Detta examensarbete handlar om förskollÀrares erfarenheter av att kombinera bilderbokslÀsning och matematik i förskolan. Förskolans lÀroplan Lpfö98/10 (Skolverket, 2010) belyser att förskollÀrare ska se till att barnen i förskolan fÄr stimulans och utmaning i sin sprÄk och kommunikationsutveckling samt i sin matematiska utveckling. LÀroplanen belyser dock inte hur detta arbete ska gÄ till.Den teoretiska utgÄngspunkten i detta examensarbete Àr Vygotskijs sociokulturella teori, vilket innebÀr att barn lÀr sig i sociala sammanhang. UtifrÄn vÄra erfarenheter sker bilderbokslÀsning dagligen i förskolan och detta sker oftast i ett socialt sammanhang. Studiens teoretiska perspektiv visar att sprÄk och matematik Àr tvÄ Àmnen som hör ihop och stödjer varandra.

Tanken bakom detta examensarbete var att framstÀlla ett laborativt lÀromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. LÀromedlet Àr upplagt i lektionsplaneringar som Àr förankrade i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna pÄ lÀrande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mÀtning eftersom dessa passar utmÀrkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna Àr utifrÄn oss sjÀlva men inspiration frÄn tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser gÄr inte att frÄnse. UpplÀgget pÄ lektionerna Àr utifrÄn Lindström och Pennlerts (2003) modell, dÀr flera didaktiska frÄgestÀllningar tas i beaktning.

                    Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lÀrande kring grundlÀggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och tvÄ matematikutvecklare. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade frÄgor. Av resultaten framgÄr att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering dÀr barnen utmanas pÄ rÀtt nivÄ. Pedagogerna bÄde vÀcker intresse för matematik och tar tillvara pÄ barnens egna idéer. Det gör att barnens grundlÀggande taluppfattning stÀrks pÄ ett lustfyllt och meningsfullt sÀtt och barnen utvecklar lust att lÀra och tillit till sin egen förmÄga. Slutsatserna av undersökningen Àr att dialogen mellan pedagog och barn Àr mycket betydelsefull.

Syftet med detta arbete har varit att försöka ta reda pÄ vad 25 lÀrare i Ärskurs 1-3 anser om problemlösning. Hur stor del som problemlösning har inom matematik undervisningen för Ärskurs 1 till 3, ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar med det i skolan samt vilken instÀllning, positiv eller negativ, de har till att arbeta pÄ detta sÀtt. Vi har valt att arbeta med en explorativ enkÀtstudie för att fÄ in svar till vÄrt arbete. Den var uppdelad i tre olika frÄgedelar: bakgrundsfakta om lÀrarna, 2 öppna frÄgor samt 58 frÄgor med fasta svarsalternativ. Respondenterna var alla lÀrare i lÄgstadiet för Ärskurs 1-3.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

I detta examensarbete redovisas mitt förslag pÄ utformning av en utomhusutstÀllning pÄ Parken Zoo i Eskilstuna. Studier har gjorts för att försöka reda ut hur mÄlgruppen 3-10-Äringar kan stimuleras och ledas genom utstÀllningen. I arbetet ingÄr Àven en lekfull gestaltning av 16 utstÀllningskomponenter i form av bostÀder Ät vanligt förekommande sörmlÀndska djur.För att samla in data och kunskaper har flera observationer gjorts pÄ barn i lekmiljöer. Jag har Àven gjort en introspektion och samlat data genom regelbunden kontakt med Parken Zoo. Studierna har visat att barn tycks lockas av lekredskap som inbjuder till aktivitet och att leken ofta sker i rumsligheterna mellan redskapen.

AbstractThe purpose of this investigation was to understand how teachers/pedagogues nowadays work with mathematics in school. In what way can they pin point the difficulties a pupil with another language might have with mathematics.I started the process of this investigation by reading litterature on the subject. Then I did interviews with several teachers and pedagogues teaching in different schools with children at different ages.The results found in my investegation pointed to a lack of practical work with mathematics especially in classroom and revealed from the teachers a strong desire to work with mathematics in different ways.?Talking maths? with pupils in class will help them understand the subject better. Several teachers are of the opinion that the pupils will reach the goals in school with this method.The teachers are also aware of the importance of having practical mathematics.

SammanfattningUndervisningen i matematik Àr starkt beroende av lÀroböcker. Tidigare granskades lÀroböcker av staten, men i samband med decentraliseringen av skolan avskaffades denna granskning.LÀroböckernas innehÄll och upplÀgg skall styras av styrdokument och kursplaner. Detta inger en stark tilltro till lÀroböckernas tillförlitlighet. Tidigare forskning visar att undervisningen i matematik har mer fokus pÄ inlÀrning av strategier pÄ bekostnad av begreppsförstÄelse, pÄ grund av lÀroböckernas proceduella karaktÀr. Dock ser lÀroböckernas upplÀgg olika ut, bÄde vad gÀller innehÄll, begrepp och procedurer.VÄr studie innebÀr att genomföra en komparativ lÀroboksanalys med fokus pÄ skriftliga rÀknemetoder som matematiskt omrÄde.

Studier visar att matematikundervisningen i skolan prÀglas av enskilt arbete utifrÄn lÀroböcker. Samtidigt framhÄller rapporter frÄn Skolverket samt styrdokumenten betydelsen av andra kvalitéer, sÄ som kommunikation och laborativa arbetsmetoder. Syftet med denna studie Àr att undersöka för och nackdelar med ett laborativt arbetssÀtt pÄ gymnasial nivÄ, med fokus pÄ kommunikationens betydelse i en aktivitet. Metoderna som anvÀnds vid studien Àr kvalitativa i form av observation och intervju. Studien omfattar en fallstudie dÀr fem grupper bestÄende av gymnasieelever studerats, varav en i huvudsak.

Studien syftar till att besvara frÄgan hur lÀromedelsförfattare tar sig an det kommunikativa och laborativa arbetssÀtt som lÀroplan och kursplan i matematik förordar. Tre lÀromedel i matematik för Är 1-3 har undersökts, angÄende hur ofta och pÄ vilket sÀtt kommunikation eller laboration anvÀnds. BÄde lÀrarhandledningar och elevböcker har undersökts. En historisk tillbakablick har gjorts för att se hur lÀroplanerna har förÀndrats och hur kommunikation och laboration har blivit en del av vÄr lÀroplan idag. Resultatet av studien visar att det i lÀrarhandledningarna gemensamt Àr stor betoning pÄ hur viktig kommunikation och laboration Àr för elevernas lÀrande.

Denna uppsats tar sitt ursprung i den utbredda och erkÀnda forskningen om att affekter har en betydande roll för inlÀrning och prestation. Pehkonen (2001) konstaterar att uppfattningar om matematik verkar som en dold faktor i undervisningen och Debbelis et al. (2006) studerar betydelsen av affekter och fastslÄr att hur elever förhÄller sig till sina affekter spelar en avgörande roll vid problemlösning. Vi genomförde intervjuer med fyra gymnasieelever som tillsammans lÀste matematikkurs C. Eleverna fick fyra problemlösningsuppgifter som konstruerades för att utmana de förestÀllningar Pehkonen (2001) beskriver som ogynnsamma vid problemlösning: Att en matematisk lösning alltid ska innehÄlla tal och att matematik fÀrdigheter mestadels bestÄr av att man skall veta och komma ihÄg vad som ska göras. Under intervjuerna sÄg vi Äterkommande tendenser till att dessa förestÀllningar förekommer och pÄverkade elevernas tillvÀgagÄngssÀtt och förmÄgor vid problemlösning.

BAKGRUND: Valet av undersökningsomrÄde bygger pÄ att den forskning som harrefererats i den kurslitteratur som anvÀnts under min utbildningtrycker pÄ att samarbete Àr bra för kunskapsinlÀrning. Ytterligareforskning inom omrÄdet visar att det finns hinder för att genomföraundervisning byggd pÄ samarbete mellan eleverna. Tidigare genomfördastudier visar att enskilt arbete och kommunikation styrd av pedagogenÀr vanligare förekommande Àn samarbete elever emellan iundervisningen.SYFTE: Syftet med min undersökning Àr att se pÄ vilket sÀtt pedagoger anseratt samarbete elever emellan pÄverkar elevers inlÀrning i matematik.METOD: Undersökningen Àr en kvalitativ studie dÀr pedagogers tankar omelevsamarbete har indelats i olika kategorier. Tidigare forskninginom omrÄdet ligger till grund för undersökningen som bygger pÄintervjuer med fem pedagoger som undervisar matematik för Ärskurstre.RESULTAT: Resultatet visar att de integrerade pedagogerna anser att samarbetemellan elever Àr bra för kunskapsinlÀrningen i matematik. Flera avpedagogernas tankar om varför samarbete Àr bra för eleverna överensstÀmmermed den tidigare forskningen.

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva processen i skapandet av en matematikverkstad.I beskrivningen av processen kring ett bestÀmt förÀndringsarbete pÄ en skola har jag genomfört en kvalitativ studie. De undersökningsmetoder som anvÀnts Àr ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer.I resultatet visas de faktorer som har en betydande roll i den undersökande skolans förÀndringsarbete. Studien belyser ocksÄ vad som kan pÄverka en process utifrÄn de deltagandes tidigare kunskaper och erfarenheter kring Àmnet matematik. I resultatet redovisas Àven viktiga aspekter att beakta i uppyggandet av en matematikverkstad, utifrÄn vad som framkommit i studien sÄsom tid, förvÀntningar, delaktighet, ledning, utrymme och ekonomi. .

Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för vilken instÀllning pedagoger och elever har till matematiklÀroboken samt till matematikÀmnet. Undersökningen ska ocksÄ klargöra om det finns nÄgra samband mellan matematikundervisningens utformning och elevernas instÀllning till lÀroboken och Àmnet. Pedagogernas medvetenhet om elevernas instÀllning till matematik skall ocksÄ tydliggöras genom undersökningen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀndes kvalitativ intervju och enkÀt som metod. Genom undersökningens resultat kunde vi utlÀsa att elevernas attityder till matematik samt pedagogernas medvetenhet om elevernas instÀllningar varierade stort.

Syftet med vÄrt arbete har varit att inventera det matematiska innehÄllet i en barnbok och att undersöka hur nÄgra pedagoger ser pÄ detta innehÄll och hur de skulle kunna anvÀnda det i arbetet med att utveckla den matematiska medvetenheten i barngruppen. Den valda barnboken har ingen direkt koppling till Àmnet matematik, men för den matematiskt medvetna pedagogen blir matematiken synlig framförallt i illustrationerna men Àven i texten. Studien har genomförts som observationer och öppna intervjuer med fem pedagoger vilka Àr verksamma inom förskola och förskoleklass.Resultatet visar pÄ att det Àr stor skillnad mellan pedagogernas sÀtt att se pÄ matematiken i en barnbok. Den matematiskt medvetna pedagogen anvÀnde sig framförallt av illustrationerna genom att lyfta, förklara och anvÀnda olika matematiska begrepp, till exempel lÀgesbegrepp, i diskussioner med barnen. Detta till skillnad frÄn den matematiskt omedvetna pedagogen som endast lÀste boken rakt upp och ner.