropp och för att barnen ska lära sig och behärska sin kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det är hälsofrämjande alltså att det är viktigt och nyttigt samt att man lär bättre.

Syftet med denna studie är att studera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen. Sju elever i grundskolans årskurs 2 och årskurs 3 ingick i studien. Undersökningen genomfördes genom en lektionsserie inspirerad av learning study med en teoretisk förankring i variationsteorin, där det är centralt hur individer förstår och uppfattar det som ska läras (Carlsson, 2002). För att kunna analysera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen bearbetades data från inspelade strukturerade samtal, elevtexter (texter producerade av elever) och observation. Målet med undervisningen var att utveckla en förståelse för: varför atmosfären och de gröna växterna är förutsättningar för liv.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i ämnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya läroplanen för gymnasiet, kan endast så kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

Något händer när ny teknik gör intåg i klassrummet där undervisning, studier och lärande i olika ämnen står på schemat. I nästan varje elevs ficka finns idag en populär artefakt, mobiltelefonen. Att telefonen påverkar skolkulturen är förståeligt. Men hur anser lärarna att elevernas användning, kommunikationsrutiner och strategier för studier och lärande påverkar undervisningen och attityderna till skolarbetet? I skolan har man traditionellt alltid använt artefakter som myndigheterna har tillhandahållit, exempelvis böcker, penna och papper.

Syftet med studien är att definiera begreppet interkulturell pedagogik och undersöka om denna pedagogik tillämpas i en mångkulturell skola. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmodell med hjälp av semi-strukturerade intervjuer.Studien visar att användningen av interkulturell pedagogik är varierande ute i den mångkulturella skola som undersöks och att ungefär hälften av lärarna utgår ifrån ett interkulturellt perspektiv i sin undervisning.Detta resultat framkom genom lärarnas svar och exemplifiering av sin undervisning och upplägget av denna. En av lärarna berättade att hon använder sig av elevernas bakgrund genom att i geografiundervisningen ha elevernas ursprungsland som utgångspunkt medan en annan skulle införa vvp, veckans viktigaste person för att visa eleverna att de är betydelsefulla. Den andra hälften utgick inte utifrån elevernas kulturella bakgrund i undervisningen utan lät det stanna vid firandet av Ramadan, FN- dagen och internationell fika. Ambitionen till förändring och vidareutveckling fanns dock hos de flesta av pedagogerna i studien..

Klimatförändringar och dess effekter är något som både dagens och framtidens samhälle behöver anpassa sig till, och jordbruket är inget undantag. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar östgötska lantbrukare har kring vilka effekter klimatförändringarna kan få för jordbruket, och hur de ska hantera dessa nya problem och möjligheter. Sex intervjuer med östgötska lantbrukare har genomförts för att undersöka deras uppfattningar och erfarenheter kring klimatförändringarnas effekter på jordbruket. Resultatet av studien visar att östgötska lantbrukare idag är skeptiska till klimatförändringarna och den forskning som finns. Lantbrukarna innehar en stor kunskapsbas kring hur man kan hantera ökad nederbörd eller torka, vilket hör ihop med deras mångåriga erfarenhet av varierade väderförhållanden.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie om mentorer i lärarutbildningens uppfattningar av mentorsuppdraget.Sjutton intervjuer har genomförts, skrivits ut, analyserats, redovisats i beskrivningskategorier och slutligen samordnats utifrån fenomenografisk metod. Syftet för studien är att genom analyser av mentorers uppfattningar av sitt uppdrag ge ökad förståelse kring mentorsuppdraget och dess betydelse i lärarutbildningen. Studiens resultat är de tre beskrivningskategorierna betydelse genom eget lärande, betydelse genom länkat lärande och villkor för lärande. Mentor bidrar i detta sammanhang som länk till lärande och möjliggör utveckling och lärande mellan institutioner och aktörer. Det länkade lärandet är en förutsättning för det egna lärandet och villkor för lärande.Mentors fasta koppling både till utbildning och skola eller förskola bidrar till att skapa en enhetlig utbildning för den studerande.