Syftet med denna studie var att undersöka hur skolor som arbetar med medveten motorisk träning bedriver denna verksamhet. Vidare ville vi undersöka hur pedagoger beskriver och motiverar sambandet mellan motorik och koncentrationsförmåga samt hur medveten motorisk träning påverkar elevernas lärandesituation i skolan.Genom att intervjua fem pedagoger har vi tagit reda på deras tankar och erfarenheter kring den motoriska träningens betydelse för koncentrationsförmågan med fokus på inlärningssituationen i skolan. Undersökningens resultat tyder på att rörelseträning har effekt vid lärande för barn med motoriska problem och/eller koncentrationssvårigheter samt att det finns ett samband mellan motorik och koncentrationsförmåga. Pedagogerna är eniga om att motorisk träning är positiv för elevens hela lärandesituation.Samtliga barn är enligt pedagogerna i undersökningen i behov av daglig fysisk aktivitet för att utveckla de motoriska färdigheterna. Samtidigt hävdar de att den medvetna motoriska träningen för barn med motoriska svårigheter bör vara individanpassad med en tydlig progression där de grundmotoriska övningarna anpassas till elevernas utveckling..

Utgångspunkten för den här uppsatsen är att pedagoger idag står inför nya utmaningar på grund av ett allt mer mångkulturellt Sverige. Flera av skolans styrdokument har tagit det mångkulturella i beaktande genom att införliva ett interkulturellt perspektiv som ska genomsyra hela skolans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur pedagoger reflekterar kring att arbeta i dagens mångkulturella samhälle och hur medvetna de är om de riktlinjer som finns. Vårt syfte är även att se hur pedagoger förhåller sig till elevernas religiösa tillhörighet samt om tillhörigheten integreras i undervisningen. Som underlag för undersökningen ligger en teoretisk litteraturorientering.

Syftet med uppsatsen är att identifiera och därefter systematisera de problem som eleverna kan tänkas ha för bättre måluppfyllelse och därefter komma med förslag på formativa strategier eleverna kan använda sig av för ökad måluppfyllelse. Källmaterialet består av 103 inlämningsuppgifter och den övergripande analysen har gjorts utifrån principerna för aktionsforskning. Inlämningsuppgifterna har analyserats utifrån en teknik som innebär att man jämför elevernas svar med hur och varför eleverna kommer till en annan slutsats alternativt vilken strategi de behöver använda för att komma till en bättre, eller annan, lösning. Det som har undersökts är hur elevernas stavning, meningsbyggnad, stil, bildhantering, struktur, källhantering och fusk påverkat resultatet av inlämningsuppgiften. Därefter ges exempel på olika formativa strategier för att hjälpa eleverna att nå bättre resultat.  Slutsatsen är att eleverna har vaga kunskaper om inte bara vad som påverkar resultatet utan även om de verktyg som krävs för att åstadkomma ett bättre kvalitativt resultat. .

I en tidigare kurs "Barns fria tid i fritidshem" utvecklades ett intresse av de äldre eleverna på fritidshemmet, fritidspedagogernas perspektiv och elevernas tillvaro i verksamheten.Syftet med vårt arbete är att undersöka vad orsaken kan vara att de äldre eleverna tar avstånd eller slutar på fritidshemmet. Samtidigt ville vi se vilka aktiviteter som efterfrågas. Önskan var att få belysa de äldre eleverna på fritidshemmet. Insamling av data har skett genom enkäter med elever och intervjuer med elever och fritidspedagoger.Metoden vi har använt oss av är både kvantitativ och kvalitativ undersökning, för att få tillträde till både eleverna och fritidspedagogernas perspektiv.Våra resultat analyserades med hjälp av två teorier, den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin samt med hjälp av tidigare forskning. Resultatet visar att de äldre eleverna tycker det är tråkigt på fritidshemmet och de saknar varierade aktiviteter som passar för deras ålder och mognad.

I denna uppsats har vi undersökt gymnasieelevers attityder till eget ansvarstagande i skolan och deras upplevelser av inflytande på undervisningen. Vi har gjort en studie av två klasser på samhällsvetenskapsprogrammet i två gymnasieskolor. Vi menar att det är av vikt att genomföra en undersökning av sådan art, då elevers ansvar för och inflytande över skolarbetet är element som betonas i Lpf 94. Det råder även brist på liknande studier av gymnasieskolor. Vår undersökning bygger på enkäter och intervjuer.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur coachning kan ses som stöd för elevernas lärande på en gymnasieskola i Mellansverige. Studien belyser coachning utifrån perspektiv på lärande ur ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt. Insamling av data har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades åtta personer varav dessa var 4 lärare och 4 elever i årskurs 3.Undersökningen visar att coachning kan ses som stöd för elevernas lärande dels genom att det medvetandegör elevens egen potential till att utveckla sig och dels att lärarna blir medvetna om vilka fungerande strategier eleven använder sig utav för att optimera bästa möjliga lärandesituation. Arbetssättet innebär att elever får stor frihet att välja kunskapsinnehåll utifrån kursplan.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning på Grundlärarprogrammet har vi kunnat urskilja skillnader i vilket stöd eleverna får med läxarbete i hemmet. Utifrån dessa iakttagelser har vi valt att undersöka hur ofta eleverna uppskattar att deras föräldrar ser till att de avsätter tid för att göra sina läxor och hur det påverkar elevernas prestationer. Mycket av den tidigare forskningen tyder på att läxstöttning är väsentligt för hur eleverna presterar i skolan och att det finns stora könsskillnader i hur ofta eleverna får stöttning och också i hur eleverna presterar i skolan. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse föräldrars engagemang och tid till läxstöttning har för elevernas prestationer och huruvida det existerar könsskillnader gällande stöttning i hemmet. Vi har frågat oss hur ofta eleverna och föräldrarna skattar att föräldrarna ser till att eleverna avsätter tid för att göra sina hemläxor.

Det är inte alla skolor i Sverige som erbjuder en dator per elev, men alla elever ska, enligt läroplanen, ha tillgång till informationstekniken. Dessutom, så har de flesta ungdomar nuförtiden en egen mobiltelefon med internetanslutning. Dagens ungdomar är infödda i informationssamhället men forskningen har visat att ungdomarna inte är per automatik kompetenta användare av digitala media. Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt elever och lärare, i en 7-9 skola som erbjuder en egen bärbar dator per elev och lärare, utnyttjar den tillgängliga informationstekniken i klassrummet. En kvalitativ undersökning, i form av observationer i klassrummet, och en kvantitativ undersökning, i form av elevenkät, användes som datainsamlingsmetod.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka undervisningens effekt på elevernas förståelse av vardaglig teknik i hemmet och inställning till skolämnet teknik genom ett praktiskt undersökande arbetssätt. För att uppmärksamma tekniken och dess betydelse samt funktion studerade eleverna tekniska föremål från hemmet till exempel tvålpump, innedörrlås med mera. Undervisningen utgick ifrån tidigare forskning samt styrdokumenten. Undersökningen genomfördes i en nionde klass på en skola i Luleå kommun. Före första lektionstillfälle delades en enkät med öppna frågor ut som eleverna fick svara på.

SyfteStudiens syfte är ta reda på lärarnas utvärderingspraktik när det gäller elevers matematiska kunskaper och förståelse. Är det den formativa eller den summativa bedömningen som tillämpas mest? Vad tycker lärarna om sitt sätt att utvärdera elevernas kunskaper, beror det på vilka elever de utvärderar? Följande forskningsfrågor ska besvaras:? Hur anpassas lärarens sätt att bedöma en elevs kunskap i matematik beroende på elevens förmågor och motivation?? Hur påverkas lärarens undervisning av tidigare genomförda utvärderingen av elevers förståelse i matematik? TeoriDen teoretiska ramen för denna studie är variationsteori. Olika variationsmönster presenteras och det centrala begreppet lärandeobjekt och dess kritiska aspekter används i analysen av resultatet. I studiens början presenteras det en del av tidigare forskning kring formativ bedömning i matematik med fokus på vikten av tillämpningen av interaktiv feedback i undervisning och bedömning.MetodEn kvalitativ metod i form av observationer och följande halvstrukturerade intervjuer används i den här studien, det som är av denna studies intresse är lärarnas uppfattningar kring sin bedömning.

Syftet med undersökningen är att få kunskap om hur lärare i några olika skolor med flerspråkiga elever, utformar sin svenskundervisning, samt vilka arbetssätt lärarna menar att de har för att forma den enskilde elevens språkutveckling. Jag kom fram till att skolornas organisation av ämnet svenska samt lärarnas val av arbetssätt konstruerade en enspråkig språkmiljö. Modersmålsundervisning betonades inte nämnvärt inom verksamheterna. Den språkliga normen sattes främst av läraren där skolspråk blev normen, vilket medförde att undervisningen skiljde sig från de flesta av elevernas språkmiljö på fritiden. Att lärarna använde monolog vid interaktion med eleverna förstärkte även den konstruerade enspråkiga språkmiljön.Lärarnas val av arbetssätt utformades främst utifrån målen i den nationella kursplanen i svenska som andraspråk, och utifrån det nationella provet i svenska år 9.Ett hinder för elevernas språkutveckling i svenskundervisningen, enligt både elever och lärare, var avsaknaden av en naturlig, svensk språkmiljö.Lärarens interaktion med eleverna var en kombination av uppfostran och en uppmuntran till den enskilde elevens språkutveckling..

Bakgrund: Efter en kurs i utomhuspedagogik väcktes tanken huruvida utemiljön påverkar individens beteenden. Jag funderade på om elevers roller ser likadana ut inne och ute. Om så är fallet kan jag använda mig av den kunskapen i mitt framtida yrke som lärare. Mitt syfte med uppsatsen är att belysa några elevers roller ute och inne. Genomförande: Data samlades in med hjälp av observation av fyra elever.

Syftet med vår projektredogörelse var att skapa en teaterföreställning utifrån ungdomars tankar om sex- och samlevnad. För att teaterföreställningen skulle beröra ämnen som var relevanta för vår målgrupp delade vi ut ett frågeformulär i en gymnasieklass och har efter deras svar skapat vår gestaltning. Föreställningen spelade vi sedan upp för de ungdomar som hjälpt oss med inspirationen. För att bearbeta innehållet i teaterföreställningen med eleverna hade vi en efterföljande dramaworkshop där vi, framförallt med hjälp av värderingsövningar, synliggjorde elevernas tankar rörande kärlek, relationer och sex. Vår förhoppning var att skapa ett komplement till dagens sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieundervisningen. Valet att behandla frågor rörande ämnet sex- och samlevnad gjorde vi eftersom vi tidigare upplevt att ämnet kan vara känsligt att närma sig i en skolsituation.

SAMMANFATTNING I mitt examensarbete har jag granskat TV-serien Klass 9A som är producerad av Sveriges Television kanal 1 (SVT 1). I programmen gestaltas åtta utvalda, erkänt duktiga lärare med olika kön, ålder och erfarenhet med en klass elever under fyra månader. Lärarna har som mål att göra en av Sveriges sämsta klasser till en av de tre bästa. Jag var hänvisad till att tolka det som representeras i TV-serie, det vill säga vad som är utvalt och vilket handlande som lyfts fram i de 13 avsnitten. Metodmässigt har jag valt att analysera vad lärarna gör med eleverna i TV-serien enligt Gunter Kress och Theo Van Leewen (1996, 2001) multimodala teori som beskriver hur visuella bilder och medieobjekt kan tolkas och förklaras. Jag har riktat min uppmärksamhet på lärarrollerna i klassrummet, relationer mellan lärarna och elevernas framgång och vilka arbetssätt lärarna använder. Resultatet visar att lärarna främst är intresserade av att skapa relationer med eleverna för att de ska känna sig motiverade att nå kursmålen i grundskolan och bli behöriga att söka till gymnasiets nationella program.

Nationella och internationella studier som fått stort genomslag i media och i skoldebatten, visar att svenska elevers läsförståelse har sjunkit under de senaste åren. Detta gäller såväl yngre som äldre elever. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fyra svensklärare på gymnasiet uppfattar saken. Vidare har jag velat se hur dessa lärare arbetar med läsförståelseträning i sin undervisning, samt vilken insyn de har i aktuell forskning kring läsförståelse och läsförståelseundervisning.Resultatet visar att hälften av lärarna ser en klar försämring av gymnasieelevers läsförståelse de senaste 10-20 åren. Eleverna prioriterar bort läsning, vilket medför minskat ordförråd, bristande språklig medvetenhet och därmed försämrad läsförståelse.