Vi har på förslag från Johan Östergren, rektor på Sjömansskolan i Stockholm, kartlagt vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra med det nuvarande systemet för bedömning av elevernas insatser när de är ute på APU (Arbetsplatsförlagd utbildning). Genom att intervjua elever, handledare, lärare och rektor, har vi bland annat undersökt hur kommunikationen mellan grupperna ser ut och vad de olika grupperna anser om de nuvarande dokumenten som eleverna arbetar med under APU:n. När elevens APU är slut ska handledaren lämna en betygsrekommendation till läraren, men på vilka grunder görs denna bedömning? Vi gör en historisk återblick för att ge läsaren förståelse för den yrkeskultur och tradition som finns inom sjömansyrket. Den svenska sjömansutbildningen jämförs i ett internationellt perspektiv med den lärlingsanpassade sjömansutbildningen i Danmark.

Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers uppfattning av feedback i estetiska bildämnen. Undersökningen motiveras av att feedback från forskningshåll ses som en av de avgörande faktorerna för lärandet. Med stöd av Hattie och Timperleys (2007) modell för feedback så analyseras elevernas uttalanden om feedback. Elevernas redogörelser undersöks och jämförs också utifrån annan forskning om feedback, då även undersökningar som gjorts ur ett elevperspektiv. Denna forskning är presenterad i en forskningsöversikt om feedback.

Studiens syfte är att undersöka vilka svårigheter matematiska problemlösningsuppgifter kan vålla elever, samt hur dessa istället kan omarbetas för eleverna ska få en bättre förståelse och kunna lösa dem lättare.Datainsamlingen i denna studie har skett genom en observation vid ett lektionstillfälle där eleverna arbetade med problemlösningsuppgifter. Utifrån observationerna samt elevernas resultat valdes ett antal elever ut för en intervju. Efter intervjuerna fick eleverna lösa några omarbetade problemlösningsuppgifter som författarna till denna studie har framtagit med hjälp av de åsikter eleverna haft om uppgifterna vid intervjuerna.Resultatet har visat att eleverna fått större förståelse för uppgifternas syfte, samt fått lättare att lösa problemlösningsuppgifterna efter att de konkretiserats med hjälp av språket och att eleverna fick möjlighet att använda laborativt material..

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Alla lärare jag intervjuat anser att laborationerna framförallt ökar förståelsen av abstrakta begrepp inom ämnet. En demonstration är bra typ av experiment eftersom en sådan kan göra en lektion mer intressant och nyttig för eleverna men det är också viktigt att eleverna laborerar själva och får laborativa färdigheter. Lärarna använder sig mest av slutna laborationer i sitt arbete och det kan förklaras med vanan att genomföra sådana och att öppna laborationer är betydligt mer tidskrävande. Fördelen med slutna laborationer är att de lätt kan belysa hur någonting fungerar i praktiken. Nackdelen är att de inte är så stimulerande för elevernas tänkande och utveckling.

I det här examensarbetet har jag undersökt hur högstadieelever anser att sångundervisning påverkar deras språkinlärning i engelska. Syftet var att ta del av elevernas egna uppfattningar och hur de upplever språkinlärning i samband med sång. Jag har intervjuat fem flickor i årskurs 7 till 9 från två olika kommuner som deltar i musikskolans undervisning på sin fritid. Intervjuerna har skett via telefon och samtliga intervjuer har spelats in. Informanterna berättade att de har goda engelska språkkunskaper och att de upplever att de förbättrar dessa med hjälp av sin sångträning.

Syftet med detta arbete var att undersöka och beskriva hur några pedagoger och elever uppfattar aspekter av koncentration och koncentrationssvårigheter samt hur man kan arbeta för att förebygga dessa svårigheter. Vi har genomfört en enkätundersökning med 20 elever i årskurs fyra för att få reda på deras syn på koncentration. Vi har även intervjuat tre pedagoger verksamma i förskola och skola för att vi ville få en bredare bild eftersom de kan ha olika erfarenheter inom detta område. Det har varit intressant och lärorikt att få ta del av både pedagogernas och Elevernas synpunkter och erfarenheter. Resultatet visade att eleverna till största del upplevde hög ljudnivå som orsak till att de tappade koncentrationen.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

BakgrundAtt söka information på Internet blir allt vanligare i skolan, då datorn och dess sökfunktioner har blivit ett verktyg för att hitta information. Då kunskapsutbudet som finns tillgängligt på Internet både är brett och föränderligt, måste eleven ha kompetensen att välja informationskällor och kritiskt granska sina val för att finna tillförlitlig information. Skolan har i och med den nya läroplanen Lgr 11 större ansvar för elevernas kompetensutveckling gällande källkritiskt perspektiv och hantering av digital information.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på vilka val elever gör då de söker information på Internet och varför de gör dessa val. Syftet är även att ta reda på pedagogernas tankar kring elevernas informationssökning i undervisningen.MetodVi har gjort en fenomenografisk studie där vi har använt oss av intervjuer för att ta reda på hur tjugofyra elever gjorde när de sökte information på Internet, vilka val de gjorde samt vad som låg till grund för dessa val. Vi intervjuade även sju lärare för att ta reda på deras tankar kring Internet som sökverktyg.ResultatEleverna berättar hur de kan värdera en källas trovärdighet, men tillämpar inte dessa strategier i lika stor utsträckning.

Syftet med arbetet är att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlätta elevers lärande. Fokus för denna metod ligger på att använda teknologiska hjälpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebär att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna själva får producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efteråt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men också att se om det är möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osäkra, den lösningsorienterade och den reflekterande.

Syftet med arbetet är att undersöka om det går att skapa en balans mellan litteratur och medier i undervisningen. I litteraturgenomgången redogörs för teorier som är aktuella för den empiriska undersökningen. En beskrivning görs av medier och litteraturens ställning, samt hur dessa begrepp kan integreras i undervisningen för elever i åldrarna 9-12 år. Vidare presenteras en inblick i undersökningar som redogör för hur konsumtionen av litteratur och medier ser ut. För att få svar på forskningsfrågan genomförs dels intervjuer med lärare och dels enkätundersökningar med elever i grundskolans tidigare år.

Syftet med föreliggande studie är att, genom intervjuer med tolv elever ur år fem, undersöka deras uppfattningar om matematik. För att studera detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med inspiration av den fenomenografiska ansatsen. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har tre temaområden framtagits inom vilka elevernas uppfattningar analyserats och därefter kategoriserats. Ur resultatet framkommer en relativt snäv syn på matematiken där läroboken är dominerande i elevernas uppfattningar. Boken fungerar som utgångspunkt både i definitionen av matematikämnet och vid beskrivningen av hur ämnet upplevs.

I detta arbete ville jag titta närmare på hur eleverna ser på sitt eget lärande vad gäller laborationer och demonstrationer. Därför genomförde jag en enkätundersökning på en 7-9-skola och en gymnasieskola i Skåne där eleverna fick ge sin syn på hur roligt och lärorikt det är med laborationer och demonstrationer. Jag ville jämföra det med hur lärarna såg på de två arbetssätten och hade därför intervjuer med flera lärare vid de båda skolorna. Resultaten pekar på att eleverna uppskattar såväl demonstrationer som laborationer, både vad gäller underhållningen och lärandesituationen. Även om ingen direkt jämförelse mellan laboration och demonstrationer gjordes antyder resultaten att elevernas uppfattning avseende laborationer och demonstrationer är liknande, det vill säga att eleverna har samma inställning till laborationer som demonstrationer.

Arbetet handlar om elevers möjlighet att uppnå ett historiemedvetande i historieundervisningen i skolan ur ett genusperspektiv. Genom en kvantitativ undersökning har elever svarat på hur viktigt de anser det är att känna till olika historiska perspektiv men också vilka historiska händelser de är intresserade av att få möta samt vad de har mött. I undersökningen kontrollerades också elevernas historiska kunskaper genom att de fick svara på vad fyra bilder illustrerar och fyra texter handlar om samt tidsbestämma händelser och personer i historien. I kontrollen av elevernas kunskaper var det framför allt pojkar som kunde svaren. I undersökningen visade det sig också att det finns tendenser till könsskillnader angående vad eleverna ansåg skulle vara intressant att läsa om och att pojkarna, i en högre utsträckning, hade fått möta det de var intresserade av..

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i skolan tar reda på hur år 6 elevernas välbefinnande i skolan är. Vilka åtgärder använder pedagogerna sig av för att hjälpa de elever som har ett sämre välbefinnande samt hur dokumenteras detta för att eventuellt informera framtida mentorer? Metoden som använts är kvalitativ. Med hjälp av intervjuer har studien byggts på djupet och inte bredden. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av samtal, skriftlig kommunikation och observation för att ta reda på hur eleverna välbefinnande är.