Syftet med denna studie är att undersöka hur elever tar till sig kartkunskapen i skolan, och hur de bibehåller den. Elevernas syn på kartor och dess betydelse undersöks också. Undersökningen har gjorts i en 8:e klass som dels har följts under en period, där eleverna har fått göra ett och samma karttest vid tre olika tillfällen, dels en undersökning om elevernas möjlighet till att identifiera delar av en helhet (kartan). Resultatet visar att elevernas kartkunskaper är låga, men med undervisning tar de till sig kartkunskap och bibehåller den. Elevernas inställning till kartor visar att eleverna överlag tycker att det är intressant och viktigt att kunna orientera sig med kartor..

BAKGRUND:Vår undersökning behandlar biologiundervisning med fokus på artkunskapen och hur inlärning kan främjas genom att eleverna får möjlighet att urskilja växterna från sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. Inlärning om växter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. Växtkunskaperna är en del av allmänbildningen och även en del av vårtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar på att elevernas kunskaper gällande växter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte är att undersöka vilka uppfattningar några lärare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhälle och på vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien är en kvalitativ undersökning utifrån fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lärare.RESULTAT:Undersökningen visar att lärare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhälle.

Studiens syfte är dels att beskriva elevers uppfattningar om en gruppuppgift, dels att beskriva om dessa uppfattningar kan knytas till elevernas sätt att lösa uppgifterna. En matematisk uppgift användes. Kvalitativa data insamlas om elevers sätt att lösa uppgiften. Ontologiskt och epistemologiskt har undersökningen sin grund i Bhaskars vetenskapliga realism. Den metodiska ansatsen i studien är delvis fenomenografisk.Datainsamlingsmetoder var öppen observation och inspelning av samtal, gruppintervju och fältanteckningar.

Syftet med studien är att undersöka elever med läs- och skrivsvårigheters skilda sätt att uppfatta användandet av talsyntes. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i grundskolans årskurs tre till nio. Studien har utgått från en fenomenografisk ansats.I resultatet framkommer sex skilda uppfattningar om användandet av talsyntes. De sex kategorierna är: talsyntesen i användning, viktiga andra, autonomi och självständighet, lärande, delaktighet och förändring samt engagemang och attityd. Majoriteten av eleverna upplever användandet av talsyntes positivt.

Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur lärare motiverar sitt val av arbetssätt och innehåll, samt vilken betydelse olika årskurser har i lärares didaktiska val av arbetssätt och undervisningsinnehåll och hur lärare i olika årskurser arbetar för att utveckla ansvarstagande elever. Vår utgångspunkt har varit några olika aspekter som kan påverka lärare i deras didaktiska val. Genom en kvalitativ forskningsintervju har vi närmat oss några verksamma lärares uppfattningar av sitt uppdrag och arbete. Resultatet visar oss att lärare påverkas av sin lärarutbildning, läroplanen samt deras uppfattning av vad det pedagogiska arbetet innebär. För att utveckla elevernas ansvarstagande försöker lärarna individualisera sitt arbetssätt och undervisningsinnehåll efter elevernas behov och förutsättningar..

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Rapporten behandlar synen på elevinflytande och elevdemokrati, i skolan i allmänhet och i förskolegruppen i barnskolan i synnerhet.Syftet med vårt examensarbete är att studera vilka uppfattningar det finns om elevinflytande. I den empiriska delen av arbetet studerar vi hur några pedagoger uppfattar orden elevinflytande och elevdemokrati. Vi har också studerat vad eleverna uppfattar att de har för möjlighet till inflytande i skolan.Resultatet bygger på intervjuer och observationer hos förskollärare i barnskola, och intervjuer med deras elever i sexårsgruppen. Vi har funnit att pedagogerna anser att deras lyhördhet för eleverna och dessutom elevernas möjlighet att säga vad de tycker är en definition på elevinflytande. De uppger dessutom att inflytande handlar om respekt för varandra och att även möjligheten till delaktighet i beslut är av vikt när vi talar om elevinflytande och elevdemokrati.

Den här studiens syfte har varit att undersöka lärares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod användes intervju i både undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lärarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes också för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lärarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredställand och material och övningar därifrån hjälper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, självkänsla, samarbetsförmåga, koncentrationsförmåga och motorik. Lärarna anser att fysisk aktivitet är en nödvändighet i undervisningen för eleverna när det är långpass i skolan.

Att alla oavsett ålder, mer eller mindre har funderingar över världens struktur och beskaffenhet tror jag mig våga påstå. Hur dessa ser ut i de lägre åldrarna är en intressant fråga som jag tittat närmare på.Genom enskilda elevintervjuer och litteraturstudier har jag sökt svar på frågor som; Vilka uppfattningar/kunskaper har 8-åringar om begreppet luft? Hur ser elevernas vardagsförklaringar ut jämfört med de vetenskapliga? Hur kan jag som blivande lärare använda mig av elevernas vardagstänkande?Svaren på mina tre frågor kan kort sammanfattas som följer: Att tankar om begreppet luft fanns. Luft är något självklart, nödvändigt och alltid närvarande. Tankestrukturen hos eleverna är ett vardagstänkande som förklaras på ett vardagligt språk.

Inom gymnasieskolan läggs allt större vikt vid jämställdhet. Uppsatsens syfte är att undersöka elevers uppfattningar om jämställdhetsarbete inom gymnasieskolan. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med 14 elever (sju pojkar och sju flickor) vid en stor gymnasie-skola i Sverige. Därutöver intervjuades ordföranden för elevernas jämställdhetsgrupp samt en av skolans två s.k. jämställdhetspedagoger.

Syftet med den här uppsatsen är att söka förståelse för hur elever uppfattar att deras id-rottsliga bakgrund påverkar lärarens feedback, bemötande och förståelse för situationer i ämnet. I förlängningen innebar detta också att vi var intresserade av hur eleverna upp-fattar att deras idrottsliga erfarenheter påverkar den relation de utvecklar till aktuell lära-re. Studien är gjord ur ett elevperspektiv och behandlar elevers uppfattningar. Våra in-formanter är elever på gymnasiet. Studien är relaterad till kunskapskraven i ämnespla-nen för idrott och hälsa GY11 med anledningen att den tydligt markerar värdet av en kommunikation mellan elev och lärare.

ABSTRAKTTitelElevers uppfattningar av sexualundervisningen i skolanDetta är en C-uppsats inom pedagogik ifrån Högskolan i Gävle institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.FörfattareMaria NylundSammanfattningUngdomar och unga vuxna i Sverige har i ett historiskt perspektiv ökat sitt risktagande i sexuella sammanhang. Ungdomar som varit delaktiga i sexualundervisning, fått information och diskuterat frågor rörande sexualitet, relationer, könsidentitet med mera tar större ansvar när det gäller att skydda sig, vara tolerantare mot andra och öppnare i relationen till sina föräldrar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad elever i år 9, på en skola i Södermanlands län, hade för uppfattningar av sexualundervisningen som de deltog i under år 7 ? 9. Undersökningen behandlar Elevernas uppfattningar av sexualundervisningen, lärarens undervisningsteknik, sina påverkansmöjligheter samt i vilka ämnen undervisningen förekom.

Studiens övergripande syfte var att ta reda på några lärares uppfattningar och upplevelser om problematiska situationer i klassrummet. Avsikten var att få kunskap om vad det är mer som händer i klassrum bortsett från den traditionella undervisningen. Studien bygger på fyra grundskollärares utsagor om deras egen arbetssituation. Undersökningens empiriska grund utgörs av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkommer att elevernas brott mot den traditionella undervisningen anses vara ett problem i klassrummet.

Som blivande ämneslärare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera på begreppet bildkommunikation, då detta begrepp har en central roll i bildämnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lärare samt elever har för syn på bildkommunikation. Vi har även undersökt vad lärarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation är. Det  har gjorts i form av en kvalitativ undersökning där metoden för undersökningen har varit intervjuer. Två bildlärare från två olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever från varje skola har medverkat i gruppintervjuer.