Attetion Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, är den vanligaste barnpsykiatriska diagnosen.Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskan erfar skolsituationen för elevermed ADHD-diagnos. Fyra till sex procent av alla elever i skolan har denna diagnos (ADHD).Skolsköterskan har i sin dagliga kontakt med elever möjlighet att tidigt upptäcka och även tillviss del förhindra utvecklandet av komplikationer. Orsaken till ADHD består främst avgenetiska anlag men sociala faktorer finns och de påverkar hur svår utvecklingen blir.Metoden var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman ochHällgren Graneheim. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med sex skolsköterskor. Urdatamaterialet framträdde temat Att förväntas vara som andra, men inte kunna med treunderteman.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur pedagogen kan arbeta med värdegrundsfrågor utifrån en saga och koppla detta till elevernas vardag. Den kvalitativa undersökningen gjordes under en treveckorsperiod i en förskoleklass. Undersökningsgruppen bestod av fyra slumpmässigt utvalda elever. Resultatet visade att tre av fyra elever ganska omgående förstod sagans innehåll och budskap, medan en elev behövde längre tid på sig att se sambandet och förstå sagans budskap, det vill säga den värdegrund som sagan ger uttryck för. Samtliga elever såg kopplingen mellan sagans budskap och den egna verkligheten.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som går inkluderade i klasser i grundskolans senare år, upplever sin skolgång.Elva elever, både flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gått i vanlig klass med visst stöd, några hade varit placerade i särskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vårt mål var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.Elevernas uppfattningar om sin skolgång varierade men de hade alla en positiv inställning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svårigheter. De kände att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde välja att umgås med på raster och lunch..

Då elever har olika förutsättningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha även små undervisnings-grupper för elever som av någon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv där jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det är viktigt att klarlägga hur elever som varit föremål för olika specialpe-dagogiska insatser själva upplever sin skolgång.Små undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen då man sett risker med att elever exkluderats från den ordinarie verksamheten.

Syftet med studien var att förstå hur elever upplever processen kring dyslexidiagnostisering. Vi studerade och analyserade hur elever i åldern 8-11 år upplevde att en dyslexidiagnos skulle ställas, logopedens diagnostisering, överlämnandet av diagnosresultatet och hur diagnosen efteråt påverkade elevens skol- och hemsituation. Genom kvalitativa intervjuer med fyra elever och deras föräldrar insamlades information och analyserades utifrån studiens problemformulering och frågeställningar. I vår studie såg vi att det är en lång process för eleverna att ta till sig en dyslexidiagnos och att elevernas känslor inför diagnosen ofta är motstridiga och många. Samtliga elever har negativa känslor inför beskedet om att de har dyslexi och ingen av eleverna i vår studie har velat berätta om dyslexin för sina kamrater.

Färska rapporter visar att svenska elevers kunskap i matematik sjunker i förhållande till övriga världens. Samtidigt visar forskning, att den traditionella undervisningen i skolan gynnar vissa elever mer än andra. Detta fick oss att fundera över om lärstilsmetodiken kunde tillföra något till dagens matematikundervisning. Vid undersökningar där undervisningen matchat elevernas lärstilar har elevernas resultat anmärkningsvärt förbättrats Vår studie har därför ett huvudspår - lärarens roll och undervisnings­metoder. För att ta reda på hur lärare undervisar i matematik och hur de tänker sig nå alla elever, genomförde vi en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av sex lärare i år 1-3.

I detta arbete har jag undersökt betydelsen av modersmålsundervisning för tvåspråkiga elever. Jag har intervjuat sex modersmålslärare. Mina intervjuer visar att modersmålsundervisningen har betydelse för elevens språkutveckling i både modersmålet och svenska. Undersökningen visar att modersmålsundervisningen även bidrar till elevernas utveckling i andra skolämnen. Många modersmålslärare menar att eleverna som följer modersmålsundervisningen är medvetna om hur viktigt det är att lära sig behärska sitt modersmål i skolan.

Syftet med studien är att försöka undersöka hur fyra nyanlända elever upplever sin skolsituation och vilka olika strategier de använder för sin språkinlärning och för att interagera med sin omgivning. Platsen för studien är famförallt fokuserad på den svenska öppna fritidsverksamheten. Mitt arbete bygger på kvalitativa intervjuer av fyra nyanlända elever i åldern 9-13, två flickor och två pojkar. Eleverna berättar om hur det är att befinna sig i en miljö där de inte förstår vad någon säger och där ingen förstår vad de menar. De beskriver sin rädsla, oro, nervositet och ensamhet men även sin nyfikenhet, glädje och positivitet.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i de tidigare skolåren beskriver sina kunskaper om och erfarenheter av att undervisa elever med adhd och elever med adhd-relaterade beteenden. Undersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur beskriver lärarna sina kunskaper och erfarenheter av elever med adhd eller elever med adhd-beteenden? Hur beskriver lärarna sin anpassning av undervisningen för att stödja elever med adhd eller med adhd-beteenden i sitt lärande med avseende på arbetsformer, innehåll och klassrumsmiljö? Vilka specialpedagogiska perspektiv ger lärarna uttryck för gällande undervisningen? Hur skiljer sig lärarnas kunskaper och erfarenheter av att undervisa elever med adhd eller med adhd-beteenden beroende på om de arbetar i den lilla respektive stora kommunen? Finns det några likheter och/eller skillnader?Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes i två kommuner i mellersta Sverige, varav den ena i en storstadskommun och den andra i en mindre kommun. I studien presenteras lärarnas uppfattningar och resultatet visar på skilda uppfattningar om den specialpedagogiska verksamheten. De visar på för- och nackdelar gällande den anpassade undervisningen samt beskriver vad som skulle kunna förändras och förbättras. I resultatet framkommer bland annat att lärarna känner ett behov av mer handledning för att kunna bemöta och undervisa elever med diagnosen adhd och elever med adhd-relaterade beteenden, att de behöver inskaffa mer kunskaper.

Internationella studier som till exempel SAS-studien (Sjöberg, 2000) visar på att det hos elever finns stora skillnader mellan attityden till naturvetenskap och andra skolämnen men också att pojkars och flickors attityder skiljer sig åt. Denna studies syfte var att kartlägga elevers attityder till de naturvetenskapliga ämnena för att kunna göra en jämförelse med tidigare undersökningar. Elever i årskurs 5 och 6 fick besvara ett antal frågor i form av en enkät. Kartläggningen visar på att flertalet elever anser att naturvetenskap är viktigt och nyttigt och att de kommer att ha nytta av sin kunskap i framtiden. Samtidigt vill de flesta inte arbeta inom detta område när de blir vuxna.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur ett antal pedagoger uppfattar och hanterar elevers läs- och skrivssvårigheter. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra klasslärare och en specialpedagog. Resultatet visar att läs- och skrivsvårigheter inte definieras på ett enhetligt sätt. Individinriktade åtgärder, så som lästräning och kompensation, anses vara viktigast. Ett bra klassrumsklimat nämns även som en viktig faktor.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet Längesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolåren och vad lärare och elever anser om att arbeta med Landet Längesen. Fem frågeställningar förtydligar syftet: Vad berättar lärare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet Längesen? Vad berättar lärare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lärarna att det finns för fördelar och nackdelar/svårigheter med Landet Längesen? Hur tycker elever att det är att arbeta med Landet Längesen? Vilka krav anser lärare att Landet Längesen ställer på lärare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en enkätundersökning med totalt 27 elever. Vår studie visar att lärarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet Längesen bygger på och att de har använt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter även likheter och skillnader i omsättningen av Landet Längesen.

Syftet med detta examensarbete är ta reda på vilka definitioner som finns för intelligensbegreppet i den del som berör logik i matematik och i vilken mån den går att påverka. Resultatet visade att matematiklärarna som ingår i denna undersökning ansåg att intelligensbegreppet har sin plats i problemlösning i matematik och ansåg sig arbeta med att främja denna förmåga hos sina elever. Ett undersökningsformulär med fem sk rika matematiska problem gavs därför till deras elever. Resultatet visade att 68 % dvs ca 200 elever inte kunde finna en lämplig lösningsstrategi till ett enda problem som presenterades i formuläret. Parallellt genomfördes ett arbete inriktat på problemlösning i en grupp om 12 elever som får sin skolundervisning på Ungdomsalternativet.

Utvecklingen av självförtroendet är en pågående process. Ett dåligt självförtroende hos skolelever återspeglas på deras arbetslust och resultat i skolan. Hur yttras det och hur kan man avstyra det? Kan dramapedagogiken hjälpa och hur i så fall? Vad är dramapedagogik? I detta arbete beskrivs dramapedagogikens metod och inverkan på att motverka dåligt självförtroende hos elever. Underökningen baseras på litteratur samt empirisk undersökning i form av intervju med tre elever och en dramapedagog.

Syftet med min uppsats är alltså att ta reda på hur man kan underlätta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken på att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgång. Den metod jag har använt mig av i undersökningen är kvalitativa intervjuer.Det resultat som framkommit är att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likväl använda i det vanliga klassrummet, med små förändringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet så funkar de intervjuades arbetssätt även i det vanliga klassrummet. Något som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen läroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke på att dem ibland kan behöva mer träning inom det som hör till det sociala livet så att säga och att man inte hinner med det på samma sätt eftersom man har läroplanen att följa till punkt och pricka..