I samband med min tidigare gymnasieutbildning på byggprogrammet har jag reflekterat att skolans matematikämne skulle kunna samarbeta med ett praktiskt ämne. I detta fall i trä- och metallslöjden, där praktiska moment förekommer i stor utsträckning. Många av skolans elever tappar lusten för matematikämnet i årskurs fem. Stora internationella studier visar att svenska elevers kunskapsgenomsnitt i matematik sjunker gentemot elever från andra OECD länder.Vid närmare undersökande har det visat sig att läroplanen under en längre tid har betonat att skolans ämnen ska samarbeta för att ge elevernas större variation på kunskapskvaliteter och ge eleverna större möjligheter att se helheter och upptäcka sammanhang. Det verkar som att detta samarbete sällan förekommer.

Hur mottagandet av nyanlända elever i Sverige organiseras varierar från kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrättat en särskild mottagningsskola dit nyanlända elever i årskurs 7-9 hänvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlända högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna själva tycker om sin situation. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gått på mottagningsskolan, en studie- och yrkesvägledare på mottagningsskolan och en handläggare på modersmålsenheten för att besvara frågeställningarna.

Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Syftet med denna studie var att beskriva hur och varför lärare kontrollerar om elever, i de tidigare åren 1-6, har förstått de grundläggande begreppen i matematiska moment. Vi har byggt studien på litteratur i ämnet samt kvalitativa intervjuer med tre lärare i Luleå kommun som arbetar med matematik i de tidigare åren. Litteratur som behandlar detta område visade att metoderna för att kontrollera kunskap är många. Intervjuerna visade att lärarna använder sig av kunskapskontroller men att metoderna varierar lärarna sinsemellan. De utför dessa för att se om eleverna har de baskunskaper som krävs inom matematiken.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som påverkar samhällsprogrammets elevers val av skola. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på tre gymnasieskolor och skolornas respektive marknadsföring undersöktes. Undersökningen visade att samhällsprogramseleverna i sitt skolval framförallt påverkats mest av skolornas Öppna hus samt at skolorna hade rykte om att ha bra lärare, valbara kurser, skolmat och allmän stämning på skolan. Dessutom spelar skolans geografiska läge en roll. Vi kom fram till att de flesta eleverna vill att skolan ligger nära tåg och buss och ganska centralt.

Alla pedagoger möter någon gång elever som har primära koncentrationssvårigheter. Många står frågande och söker efter ett förhållningssätt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primära koncentrationssvårigheter och är utåtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien på de elever, som inte är diagnostiserade. I litteraturgenomgången beskrivs vad primära koncentrationssvårigheter är och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och även motorikens betydelse för koncentrationen.

Studien undersöker vilken uppmärksamhet elever i behov av stöd får av sina ordinarie lärare under vanliga lektioner. Med hjälp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lärare och elever i och utan behov av stöd. Studien är huvudsakligen kvantitativ och bygger på strukturerade observationer av 11 lektioner i årskurs fem på en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och två lärare. Det är framför allt den enskilda kommunikationen mellan lärare och elev som studerats.

Examensarbetets syfte är att lyfta fram hur matematiklärare bemöter och stimulerar elever med matematiska talanger och hur dessa elever har känt sig bemötta och blivit stimulerade av sina lärare. Undersökningen har genomförts som en intervjustudie på fyra elever, två lärare och en universitetsadjunkt och dessa personer representerar grundskolans senare år och gymnasiet. I intervjuerna kom det fram att tre av eleverna har blivit bra bemötta i grund-skolans senare år genom acceleration och berikning, medan den fjärde eleven inte visste om sin talang och inte heller blev uppmärksammad för den. En av lärarna arbetar enbart med enstaka åtgärder för enskilda elever och den andra läraren arbetar med klassintegrerad nivågruppering med enstaka åtgärder för extremfall. Uppfattningen som universitets-adjunkten har är att det generellt arbetas för lite med talangfulla elever samt att dessa elever sällan blir bra bemötta från början.

Följande studie har som syfte att undersöka vad specialpedagoger anser är viktigt att tänka på i arbetet med de elever i förskola/skola som befinner sig i sociala och emotionella svårigheter. Vi avser även att undersöka vilken roll specialpedagoger anser sig ha gentemot övriga pedagoger i detta arbete. Studien ger en översikt av tidigare forskning om bemötandets betydelse samt vikten av socialt samspel. Hur eleverna blir bemötta i förskola/skola kan vara avgörande för deras fortsatta utveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med specialpedagoger sökte vi och fick svar på syftet samt våra frågeställningar: Vad anser specialpedagoger är viktigt att tänka på i arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter? Vilken roll anser specialpedagoger sig ha i arbetet med dessa elever och hur anser de sig kunna stödja övriga pedagoger i detta arbete? Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att alla intervjuade specialpedagoger anser att samarbetet med föräldrarna till är av stor vikt för att skapa gynnsamma förutsättningar för eleverna.

Syftet med detta arbete är att studera hur elever på hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen på skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förväntningar som eleverna har på sina lärare. Min metodologiska utgångspunkt är en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjälp av enkät.Jag har valt att studera endast en skola och då en i en liten stad. Jag har själv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa på en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att låta elever och lärare svara på enkätfrågor anonymt för att få så ärliga svar som möjligt. Detta är min främsta metod för att nå fram till mina svar.

Lärare får allt svårare att orka med sitt arbete. De som drabbas värst ärelever i behov av särskilt stöd. Dessa elever är extra resurskrävandeoch lärarna får svårt att mäkta med eleverna i den arbetsrelateradestress de känner idag. Syftet med denna studie var att undersöka hurarbetsrelaterad stress styr lärarnas bemötande av elever i behov avsärskilt stöd. En enkätundersökning med 119 deltagande lärare från tiogrundskolor i mellansverige utfördes.

Det här är en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på två skolor på en mindre ort i Skåne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gärna går till specialläraren för att få enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bästa för att tillgodo se elevernas behov av extra hjälp. Arbetslagen ute på skolorna samarbetar och använder sina olika erfarenheter för att på bästa sätt undervisa de elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi..

Jag har i min undersökning tittat närmare på hur pedagoger i dagens skolor arbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna i de lägre stadierna har ett stort ansvar att lära sina elever läsa och skriva, men hur hjälper pedagogen de elever som inte knäcker läskoden innan de slutat årskurs två. Jag har valt att intervjua två pedagoger för att se hur de arbetar med läs- och skrivsvårigheter. Jag har också valt att diskutera med några elever och höra deras åsikter om att lära sig läsa och skriva.Jag har kommit fram till att pedagogerna arbetar på liknande sätt med alla elever, oavsett svårigheter eller inte. Undervisningen är anpassad till varje individ, pedagogerna använder olika inlärningsmetoder för att hjälpa sina elever.

SammandragHuvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares och flerspråkiga elevers attityder till flerspråkighet. Studien går ut på att jämföra unga och vuxna flerspråkiga elever och lärare vid två olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen består av intervjuer med lärare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lärare från grundskolans senare år och fyra elever och en lärare från den kommunala vuxenutbildningen.Vår undersökning visar på att det inte är några större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare år och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lärarna..

Jag har genomfört en kvalitativ studie om elevens upplevelser och habitus i relation till att bli tilldelad ett åtgärdsprogram i år 9. Syftet är att ta reda på hur eleven och dess omgivning upplever det när eleven får ett åtgärdsprogram och vilka förväntningar både eleven och föräldrarna har. Genom öppna intervjuer har jag samlat in data från sex elever i en skola i Mellansverige. Min studie stöder sig mot Bourdieus teori om att individers värderingar och beteenden formas av sin närmaste omgivning. Resultatet visar att eleverna överlag blir motiverade att ta tag i sina studier för att nå ett godkänt betyg, förutsatt att de inte sedan tidigare har ett flertal åtgärdsprogram.