Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur en grupp elevers lärande påverkades genom användning av olika lärstilar som renodlats. Detta genomfördes som en fallstudie i vilken jag ställde mig frågorna:Vilka olika lärstilar har mina elever?Hur kan undervisningen utformas så att olika lärstilar renodlas?Hur påverkas elevernas lärande av undervisning där olika lärstilar har renodlats?Fallstudien bestod av flera olika kvalitativa metoder. Först lät jag eleverna utföra ett par lärstilstest för att få en uppfattning om vilka lärstilar som fanns representerade i gruppen. Jag utgick från teorier om sinnespreferenser och multipla intelligenser.

Syftet med undersökningen var att beskriva omständigheter som uppstår vid tolkning och verkställighet av skolans uppdrag mellan stat (regering och riksdag), huvudman (kommunen), skolledare (rektor) och personal (pedagoger). I undersökningen har vi huvudsakligen använt oss av arbetsrelevanta frågeställningar hämtade från BRUK, ett nationellt kvalitetsindikatorsystem för barnomsorg och skola utvecklat av Skolverket. I undersökningen har vi även hos respondenterna sökt förslag på förändringar i syfte att förbättra arbetsförutsättningar och resultat. Vi granskade också respondenternas inställning i frågor som berör förändringar i resurstilldelning, lagar och styrdokument, arbetsuppgifter och arbetssätt samt i elevernas förhållande till informationsteknologi och media. Undersökningen visar att respondenterna överlag är tillfreds med hur verksamheten fungerar men att det finns områden som kan utvecklas och förbättras.

En av grundskolans uppgifter är att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av den egna klassbakgrunden. Därmed läggs ett stort ansvar på skolan, och indirekt ett ansvar på studie- och yrkesvägledarna. Utifrån detta är syftet med denna studie att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan hjälper elever att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analysera huruvida detta arbetssätt utmanar eller reproducerar rådande klasstrukturer. För att få svar på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på skolor som skiljer sig åt vad gäller elevernas föräldrars utbildningsnivå. Analysen bygger Hodkinson och Sparkes careershipteoris begrepp kapital, habitus, handlingshorisont och pragmatisk rationalitet. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna försöker arbeta med att öka elevernas kunskap om sin kontext, öka deras mottaglighet för nya yrken, ge dem kunskap om omvärlden samt ökat självförtroende och självkänsla. Studie- och yrkesvägledarna arbetar alla med någon av dessa saker men de uttrycker att de hade velat arbeta med fler delar om de hade haft mer resurser.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Det här examensarbetet inriktar sig på ett aktuellt ämne i dagens samhälle, nämligen hälsa. Syftet med studien är att ta reda på hur en vald högstadieskolas undervisning kring hälsa ser ut och vilka förutsättningar som finns från skolan. Elevernas kost- och motionsvanor kommer även att undersökas. Frågeställningarna som utgås från i studien är "hur sker skolans undervisning kring hälsa, och vilka förutsättningar från skolan finns?" och "hur uppfattar eleverna sina kost- och motionsvanor? Resultatet diskuteras utifrån det valda perspektivet som är hälsokorset.

Abstrakt Syftet med min undersökning är att undersöka elevers inställning till läxor i skolan. Jag har två övergripande frågor som jag har jobbat utifrån nämligen följande: 1. Vad är elevernas uppfattningar kring läxor? 2. Vad är elevernas uppfattning om läxhjälp? Tillvägagångssättet var genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio st elever i grupper om tre elever.

SammanfattningExamensarbetet handlar om sambandet mellan elevers attityd till matematik och prestationerna i ämnet. Det kan kännas uppenbart att elever blir bättre på något de tycker är roligt, men det känns ändå viktigt att kunna få det bekräftat.Min förhoppning är att undersökningen ska skänka ytterligare ljus åt Elevernas syn på skolan och undervisningen, med speciellt fokus på matematik. Om det kan bevisas att elever skulle lära sig mer om de tyckte det var roligt så kan skolan utvecklas på ett sätt som gör elevernas skoldag lättare att se fram emot.Undersökningen är gjord med enkäter som eleverna fått fylla i själva, alla svar kommer alltså direkt från eleverna även om tolkningarna är gjorda av mig.Med enkäterna tolkade och analyserade syns en tydlig statistisk signifikans. Elever som tycker matematik är roligt har i allmänhet även ett högre betyg än de som tycker det är tråkigt..

En learning study om grundskoleelevers förklaring av vattenkokning och fasövergången har gjorts. Utifrån tidigare forskning har några delar av materians beskaffenhet och kokning av vatten valts ut och använts för att designa ett förtest som hjälper till att kartlägga elevernas tidigare kunskap. Alla elevers svar har analyserats och jämförts med varandra i likheter och skillnader. Några kritiska aspekter av lärandeobjektet valdes och en lektion som belyser de kritiska aspekterna av lärandeobjektet planerades. Genomförandet av lektionen filmades med fokus på att belysa kritiska aspekterna och filmen transkriberades för att studera samtalen under lektionen.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för elevers motivation till skolarbete kontra sin specialidrott. Vidare är syftet att undersöka om elevers grupptillhörighet påverkar motivationen och deras arbetsinsats för skolarbetet. Denna studie redogör för forskning om elevers förhållningssätt till lärande och vikten av meningsfulla möten i skolan och dess betydelse för motivationen. Vidare lyfts forskning om pojkars förhållningssätt till skolan samt kamrateffekter när det gäller motivation och prestation i skolan. Detta jämförs sedan mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet.

Denna empiriska undersökning av historieundervisningens tillvaratagande av elevernas förkunskaper och inflytande kan fungera som ett underlag för blivande historielärare. Det kan även vara ett underlag för aktivt historieundervisande pedagoger, som är intresserade av hur elevinflytande ser ut och påverkar såväl historieundervisningen som de andra samhällsorienterande ämnena. Utgångspunkten i vår undersökning har varit två skolor med inriktning på grundskolans tidigare år, årskurs 4-6. Undersökningen har vi gjort genom öppna kvalitativa intervjuer som bygger på frågeställningar till elever och pedagoger. Utifrån dessa intervjuer har vi fått en inblick i hur elevinflytandet i historieundervisningen kan se ut, samt pedagogernas tillvaratagande av elevernas förkunskaper i ämnet.

Syftet med min studie är att belysa arbetet med skönlitteratur ur elevernas perspektiv gällande de två gymnasiala ämnena svenska och svenska som andraspråk. Fokus ligger på elevernas upplevelser av det skönlitterära arbetet inom vartdera ämnet och presenteras som likheter och skillnader mellan de två ämnena. Studien har genomförts via en enkätundersökning där tre undervisningsgrupper i ämnet svenska fått representera ämnet svenska och två undervisningsgrupper i svenska som andraspråk fått representera det ämnet. Utfallet presenteras utifrån ämne och ger resultatet att andraspråkseleverna i studien tenderar att i högre grad vara nöjda med undervisningen. Andraspråkseleverna tycks även uppleva att skönlitteraturundervisningen är anpassad efter deras förutsättningar och intressen i högre grad än de elever som läser ämnet svenska.

Vårt examensarbete bygger på vetskapen om skriftspråkets stora betydelse i dagens informationssamhälle och de larmrapporter som framkommit i media om att många idag lämnar grundskolan med bristande läs- och skrivförmåga. En anledning till det är att många av dessa elever tappar intresset för skolarbetet (SOU 2000:19). Som blivande pedagoger tycker vi att det är viktigt att försöka förstå vad det är som gör att lusten och glädjen för skriftspråksundervisningen avtar för alltför många elever De här grunderna, våra egna erfarenheter och litteraturstudier har gett oss inspiration att genomföra den här forskningsstudien. Syftet med vår studie har varit att undersöka elevernas uppfattningar om att skriva i skolan och vilka faktorer de anser betydelsefulla för att skapa motivation och engagemang i skrivundervisningen. För att få reda på elevernas tankar och känslor om skrivandet i skolan har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod.

Syftet med detta arbete var att ta reda på om intresset för naturvetenskap hos eleverna i år6 ? 9 påverkas av tidigare lärares intresse och engagemang i dessa ämnen.Tio stycken lärare som jobbar i de tidiga åren i grundskolan intervjuades om deras intresse för naturvetenskap och hur de bedrev sin NO-undervisning. Tidigare elever till dessa lärare fick i en enkät svara på frågor om deras intresse för NO och när de hade NO för första gången.De flesta lärare som jobbar med elever i år ett till fem undervisar i biologi, resten av ämnena är det olika med och beror på deras egna kunskaper och intressen. Eleverna tycker bäst om kemi och teknik medan biologi hamnar längst ner på listan.Resultaten visar att lärarnas engagemang och intresse för NO i de tidiga åren i grundskolan inte har särskilt stor betydelse då det gäller elevernas intresse för naturvetenskap i de senare åren i grundskolan..

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas språkutveckling samt om elevernas förståelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker även om eleverna får en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien är genomförd med 9 elever i år 4. Eleverna har provat på olika sätt att arbeta med bild och eleverna har fått uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt när det gäller det kroppsliga och muntliga språket.